AbstractThis paper is about children and stress. Stress among children is a serious problem and to be aware of that as a preschool teacher is very important. I?ve focused on the youngest childrenin preschool. I?ve searched for information in litterateur and articles.

Inom denna uppsats har jag studerat stressrelaterad psykisk ohälsa.Syftet med min uppsats var att, ur ett socialpsykologiskt perspektiv, försöka finna insikt och förståelse inför ett problem som kan orsaka både ekonomiskt och själsligt lidande för samhälle och individ. Vidare syftade min uppsats till att finna ett komplement, till den nödvändiga fortsatta forskningen, rörande stressrelaterad psykisk ohälsa.Frågeställningen löd som följer: På vilket sätt beskriver och speglar människan, sina upplevelser, relaterade till den livsperiod, som genomsyrats av stressrelaterad psykisk ohälsa?Uppsatsens empiriska material består av intervjuer, vilka jag tolkat och analyserat utifrån ett hermeneutiskt perspektiv.Mitt resultat påvisar att; innan och under sin sjukdomsperiod befinner sig människor med stressrelaterad psykisk ohälsa inom ett icke-kommunikativt tillstånd, både gentemot andra människor, samt gentemot sig själva. Läkprocessen handlar om att lära nytt, att ändra på sig, samt att påbörja en utforskande livsberättelse. Berättandet blir till en del av läkprocessen eftersom den tillhandahåller självreflexiva element.

Mitt syfte med det här arbetet är att fokusera på barn och stressen i deras vardag. Jag ville ta reda på vad som orsakar den eventuella stressen och om de har någon metod för att stressa av. Därför har jag intervjuat elever samt gjort en litteraturstudie för att kunna dra paralleller ifrån tidigare forskning..

Bakgrund: Distriktssköterskearbetet är väldigt självständigt och mångsidigt. Distriktssköterskor möter patienter som lider av olika sjukdomar eller skador. De flesta kan inte klara de psykiska och fysiska påfrestningar och blir utbrända. Studier visar att med handledning kan tid för reflektion och bearbetning av bl. a stress möjliggöras vilket leder till mer trygghet och välbefinnande i yrkesrollen.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns behov av omvårdnads-handledning för distriktssköterskor för att minska stress i deras arbete.

Stressrelaterad ohälsa är idag vanligt förekommande och forskning kring arbetsrelaterad stress och utmattning är omfattande. Däremot är forskning om medarbetares och chefers upplevelser tämligen begränsad. Det sociala stödet från omgivningen har visat sig vara av stor vikt när den drabbade ska återgå i arbete och chefen har en viktig roll i detta skede. I Studien undersöktes på uppdrag av ett företag vilket stödbehov chefer har i denna process. Tio personer deltog och genom en halvstrukturerad intervju studerades deras upplevelser samt vilket stödbehov som fanns.

Bakgrund: Fysisk beröring är en central del i omvårdnad och ingår i arbetsuppgifterna dagligen. Under hela livet är fysisk beröring ett grundläggande behov. Patienters reaktioner av fysisk beröring bör omvårdnadspersonalen möta på ett respektfullt och ödmjukt sätt och det är skillnad mellan att bry sig om och ta hand om patienten. Det är för männen näst intill tabubelagt med det kroppsliga vårdarbetet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters och omvårdnadspersonals upplevelser av fysisk beröring inom omvårdnad. Metod: Metoden var litteraturstudie med strukturerad litteratursökning med beskrivande design.

Syftet var att undersöka högkänslighet och stress hos studenter. Metoden var en kvantitativ jämförande studie mellan grupper (kvinnor och män). Undersökningen genomfördes genom en elektronisk enkät. Urvalet var ett tillfällighetsurval av kvinnor och män i åldrarna 19 ? 56 som studerade vid ett universitet, totalt 122 stycken deltagare, 31 män och 91 kvinnor.

An article review about chronic stress, which is harmful, how it manifest itself and affect females. The nursing perspective was also in focus, how the nurse can prevent unhealth caused by harmful stress among these females and how the nurse can help these women to help themselves..

Studiens främsta syfte har varit att undersöka två konstaterade fall av burnout bland svenska elittränare. Undersökningsområdet har valts med intentionen att öka omvärldens förståelse och kunskap om, vad det är som gör att en tränare drabbas av burnout. I studien har även förekomsten av burnout inom den svenska elittränarkåren i ishockey undersökts, samt deras reflektioner av sin arbetsplats. Maslach och Jacksons definition av Burnout från 1996, ligger till grund för undersökningen. Den beskriver burnout som ?ett syndrom av känslomässig utmattning, cynism och minskat personligt engagemang, vilket kan förekomma bland individer vars arbete innefattar att arbeta med andra människor?.

Denna undersökning handlar om stress i förskolan. Syftet med undersökning är att ta reda på hur förskollärare i en förskola upplever stress i sitt arbete och vad förskollärarna gör för att minska sin stress. Dessa frågeställningar har varit centrala i min studie. Hur definierar förskolläraren sin egen stress i det vardagliga arbetet? Vad gör förskollärarna för att minska stressen i förskolan? Den metoden jag använde mig av var kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra förskollärare.

The purpose of this empirical study was to investigate if stress exists among nurses, and if it exists how do they experience it and how do they cope whit it. The nurses also got to define the word stress. Karasek and Theorells demandcontrollmodell were used as a theoretical framework. The result of the study answers our research questions and gives us a good insight how the nurses experience stress and how they cope with it. The result shows that 56 of 60 nurses indicated that they experience medium to high level of stress a couple of days a week or more often and that it affects their work.

Forskning har visat att den komplexa miljö som tränare är verksamma i kan leda till både psykiska och fysiska problem på grund av den press denna miljö skapar. Fotbollstränare verkar i en miljö som såväl på som utanför fotbollsplanen ställer hårda krav på dem och framkallar stress hos dem vilket i värsta fall kan leda till att de blir utbrända.Syftet med denna studie är att identifiera  de mest frekventa stressorerna som upplevdes av svenska elitfotbollstränare som rapporterades med höga nivåer av utbrändhet år 2003.Åtta stycken fotbollstränare på elitnivå i Sverige har identifierats ur tidigare insamlad data där de genomgick en enkätstudie. I studien svarade de bland annat på Maslach Burnout Inventory och Job Stress Survey som mäter utbrändhetsnivå respektive stressnivå.Resultatet visar att det finns åtta stycken stressorer som sticker ut från mängden där den mest frekvent upplevda stressorn bland dessa utbrända fotbollstränare år 2003  är att ?Fatta viktiga beslut?. Resultatet visar också att det finns samband mellan flera av de mest frekventa stressorerna..

Problem: Yrken inom Hälso- och sjukvården är högt fysiskt och framför allt psykiskt påfrestande arbeten där tidspress och arbetstempo fortsätter att öka. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa stressorer som kan påverka sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Metod: Studien var en litteraturstudie, 17 artiklar (3 kvali- tativa och 14 kvantitativa) och en avhandling som svarade mot studiens syfte har granskats och analyserats. Resultat och konklusion: Många faktorer och orsaker till nutidens ohälsa kan sökas i arbetsmiljön och dess alltmer ökade krav på individen. Varje individ är unik och påverkas därmed olika av samma situationer.

Stress uppstår när det sker en obalans mellan vad som krävs av individen och de resurser som hon har tillgång till. Arbetsrelaterad stress är något som allt oftare förekommer bland lärare idag. Denna stress kan bland annat vara orsakad av ökat ansvar samt tillgänglighet för eleverna. Socialt stöd från omgivningen är en viktig faktor för att reducera stress. Denna studie syftar till att undersöka betydelsen av socialt stöd och skolrelaterad kontext (stökig och ostökig) för kvinnliga och manliga lärares upplevda stress.

Background: The relation between work motivation and well-being are relatively well theoretically entrenched, but few studies have been conducted on nurses within psychiatry. Objective: The aim of the present study was to examine the differences in intrinsic work motivation (autonomy, competence, relatedness), mental health and burnout between young (?40 years) and older (>40 years) nurses employed in psychiatry. Method: The study was an observational study with a cross-sectional design and group comparisons, conducted as a survey. The sample constituted of 60 employed nurses.