Inom ambulanssjukvården utsätts personalen dagligen för olika stressmoment och detta kan leda till att ambulanssjuksköterskor drabbas av posttraumatiskt stress syndrom. Flera olika stressfaktorer påverkar arbetet och därmed den enskilde ambulanssjuksköterskans psykiska och fysiska hälsa. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa yrkesrelaterade stressfaktorer inom ambulanssjukvården och vilka copingstrategier som ambulanssjuksköterskan använder sig av i sitt dagliga arbete. Studien har en deskriptiv design och genomfördes som en litteraturstudie. Vi har använt oss av tre olika databaser, PsycINFO, PubMed och CINAHL.

Bakgrund: Någon gång under sitt yrkesverksamma liv kommer sjuksköterskor att uppleva stress. Orsakerna varierar och omvårdnadsyrket kan vara påfrestande både fysiskt och psykiskt. När kunskaperna om stressfaktorerna samt hur de upplevs av sjuksköterskor i sin yrkesroll påvisats, kan åtgärder vidtas och arbetsförhållanden förbättras. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskor upplever olika stressfaktorer inom yrket. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats, där tio vetenskapliga artiklar granskades.

Syfte: Huvudsyftet med denna undersökning var att kartlägga den psykosociala arbetsmiljön samt identifiera stressfaktorer bland undersköteskor och vårdbiträden i olika kommunala hemtjänstverksamheter.Metoder: Till denna undersökning användes en metodkombination utav kvantitativa samt kvalitativa undersökningar. En enkätsundersökning skickades till 149 medarbetare i berörd kommun och 91 medarbetare besvarade frågorna. Därefter analyserades svaren med hjälp av programmet SPSS. Slutligen genomfördes nio intervjuer med ändamålet att förstå samt försöka identifiera orsaken till stressfaktorer som visade sig i enkätsundersökningen.Resultat: En hög svarsfrekvens av stressrelaterad ohälsa bland hemtjänstpersonal påvisas utifrån mina undersökningar. Analysen har visat att den psykosociala arbetsmiljön på de olika hemtjänstverksamheterna består av höga krav och låga kontrollmöjligheter.

Bakgrund: I Sverige finns tre hjärttransplantationsenheter, dit patienter med svår hjärtsvikt remitteras för hjärttransplantationsutredning. Gemensamt för patienterna ar deras livshotandetillstånd. När den medicinska behandlingen inte längre har effekt är en hjärttransplantationden enda möjligheten till fortsatt liv. Under transplantationsutredningen penetreras patienternas fysiska och psykiska tillstånd. För de flesta patienter är transplantationsutredningen och acceptansen for hjärttransplantation förenad med stress, oro och ångest.

Antalet personer med demenssjukdomar ökar i takt med att befolkningen blir allt äldre och en stor del av vården av personer med demenssjukdom utförs av anhöriga. För att kunna stödja anhörigvårdare är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur anhöriga upplever sin situation. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom. För att besvara syftet har en litteraturstudie genomförts där 12 kvalitativa artiklar analyserats. Ur analysen framkom sju teman: Upplevelse av stress, svårigheter och otillräcklighet, Upplevelse av sorg och förlust, Upplevelse av förändrade relationer och roller, Upplevelse av förpliktelse, Upplevelse av välbefinnande, Upplevelse av stöd, samt Upplevelse av att bemästra och skapa mening i sin situation.

SammanfattningBakgrund: Det finns ett flertal njursjukdomar som kan leda till behov av en njurtransplantation som därför är en eftertraktad behandlingsform vid terminal njursvikt. Tidigare upplevelser och erfarenheter tillsammans med ett flertal faktorer kan påverka patienternas upplevelse och livskvalitet efter genomgången njurtransplantation.Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters upplevelse av genomgången njurtransplantation.Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats har genomförts. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Efter analys framkom tre huvudkategorier som beskriver patienters upplevelse av genomgången njurtransplantation: Upplevelse av att anpassa sig till en ny livssituation, Upplevelse av motstridiga känslor samt Upplevelse av förändrad kropp. Slutsats: Det är viktigt att uppmärksamma patienternas livssituation efter att ha genomgått en njurtransplantation då varje upplevelse och individ är unik. Att se över vilken information patienterna får och hur de får den skulle kunna öka patienternas livskvalitet ytterligare..

Stroke är en av våra stora folksjukdomar som drabbar cirka 30 000 människor varje år.Strokedrabbade patienter kommer i kontakt med hälso- och sjukvården och sjuksköterskanhar en central roll i omvårdnaden. Därför är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap ompatienters upplevelse av att drabbas av stroke. Syftet med denna studie är att beskrivapatienters upplevelse av stroke. Metoden som använts är en litteraturstudie där trettonkvalitativa artiklar analyserats. Tre olika huvudteman framkom ur analysen: upplevelse avförändringar efter stroke, Strategier för att hantera den nya situationen och upplevelse avmötet med sjukvården.

Bakgrund: Vid forskningsgenomgång framkom det i internationell forskning att det finns kunskap om sjuksköterskans arbetsbelastning, om stressfaktorer på arbetsplatsen och dess negativa påverkan på sjuksköterskans hälsa. Sjuksköterskan upplever en stark arbetsrelaterad stress, där tidspress och hög arbetsbelastning är återkommande fenomen på akutvårdsavdelningar. En kunskapsbrist råder kring sjuksköterskans upplevda hälsa, specifikt i relation till hennes upplevda möjlighet att ge god omvårdnad. Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskans upplevda hälsa i relation till hennes upplevda möjlighet att ge god omvårdnad i en akutvårdskontext. Metod: Enkätundersökning av empirisk deskriptiv design med kvantitativ ansats.

Sammanfattningvis visar resultaten på att barn och ungdomar är och upplevs mer stressade idag. Det finns många orsaker till barns stress och och den tar sig i olika uttryck. Skolans inre och yttre miljö är en stor stressfaktor som påverkar både yngre och äldre barn. För att kunna förebygga och motverka stress är det viktigt att identifiera stressen tidigt i livet..

När en patient blivit godkänd för transplantation registreras patienten på en väntelista. Väntetiden kan variera från dagar upp till månader eller till och med år. Den förknippas ofta med bland annat oro och ångest för patienten. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att sammanställa litteratur gällande patientens upplevelse under väntetiden inför en hjärttransplantation och vilka faktorer som kan påverka patienten under denna tid. Författarna har använt evidensbaserad metod och följt Goodmans metodvägledning.

Antalet personer med demenssjukdomar ökar i takt med att befolkningen blir allt äldre och en stor del av vården av personer med demenssjukdom utförs av anhöriga. För att kunna stödja anhörigvårdare är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om hur anhöriga upplever sin situation. Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom. För att besvara syftet har en litteraturstudie genomförts där 12 kvalitativa artiklar analyserats. Ur analysen framkom sju teman: Upplevelse av stress, svårigheter och otillräcklighet, Upplevelse av sorg och förlust, Upplevelse av förändrade relationer och roller, Upplevelse av förpliktelse, Upplevelse av välbefinnande, Upplevelse av stöd, samt Upplevelse av att bemästra och skapa mening i sin situation.

Det kommer signaler om att stressupplevelser förefaller öka i skolmiljön. Forskarna vet idag att höga krav och liten egenkontroll över arbetssituationen medför en väsentlig risk för negativ stress. Stressforskning undersöker därför ofta kombinationen krav och kontroll.Syftet med denna studie är att undersöka vad gymnasieelever upplever som stressfaktorer i skolarbetet och skolmiljön, baserat på deras personliga erfarenheter och upplevelser. Denna studie omfattar en grupp elever från två svenska gymnasieskolorDå jag ämnat att karaktärisera fenomen ? i detta fall vad eleverna upplever ? har jag valt att använda mig av kvalitativ temaskrivning som metod.

Syftet med studien är att undersöka vilka stressfaktorer som upplevs av handläggare på Försäkringskassan samt vilka resurser de skulle önska för att minska den upplevda stressnivån. De formulerade frågeställningarna lyder; Vad upplevs stressande på arbetsplatsen hos handläggarna, Vilka faktorer påverkar handläggarnas upplevelser samt Vilka resurser skulle de önska för att kunna minska stressen? Studiens empiri bygger på en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av sex stycken respondenter. Den teoretiska referensramen består av Krav- & Kontrollmodellen samt Känsla av Sammanhang. Studien utgår från tidigare forskning i området: Försäkringskassan, stress och arbetsplatslärande.Resultatet visar att de faktorer som handläggarna upplever stressande dels är att bli avbrutna i sitt arbete och därmed behöva omstrukturera sina arbetsuppgifter.

Denna uppsats syftar främst till att förstå hur en artist skapar en god upplevelse och de tillvägagångssätt som finns för att skapa den. Vi vill även påvisa att ett liveframträdande inte enbart är en tjänsteproduktion utan hur det även kan användas för att marknadsföra artistens varumärke och vilka konsekvenser detta får för varumärket. .

Introduktion: Stress i arbetslivet har ökat i samhället och undersökningar visar att arbetsrelaterad stress är vanligare hos dem som arbetar med människor exempelvis inom hälso- och sjukvården. Tidigare forskning pekar på att det finns många olika stressfaktorer i arbetet som orsakar stress hos sjuksköterskor och distriktssköterskor. Att kunna hantera stress genom att använda sig av egna strategier kan bidra till att minska den. Distriktssköterskors yrke innefattar ett brett kompetensområde där många olika arbetsuppgifter inkluderas. Förutom att vårda och hjälpa patienter på olika sätt har hon eller han också ett ansvar att styra, organisera och förbättra arbetet inom det egna arbetsområdet.