I mitt arbete ville jag fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar; kan hundar uppleva stress? Vad hÀnder i kroppen och vad innebÀr stress? Hur visar hunden att den Àr stressad? Vad Àr det som orsakar stressen? Kan stress utlösa sjukdom hos hunden? Finns det nÄgot som kan göras för att förebygga stress hos hundar? Arbetet baseras pÄ litteraturstudier. Vid stress förÀndras normaltillstÄndet i kroppen genom frisÀttning av adrenalin, noradrenalin och kortisol. Stress kan delas in i tre faser; alarmreaktionsfasen, motstÄndsfasen och utmattningsfasen. Det Àr under utmattningsfasen som anpassningssjukdomar kan utvecklas.

Den teori som redovisas i denna studie sÀger att en vd borde ersÀttas i enlighet med företagets finansiella prestation och att monetÀra incitament leder till höjd anstrÀngning hos individen, vilket resulterar i en bÀttre prestation. Författarna av denna uppsats gör ett antagande om att ökad prestation frÄn vd:n borde leda till högre lönsamhet för företaget.Denna studie om tjugo norska företag undersöker sambandet mellan företagets lönsamhet Är t-1 och kortsiktig rörlig ersÀttning vilken betalas ut Är t. Sambandet testas genom att utforma en multipel regressionsmodell. Resultaten frÄn denna tyder pÄ att ett sÄdant samband inte existerar bland norska företag. Detta resultat strider i mot resultat gjort pÄ bl.a.

Sjuksköterskor Àr en yrkesgrupp som Àr utsatt för mycket stress i arbetet. De arbetar i organisationer med stÀndiga förÀndringar och strukturella omvÀlvningar. I arbetet stÀlls sjuksköterskor inför mÄnga situationer som innehÄller svÄra etiska frÄgestÀllningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etisk stress i omvÄrdnadsarbetet. Studien baserades pÄ nio vetenskapliga artiklar som analyserades enligt manifest kvalitativ innehÄllsanalys.

Bland dagens stora företag och internationella koncerner har inte Àgarna alltid möjligheten eller viljan att leda bolaget. Eftersom VD Àr utsedd att leda företaget Àr det viktigt att motivera denne att göra ett bra arbete som gynnar Àgarna. Vanligt förekommande Àr dÀrför att utforma en ersÀttning med bÄde fasta och rörliga delar.ErsÀttningar till VD som forskningsomrÄde har utvecklats starkt sedan 1980-talet dÄ företagens anvÀndande av bonus ökade kraftigt. MÄnga forskare har sedan dess undersökt olika former av samband mellan bonus och prestation, men det rÄder delade meningar om hur dessa samband ser ut. Det stÄr dock klart det finns mÄnga olika variabler att undersöka och att valet av variabler har en avgörande effekt pÄ studiens resultat.

En nationell interaktiv webbplats- www.kuling.nu arbetades 2003 fram pÄ PsykosvÄrdens utrednings-och behandlingsenhet, Karlakliniken. Webbplatsen riktar sig till barn och ungdomar som har en förÀlder med psykisk sjukdom och Àr en del av det anhörigstöd som erbjuds pÄ enheten. Denna studie görs som en uppföljning av kuling.nu dÀr syftet Àr att beskriva den interaktiva webbplatsen kuling.nu med avseende pÄ innehÄllet i besökarnas inlÀgg pÄ diskussionsforumet samt anvÀndningen av webbplatsen. HuvudinlÀggen pÄ kuling.nus diskussionsforum har analyserats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen gav sex teman som speglar innehÄllet i inlÀggen: ensamhet; att bÀra ansvar; kÀnsloupplevelsen; betydelsen för den egna personen; sökande efter svar och förmedling av stöd.

Syfte: Att undersöka om lÀrare anser sig ha tillrÀckliga kunskaper för att identifiera och hÀnvisa vidare elever med psykisk ohÀlsa, om de anser att tillrÀckliga resurser finns tillgÀngliga för att hjÀlpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvÀrsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielÀrare i Dalarnas lÀn. Svaren samlades in via webbenkÀt. Resultaten bearbetades med hjÀlp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet frÄn studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillrÀckliga kunskaper i hur psykisk ohÀlsa hos unga kan identifieras samt att de har otillrÀckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgÄ.

Bakgrund: Det viktigaste för en god arbetsmiljö för anestesisjuksköterskor anses vara samarbetet med andra kollegor, men Ă€ven möjlighet till personlig utveckling och utbildning. Är arbetsmiljön tillfredsstĂ€lld ökar chansen för trivsel.Syfte: Syftet med studien var att undersöka aspekter som pĂ„verkar anestesisjuksköterskanspsykosociala arbetsmiljö.Metod: Studien genomfördes pĂ„ ett sjukhus i mellersta Sverige under vĂ„ren 2013, dĂ€r nioanestesisjuksköterskor intervjuades. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultat: Ur intervjuerna framkom tre kategorier; betydelsen av en trivsam miljö, arbeta över professionsgrĂ€nserna och tidspress. Det var viktigt att ha förstĂ„else och att ha trevligt tillsammans med sina arbetskamrater. Att Ă€ven kunna hjĂ€lpa varandra i arbetet ansĂ„gs betydelsefullt.

Bakgrund. Smittsamma sjukdomar har i alla tider har framkallat rÀdsla och fördomar. NÀr vÄrdaren möter patienter med smittsamma sjukdomar mÄste de kunna ge trygg vÄrd som grundar sig pÄ teoretisk och praktisk kunskap. I dag möter vÄrdaren mÄnga patienter som bÀr pÄ smittsamma sjukdomar, nya och tidigare kÀnda, upplevelserna skiljer sig Ät beroende pÄ hur mycket kunskap de har om sjukdomen. Syfte.

I Sverige ökar stressrelaterade sjukdomar som sjukskrivningsorsak och det blir allt viktigare att satsa pÄ preventiva insatser. Studenter i allmÀnhet, och dÀribland arbetsterapeutstudenter, konstateras i tidigare studier vara utsatta för stress. Upplevelse av stress under studietiden samt konsekvenser pÄ aktivitetsutförandet ökar risken för att ta med beteendet in i kommande yrkesliv dÀr arbetsterapeuter trÀffar patienter med stressrelaterade besvÀr. DÀrför Àr det viktigt att de sjÀlva inte har dessa problem. Syftet var att kartlÀgga om arbetsterapeutstudenter upplever stress i samband med studierna, och i sÄ fall vad som utlöser den samt vilka konsekvenser detta fÄr för aktivitetsutförandet i det dagliga livet.

SammanfattningBakgrund: 1995 Ärs psykiatrireform har inneburit en förÀndring dÀr den psykiatriska vÄrden numera bedrivs till största del inom primÀr-/ öppenvÄrden och frÄn patientens hem. Anhöriga till personer med psykisk sjukdom har fÄtt en ny roll, frÄn att ha varit utestÀngda frÄn psykiatrin ska de numera ses som en resurs och vara en del av sin nÀrstÄendes vÄrd. Konsekvensen av detta har medfört att anhöriga kÀnner ett stort ansvar för deras nÀra som Àr psykiskt sjuk.  Att dela vardagen med en nÀrstÄende som Àr psykiskt sjuk kan medföra en pÄverkan pÄ det dagliga livet i form av konstant oro och stress men Àven pÄfrestningar pÄ familjerelationerna.Syfte: Syftet Àr att belysa upplevelser hos anhöriga till personer med psykisk ohÀlsa samt deras erfarenheter av kontakten med den psykiatriska vÄrden.Metod: Litteraturöversikt bestÄende av 12 stycken kvalitativa artiklar granskade enligt Fribergs (2012a) steg för analys. Funna likheter har sammanstÀllts i teman och subteman. Den teoretiska utgÄngspunkt som valdes Àr Joyce Travelbees mellanmÀnskliga relation dÄ den beskriver mötet mellan mÀnniskor och förklarar etablerandet av en vÄrdrelation.Resultat: Anhöriga upplevde sig ha ett behov av bekrÀftelse, fÄ tydlig information, kÀnna delaktighet och bli erbjudna stöd för att lindra bördan.

Bakgrund: Sjuksköterskor och andra yrken som jobbar med traumatiska hÀndelser och katastrofer har ett stresskydd som hjÀlper dem i svÄra situationer. Men ibland trÀnger hÀndelser igenom och utlöser en traumatisk stressreaktion. De flesta som jobbar inom akutsjukvÄrd möter minst en traumatisk hÀndelse i veckan, en del Ànnu fler. En bra copingstrategi blir viktigt för att kunna fortsÀtta sitt arbete.Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom akutsjukvÄrd upplever samt hanterar traumatisk stress. Vidare Àr det metodologiska syftet att beskriva urvalsgrupperna i de inkluderade artiklarna.Metod: SammanstÀllning av nio stycken vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats.

Syftet med studien var att beskriva hur skapande aktiviteter anvÀnds som ett arbetsterapeutiskt medel för vuxna personer med psykisk ohÀlsa. För att besvara syftet valdes en litteraturbaserad studie. Litteratursökning genomfördes via ett flertal olika databaser, samt med sekudÀrsökning. Sökningen resulterade i nio utvalda artiklar som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och manifest ansats. Analys av data resulterade i fyra kategorier: att frÀmja kommunikation och uttryckande av tankar och kÀnslor, att stÀrka klientens synsÀtt och identitet, att förÀndra och bli delaktig i sitt dagliga liv, inledande intervention med klienten.

Den psykiska hÀlsan hos unga kvinnor har en orovÀckande utveckling. Psykisk hÀlsa Àr en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hÀlsans utvecklingbörjar under barndomen och pÄverkas av olika pÄfrestningar i livet. Ungdomstiden Àr en tid av förÀndring dÄ allt Àr instabilt.Hur personen klarar detta beror pÄ de förutsÀttningar individen fÄtt under uppvÀxten. Ibland kan psykosomatiska symptom vara första tecken pÄ psykisk ohÀlsa.

Den psykiska hÀlsan hos unga kvinnor har en orovÀckande utveckling. Psykisk hÀlsa Àr en subjektiv upplevelse oberoende av objektiva bedömningar. Den psykiska hÀlsans utveckling börjar under barndomen och pÄverkas av olika pÄfrestningar i livet. Ungdomstiden Àr en tid av förÀndring dÄ allt Àr instabilt. Hur personen klarar detta beror pÄ de förutsÀttningar individen fÄtt under uppvÀxten.

Bakgrund: Historiskt har personer med psykisk ohÀlsa setts som annorlunda och varit utstötta av samhÀllet. Dagens samhÀlle portrÀtterar ofta personer med psykisk ohÀlsa som galna och farliga. Psykisk ohÀlsa Àr idag vanligt förekommande, och för att kunna ge högkvalitativ vÄrd mÄste en holistisk syn vara grundlÀggande.Syfte: Syftet Àr att belysa vÄrdpersonalens erfarenheter i mötet med patienter med psykiska ohÀlsa inom den somatiska vÄrden.Metod: En litteraturstudie baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar har gjorts, varav sex artiklar Àr kvantitativa och tvÄ kvalitativa. Vikt lades pÄ att belysa vÄrdpersonalens erfarenheter i mötet med patienter med psykisk ohÀlsa. Teoretisk förankring har skett till Katie Erikssons teori om vÄrdande.Resultat: Resultatet visar att det förekommer negativa attityder gentemot dessa patienter inom den somatiska vÄrden.