The purpose of the study is to investigate the interest in Sami reindeer herders to use the Low Stress Stockhandling (LSS) method for handling reindeer. Also to find out which reindeer handling situations they think works the best and the worst, and which might need improvement. The purpose of LSS is to reduce the stress animals are subjected to during handling by creating consistent and calm responses from the animals. This is done by handling the animals through the animals? point of view and using natural herd behavior to accomplish this.

Bakgrund: Underbehandlad smärta hos barn har länge varit ett problem inom pediatriken och inte minst postoperativ smärta. Trots att kunskapen om barn och smärta har ökat lider fortfarande onödigt många barn av postoperativ smärta. Barn upplever smärta som något obehagligt och det är ofta förknippat med rädsla. Hur barn hanterar smärta påverkar deras emotionella tillstånd och välbefinnande flera dagar efter en operation. Syfte: Att belysa barns sätt att hantera postoperativ smärta.

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har även arbetsvillkoren blivit hårdare. Långa dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande är kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till långvarig stress.

This essay aims to investigate how women who fall ill in Rheumatoid Arthritis, during or just after their pregnancy, experience and cope with this. The main questions were 1. What experiences did the women have from receiving their diagnosis? 2. How has the motherhood and the sickness affected one another? 3.

Sjuksköterskeyrket har förändrats från att vara uppgiftsorienterat till att sjuksköterskan skall anamma ett helhetsperspektiv på patienten och omvårdnaden av denne. En central del i sjuk-sköterskans arbete är vårdrelationen som skall syfta till att skydda och stärka patientens vär-dighet samt att minska dennes lidande. Relationen skall präglas av ömsesidighet vilket inne-bär att sjuksköterskan blir medaktör i patientens lidande, men även att hur sjuksköterskan mår har en betydande påverkan på patienten. Under de senaste femton åren har frekvensen av emotionella utmattningssyndrom ökat inom humanserviceyrken, vilket kan ses som en konse-kvens av långvarig stress och känslomässigt engagemang i krävande situationer. I samband med stora pensionsavgångar som väntar i framtiden och en åldrande befolkning kommer ef-terfrågan på sjukvårdspersonal att öka.

Introduktion: Stress i arbetslivet har ökat i samhället och undersökningar visar att arbetsrelaterad stress är vanligare hos dem som arbetar med människor exempelvis inom hälso- och sjukvården. Tidigare forskning pekar på att det finns många olika stressfaktorer i arbetet som orsakar stress hos sjuksköterskor och distriktssköterskor. Att kunna hantera stress genom att använda sig av egna strategier kan bidra till att minska den. Distriktssköterskors yrke innefattar ett brett kompetensområde där många olika arbetsuppgifter inkluderas. Förutom att vårda och hjälpa patienter på olika sätt har hon eller han också ett ansvar att styra, organisera och förbättra arbetet inom det egna arbetsområdet.

The present study examines the effect of a nine-hour Acceptance and Commitment Training (ACT) intervention for teachers who experience stress. Twenty-two teachers from four different counties in southern Sweden were randomly allocated to an ACT intervention (n=15) and a control group (n=7). The ACT condition received three three-hour sessions of ACT over a six-week period, and the control group received a three-hour stress lecture at one occasion. At a follow-up four-weeks after completed intervention, ACT participants showed significant in-group differences on stress, psychological flexibility, general health, and burnout. At a between group comparison, only psychological flexibility was significantly enhanced at the follow-up.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur fysisk aktivitet och socialt stöd påverkar fyra elevers upplevelse av mental hälsa med fokus på negativ stress.-          Hur påverkar fysisk aktivitet upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?-          Hur påverkar socialt stöd upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?MetodStudien har genomförts som en kvalitativ undersökning med utgångspunkt i hermeneutiken. För att besvara frågeställningarna har intervjuer med halvstruktur genomförts på fyra elever i årskurs 9. Intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och varade mellan 15 och 30 minuter. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Krav- Kontroll- Stödmodellen.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur fysisk aktivitet och socialt stöd påverkar fyra elevers upplevelse av mental hälsa med fokus på negativ stress.-          Hur påverkar fysisk aktivitet upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?-          Hur påverkar socialt stöd upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9?MetodStudien har genomförts som en kvalitativ undersökning med utgångspunkt i hermeneutiken. För att besvara frågeställningarna har intervjuer med halvstruktur genomförts på fyra elever i årskurs 9. Intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och varade mellan 15 och 30 minuter. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Krav- Kontroll- Stödmodellen.

Bakgrund: Stress är en naturlig del av livet, men när stressen är långvarig blir den patologisk. För att inte utveckla utmattningssyndrom och andra sjukdomar är det viktigt att ta stressen på allvar och försöka åtgärda den. Studier visade att sjuksköterskor som arbetade på sjukhus kände sig stressade och uppvisade tecken på utbrändhet, samt att sjuksköterskor på stora sjukhus upplevde mer stress än sjuksköterskor på mindre sjukhus och inom andra vårdformer. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera stressfaktorer hos sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Metod: Resultatet i denna litteraturstudie sammanställdes utifrån Goodmans sju steg genom granskning av artiklar som byggde på genomförda kvantitativa empiriska studier. Resultat: Följande teman av stressfaktorer identifierades: Dåliga arbets-förhållanden, problem mellan personalen, individuella och sociala faktorer, kunskapsnivå och arbetsuppgifter, samt emotionella och etiskt svåra situationer.

Trots att kattens popularitet som sällskapsdjur har ökat de senaste åren, besöker kattägaren inte veterinär i samma utsträckning som hundägaren. Några av orsakerna till detta är att ägaren upplever att det är svårt av få in katten i sin transportbur, att transporten till veterinären och själva besöket stressar katten samt att personalen på djurkliniken inte förstår sig på katter. Att utbilda djurägare och personal i hur man på bästa sätt undviker stress hos kattpatienten är viktigt både för kattens välfärd och vård men även för djurägarens och personalens säkerhet. Stress hos katten kan övergå i rädsla eller stressrelaterad aggression. I många fall misstas aggressionen för dominans och man försöker tillrättavisa katten eller bestraffa den vilket oftast förvärrar kattens rädsla och stress. För att förstå kattens sätt att reagera på olika stimuli måste man förstå hur katten upplever sin omgivning genom sina sinnen och hur den kommunicerar, t ex att katten är känslig för höga ljud och hur den använder sin kroppshållning för att visa sin sinnesstämning. Stress ger fysiologiska förändringar som kan påverka både den kliniska undersökningen och de fysiologiska parametrarna och detta kan i sin tur leda till felaktiga diagnoser. Genom djurägarutbildning, anpassad utformning av lokaler och stallburar samt kunskap om kattens beteende och hur man hanterar och bemöter katten på bästa sätt, kan man minska stressen hos många kattpatienter..

SammanfattningSyfteSyftet med denna studie var att undersöka om det skett en förändring i en grupp unga vuxnas upplevda stress mellan åren 2004-2010 och om detta samvarierar med fysisk aktivitet. Vidare ville vi undersöka om det fanns några skillnader mellan män och kvinnor.   Frågeställningar På vilket sätt kan respondenternas fysiska aktivitet och upplevda stress eventuellt ha förändrats?Hur ser ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och stress ut?Hur ser ett eventuellt samband mellan olika stressorer och skattad stress hos deltagarna i studien ut?Studiens hypotes var att det fanns ett positivt samband mellan fysiskt aktivitet och avsaknad av stress, samt att det fanns skillnader mellan män och kvinnor.MetodUndersökningsgruppen bestod av deltagare i studien Skola-Idrott-Hälsa (SIH) som startade 2001 och genomfördes på Gymnastik- och idrottshögskolan. Vi har undersökt de deltagare som svarade på enkäten 2004 då de var 19 år samt samma grupp sex år senare då de besvarade enkäten 2010.

Ahlqvist, P & Fondelius, F. Dialysmiljö på patientens villkor. En enkätundersökning. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhäl-le.

Syftet med studien var att undersöka om egentid för aktivitet hos föräldrar med barn i förskoleåldern påverkar upplevelsen av hälsa och stress. Arbete är en aktivitet som allt oftare upplevs som stressigt och tar allt mer tid hos föräldrar med små barn, i takt med att den stressrelaterade ohälsan ökar. Detta gör det intressant att undersöka den här gruppens återhämtning i form av egentid för aktivitet. Studien hade en kvantitativ ansats, datainsamling skedde genom enkätutskick som analyserades och presenterades i diagram och tabeller. Resultatet av denna studie visade att fler barn ledde till mindre egentid och ju mer egentid respondenterna hade ju mer nöjd var de med den tid de hade.

Bakgrund:Långtidssjukskrivning på grund av stressrelaterad ohälsa har under senaste åren ökat i Sverige. Det medför oftast ett stort lidande för den enskilde och ger även ökade kostnader för samhället. Hur rehabiliteringen genomförs är av vikt för att kunna hjälpa personerna som är långtidssjukskrivna tillbaka till familjeliv och arbetsliv. Därför är det viktigt att få ta del av de sjukskrivnas egna erfarenheter av rehabiliteringen. Syftet: Var att undersöka hur personer som är långtidssjukskrivna > 3 månader på grund av långvarig stress har upplevt sin rehabilitering och vad som har underlättat för återgång till familjeliv och arbetsliv.