Syftet med undersökningen är att se om det uppstår eventuella konsekvenser i människors, framförallt kvinnors, livssituation i föreningen mellan yrkesliv och hem- och familjeliv som inkluderar det obetalda hemarbetet.Skapas det någon form av stress mellan yrkes- och familjeliv för människan som leder till sjukskrivning?Genom problemformuleringen ville författaren utgå ifrån en djupare inblick i hur intervjupersonerna påverkas av och hur de upplevde sin livssituation. Därför valdes en kvalitativ ansats för studien. Intervjuer genomfördes med fem kvinnor och en man ifrån Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun. Intervjuerna visade att alla intervjupersonerna i undersökningen känner stressrelationer mellan arbetsliv och hem- och familjeliv.

Denna studie undersökte en ACT-baserad stresshanteringskurs för patienter med blandad stressrelaterad problematik inom primärvården (N=26). Stress, ångest, depression och livskvalitet mättes genom självskattning före och efter interventionen som genomfördes i två omgångar. För att få svar på frågor om deltagarnas upplevelser av kursen genomfördes intervjuer med ett slumpmässigt urval av deltagarna (N=7). Analys av självskattad stress, ångest, depression och livskvalitet visade en signifikant förbättring för samtliga variabler. Effektstyrkan var hög för stress och låg till måttlig för övriga variabler.

Idag utsätter vi våra kroppar för ett stresspåslag som vi inte är skapta att klara av, kronisk stress. Stress kan vara en positiv faktor när vi ska prestera, men när kraven blir för höga får kroppen ingen återhämtning vilket kan orsaka både fysisk- och psykisk skada. Syftet med studien var att undersöka om det fanns något förhållande mellan upplevd stressnivå och nivån av fysisk aktivitet hos vuxna. Alla deltagare bar en plomberad pedometer under fyra dygn, antal steg lästes av den fjärde dagen av undersökningsledaren. Enkäten Depression, Anxiety and Stress Scale (DASS) användes i en svensk förkortad översättning.

Studiens övergripande syfte är att undersöka sambanden mellan grundläggande värderingar, arbetssituation och arbetstillfredsställelse. De konkreta frågeställningarna är 1. Finns det något direkt samband mellan fem grundläggande värderingar och arbetstillfredsställelse? 2. Finns det ett samspel mellan grundläggande värderingar, arbetssituation och arbetstillfredsställelse? Undersökningens primära fokus är frågeställnigen 2.

Studien ämnar undersöka om det finns ett eventuellt upplevt samband mellan kompetensutveckling, motivation och prestation hos anställda i tre olika avdelningsgrupper och hur detta i så fall yttrar sig. Syftet med denna rapport är att studera, beskriva, förstå samt analysera det eventuella upplevda sambandet mellan kompetens, motivation och prestation på tre olika avdelningar bland fabriksarbetare. Nio respondenter, ur tre olika befattningar har deltagit i denna kvalitativa undersökning genom semistrukturerade djupintervjuer ur ett hermeneutiskt perspektiv då forskarna har en känd förförståelse samt vill kunna analysera respondenternas svar för att hitta likheter efter teman.Genom transkriberingar har ett resultat funnits där bland annat produktionsutvecklare besitter en högre kompetens än resterande avdelningar och där maskinskötare och packtekniker är i ett stort behov av mer kompetensutveckling.I analysen framkom att bland maskinskötare upplevs en svag koppling mellan kompetens, motivation och prestation. Produktionsutvecklare framstår som de som upplever mest samband mellan kompetens, motivation och prestation. Hos packtekniker kan man se en oklar koppling mellan upplevd kompetens, motivation och prestation.Genom att tyda respondenternas attityder kan vi urskilja klara skillnader och samband avdelningarna emellan.

Det finns få tidigare studier som har undersökt vilka faktorer som påverkar brandmäns psykiska hälsa. Eftersom yrkeskategorin är särskilt stressutsatt är coping och anknytningsmönster intressanta fenomen att studera hos brandmän. Syftet med studien var att se om anknytningsmönster och copingstrategier har betydelse för den mentala hälsan hos denna grupp. En enkät delades till 42 brandmän, heltidsanställda vid en räddningstjänst i Sverige. Resultatet visade att anknytningsmönster har betydelse för den psykiska hälsan hos denna grupp brandmän, ett signifikant positivt samband fanns mellan otrygg anknytning och psykisk ohälsa.

Bakgrund: Arbetsförhållanden som ställer höga krav och ger ett litet utrymme för att påverka arbetets utformning och utförande, skapar en bristande kontroll samt ökar risken för att uppleva stress. Hög stress kan orsaka såväl fysiskt som psykiskt och emotionellt lidande. För att sjuksköterskan ska kunna skapa en optimal omvårdnad bör hennes arbete utformas ur ett holis-tiskt perspektiv med hänsyn till den äldre patientens unika behov, däribland tålmodighet och värme. Syfte: Syftet med vår litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans upplevelser av stress och hur den kan påverka omvårdnaden av den äldre patienten. Metod: Litteraturstudien baserades på 17 vetenskapliga artiklar vilka hämtades från databaserna CinAhl, PubMed och PsycINFO.

Stress är ett samhällsproblem som påverkar människan fysiskt och psykiskt. Att dessutom vara kvinna kan upplevas som extra kravfyllt då samhällets normer fortfarande klassificerar mannen som normen. Stress är ett fenomen som är svårt att påvisa då alla individer upplever stress på olika sätt. Detta problematiserar troligtvis forskningen då stress inte är påvisbart i samma utsträckning som andra företeelser. Dock har det gjorts en hel del forskning i ämnet och det finns även pågående forskning.

Syftet med denna litteraturstudie är att identifiera och beskriva skyddsfaktorernas effekt för psykisk ohälsa. Teorin om skyddsfaktorer till psykisk ohälsa enligt Cullberg, 2003 användes som teoretisk referensram. Metoden var en litteraturstudie där tio granskade artiklar delades in i teman utifrån teorin om skyddsfaktorer för psykisk ohälsa enligt Cullberg, 2003. Dessa teman var social nätverk, arbete/sysselsättning och sammanhang/mening. Resultatet visade att dessa tre skyddsfaktorer utgår från fundamentala behov hos människan, om dessa inte är uppfyllda löper människan större risk att drabbas av psykisk ohälsa.

Perinatal  psykisk  ohälsa  (psykisk  ohälsa  under  graviditet  eller  efter  förlossning)  drabbar kvinnor under en känslig period i livet. Forskning har tidigare fokuserat mer på psykisk ohälsa efter förlossning, men det är nu känt att psykisk ohälsa är vanligt även under graviditeten. För att kunna hjälpa kvinnor med perinatal psykisk ohälsa och stödja dem i föräldrarollen behöver barnmorskor  kunskap  om  hur  kvinnor  upplever  fenomenet.  Syftet  med  denna  studie  var  att belysa  kvinnors  upplevelse  av  perinatal  psykisk  ohälsa.  En  systematisk  litteraturstudie inspirerad av meta-syntes utfördes. Elva kvalitativa studier analyserades. Två huvudkategorier framkom, Att leva med perinatal psykisk ohälsa samt Att ta sig ur perinatal psykisk ohälsa.

Abstract: The purpose of this study was to examine the Swedish industry- and craftmanship trade, specifically the relationship between effort and reward and how it affects the meaningfulness during labour hours. Also, what are the possible effects on production efficiency as a whole? Discussed and analyzed through empirics and previous research.38 workers filled out a survey and two interviews were conducted to get a more analytic depth to the data.The results showed that there is little to no reward for high effort during labour hours on the evaluated workplaces, combined with low commitment and meaningfullness. My conclusions are that more ways of effort-based rewards would likely have a positive effect on meaningfulness and thereby the production as a whole. I also show that the theses of Karl Marx are still plausible and relevant in modern day industrial- and craftsmanship trades in capitalist countries..

Syftet med denna intervjustudie var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att omhänderta kritiskt skadade patienter som utsatts för trauma. Åtta ambulanssjuksköterskor intervjuades och en kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Analysen resulterade i sex kategorier; Känslomässiga reaktioner vid omhändertagandet,Yrkeserfarenhet och kunskap skapar trygghet, Det strukturerade arbetssättet och samarbetet, Inge trygghet genom att informera patienten, Svårigheter vid bemötande och kommunikation med närstående, Behov av återkoppling, reflektion och återhämtning. Deltagarna beskriver hur erfarenhet och kunskap skapar trygghet och motverkar stress, att samarbetet med kollegor och andra yrkesgrupper är av stor vikt för ett optimalt omhändertagande och att mötet med patient och närstående ställer krav på ambulanssjuksköterskans förmåga att kommunicera och skapa tillit. Efter larmet är ambulanssjuksköterskan i behov av återkoppling och kamratstöd för att återhämta sig och dra lärdom av omhändertagandet.

SyfteDet här arbetet fokuserar på ett antal studerande på ett musikestetiskt gymnasieprogram ochsyftar till fristående uppföljning av en separat enkätstudie vars resultat uppgetts visa på enoväntad otrygghetskänsla bland eleverna på skolan.Frågeställning- Hur definierar en grupp elever begreppet ?trygghet i skolan??- Anser de sig i nuläget omfattas av sådan trygghet?- Kan nödvändiga arbetssätt för inriktningen såsom prestation inför andra vid konserterm.m., påverka elevernas trygghetsupplevelse?Ett antal underliggande frågeställningar har utifrån ovanstående utgjort riktlinje ikonstruktionen av enkätfrågor. Samlade i ett antal kluster under lämpliga rubriker,återkommer dessa klusterfrågor i diskussionsdelen i avslutningen av rapporten.MetodJag har valt att använda mig av litteratur samt en anonym elevenkät med en kombination avkvantitativ och kvalitativ inriktning med efterföljande analys, som metod i min undersökning.De flesta av enkätfrågorna fick en hög grad av standardisering medan möjlighet till öppnasvar gavs i några fall.ResultatEleverna verkar idag i allmänhet uppfatta sig såväl fysiskt som psykiskt trygga i skolan.Däremot menar ganska många att de upplevt otrygghet vid sporadiska tillfällen.Deras beskrivningar av begreppet ?trygghet i skolan?, ger intrycket av att huvudsakligen avsepsykisk trygghet och uttrycker ett antal grundbehov med betydelse för att kunna känna sådan.Dessa verkar förekomma i fyra olika kategorier:- Relationer med kompisar/lärare m.m.- Acceptans/Respekt från omgivningen- Självsäkerhet- Positiv känsla i allmänhetUtöver detta tycks studien, avseende nödvändiga arbetsmetoder, ha synliggjort skillnader ifråga om självupplevda prestationskrav i framförallt ett genusperspektiv. Här förefallerkvinnor i högre grad än män, uppfatta sig som utsatta i den undersökta gruppen..

Mitt arbete handlar om känslor samt psykiska och fysiska aspekter under prestationsmoment: stress, rampfeber och prestationsångest. Jag skriver om kroppsmedvetenhet samt olika typer av förberedelser till prestation på scen.Temat på mitt arbete är ett resultat av min vilja att prestera friare och få bort de destruktiva tankar som har följt mig från början av min musikaliska resa. Genom att experimentera med olika tekniker vill jag bli bättre mentalt förberedd till att bli bra musiker på scen och inte bara i ett övningsrum. Mitt mål med detta arbete är att kunna prestera mer avslappnat i kroppen och samtidigt ta bort stress och panik i så stor utsträckning som möjligt. Jag uppfattar min examenskonsert som ett resultat av mental förberedelse baserad på alla reflektioner som jag beskriver i uppsatsen.

Bakgrund: En kris är en vändpunkt där människor omprioriterar vad som ar viktigt i livet. Tidigare studier visar på hur människor upplever den akuta krisen och stress som uppkommer vid förändringar i livet. De påvisar även hur vårdpersonal kan bemöta stress. Syfte: Syftet med studien var att belysa vilket stöd de närstående behöver av vårdpersonal vid intensiv omvårdnad. Metod: En litteraturstudie som bygger på åtta vetenskapliga artiklar varav tre kvalitativa, tre kvantitativa med kvalitativt inslag och två kvalitativa med kvantitativt inslag.