Bakgrund: Patient i hemodialys (HD) behandling Àr utsatt olika stressfaktorer, som tillexempel den strikta diet, begrÀnsat vattenintag, bundenhet till dialysenhet eller kÀnsla avtrötthet Àven pÄ dialysfria dagar. Cirka 20 procent patienter i HD behandling utvecklardepression som i sin tur leder till lÄg plasma albumin.Syftet: Att belysa samband mellanstressfaktorer, depression, lÄg plasma albumin och mortalitet/morbiditet samt omvÄrdnadensbetydelse för patienter i hemodialysbehandling.Metod: Studie genomfördes som enlitteraturöversikt och granskning av vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultat baserar pÄ 15artiklar, varav 1 kvalitativ, 14 kvantitativ. Resultatet delades i fem kategorier: stressfaktoreroch deras koppling till depression, depression, lÄg plasma albumin, omvÄrdnadsÄtgÀrder vidlÄg plasma albumin, omvÄrdnadsÄtgÀrder vid depression.Diskussion: I diskussion lyfts uppsamband mellan högre morbiditet/mortalitet och depression samt lÄg plasma albumin hospatienter i HD behandling. Det tas upp Àven vikten av omvÄrdnadsinsatser vid depression ochlÄg plasma albumin hos patient i HD behandling.Slutsats: Mer forsknings behövs för attsjuksköterska kan erbjuda patienten effektiva strategier som hjÀlper denne att hantera destressfaktorerna och livsstilförÀndringar som HD innebÀr..

Uppsatsens innehÄll Àr grundat pÄ rapporten som Skolverket redovisade efter sin undersökning i Kalix kommun. Rapporten pekade pÄ ett antal brister som behövde ÄtgÀrdas och som Skolverket ansÄg kan vara bidragande orsaker till att 34% av kommunens elever inte gÄtt ut grundskolan med fullstÀndiga betyg. Skolverkets rapport var i stort baserad pÄ de vuxnas syn pÄ skolan, dÀrför speglar denna rapport ungdomarnas uppfattning. Vi gjorde en surveyundersökning i Är 1 pÄ gymnasiet dÀr eleverna fick svara pÄ en enkÀt. De brister som Àr tydligast enligt elevernas svar Àr: klassrumsmiljön, respekten mellan individerna, ordning och reda samt relationerna i skolan.

Syftet med följande arbete Àr att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlÀtta. Studien bygger pÄ sex enskilda djupintervjuer och femtio enkÀter som besvarats av slumpmÀssigt utvalda pedagoger pÄ förskola, fritidshem och grundskola. Med hjÀlp av djupintervjuerna och enkÀterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.VÄrt syfte baseras pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlÀtta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glÀdjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning Àr för hög. Pedagogerna anvÀnder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Syftet med följande arbete Àr att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlÀtta. Studien bygger pÄ sex enskilda djupintervjuer och femtio enkÀter som besvarats av slumpmÀssigt utvalda pedagoger pÄ förskola, fritidshem och grundskola. Med hjÀlp av djupintervjuerna och enkÀterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.VÄrt syfte baseras pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlÀtta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glÀdjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning Àr för hög. Pedagogerna anvÀnder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Marks do not only work as an acknowledge of the effort that has been made under a long period of time, but also as a receipt for eligibility to further studies. Within the political debate, marks have often caused a big discussion among the political parties. That is due to the obvious difference between the political parties on the left, and their counterparts on the right. However, there is one thing that they all have in common. Everyone of them have plans of measure within their political agenda, regarding the use of marks.The aim of this study has been to try to understand the way pupils think about marks.

Syftet med följande arbete Àr att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlÀtta. Studien bygger pÄ sex enskilda djupintervjuer och femtio enkÀter som besvarats av slumpmÀssigt utvalda pedagoger pÄ förskola, fritidshem och grundskola. Med hjÀlp av djupintervjuerna och enkÀterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.VÄrt syfte baseras pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlÀtta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glÀdjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning Àr för hög. Pedagogerna anvÀnder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

I en omv?rld d?r h?llbarhetsfr?gor f?r st?rre intresse ?r det av stor vikt f?r f?retag att l?gga ner resurser och tid p? att utveckla sina verksamheter h?llbart. ESG som st?r f?r ett f?retags arbete g?llande milj?-, social- och styrningsfr?gor har v?xt under senare ?r. Det har genom ?ren genomf?rts ett stort antal studier p? koppling mellan f?retags ESG-prestationer och deras finansiella prestationer som f?ljd, men resultaten ?r skilda och det finns inget tydligt konsensus inom ?mnet. I denna studie unders?ks sambandet mellan europeiska IT-f?retags ESG-betyg och deras finansiella prestationer.

Syftet med följande arbete Àr att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlÀtta. Studien bygger pÄ sex enskilda djupintervjuer och femtio enkÀter som besvarats av slumpmÀssigt utvalda pedagoger pÄ förskola, fritidshem och grundskola. Med hjÀlp av djupintervjuerna och enkÀterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.VÄrt syfte baseras pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlÀtta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glÀdjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning Àr för hög. Pedagogerna anvÀnder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Syftet med följande arbete Àr att belysa vilka copingstrategier pedagoger i förskolan och grundskolan har för att hantera sin egen stress och om specialpedagogisk handledning kan underlÀtta. Studien bygger pÄ sex enskilda djupintervjuer och femtio enkÀter som besvarats av slumpmÀssigt utvalda pedagoger pÄ förskola, fritidshem och grundskola. Med hjÀlp av djupintervjuerna och enkÀterna vill vi visa hur pedagoger uppfattar sin arbetssituation.VÄrt syfte baseras pÄ tvÄ frÄgestÀllningar: Vilka copingstrategier har pedagoger i förskolan, grundskolan och fritidshem för att hantera stress? Upplever pedagoger att specialpedagogisk handledning skulle underlÀtta deras reflektion och stresshantering?Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om pedagoger och stress.Sammanfattningsvis pekar resultatet av vÄr undersökning att pedagogerna upplever sitt arbete som meningsfullt, glÀdjefullt och betydelsefullt, men att deras arbetsbelastning Àr för hög. Pedagogerna anvÀnder sig av olika copingstrategier för att hantera sin stress.

Sammanfattning Uddling, Christin (2013). Betyg i grundsÀrskolan belyst ur ett elevperspektiv (Grades in special schools from a student perspective). SpeciallÀrarprogrammet inriktning utvecklingsstörning, Institution: Skolutveckling och ledarskap, Fakultet: LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola Nyckelord: betyg, bedömning, grundsÀrskolan, kunskap, lÀrande, utvecklingsstörning. ProblemomrÄde: Bedömning och betygsÀttning i grundsÀrskolan Àr ett relativt outfors-kat omrÄde och den forskning som har gjorts har i liten utstrÀckning fokuserat pÄ det pedagogiska arbetet (Berthén, 2007). I stÀllet har utmaningen med integrering samt sÀrskoleelevers samspel med varandra studerats (ibid.). Det finns forskningsrapporter och examensarbeten som belyser bedömning och betygsÀttning i grundsÀrskolan och grundskolan, men dessa Àr belysta ur pedagogernas perspektiv. Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur elever i grundsÀrskolan upplever betyg och vilken betydelse betygen har, belyst ur elevernas perspektiv. Metod: I studien har jag utgÄtt frÄn ett kvalitativt perspektiv.

Syftet med detta examensarbete Àr att fördjupa förstÄelsen för hur elever pÄ en specifik (icke namngiven) medelstor skola kan uppleva betygen. Med utgÄngspunkt i en tidigare studie undersöks det hur eleverna anser att faktorerna uppförande, relationen till lÀraren och kön pÄverkar deras betyg. Undersökningen baseras pÄ kvalitativa intervjuer av sju elever. I resultatet framkommer en bild av hur eleverna ser pÄ inkorrekta betygsfaktorer. Resultatet visar pÄ nÄgra anledningar till varför eleverna pÄ skolan tror att lÀrarna sÀtter betyg pÄ otillÄtna grunder..

Denna studie undersöker hur stressfaktorer pÄverkar kroppen vid dykning i gruva. Undersökningen genomfördes under en helgs intensivt dykande, för att bestÀmma lungkapacitet, pulsnivÄ samt eventuell vÀtske- och viktförlust hos dykarna. Testerna bestod av vÀgning, spirometritester och pulsmÀtningar. Testpersonerna dök mellan ett till tre dyk under helgen. TvÄ av det totala antalet dyk var pÄ 74 meters djup, resterande dyk genomfördes pÄ 36 meters djup.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ en liten uppfattning om vad det Àr för sprÄk lÀrare anvÀnder i sin undervisning och hur de kommunicerar. Problemet vi undersöker Àr hur eleverna fÄr den kunskap de behöver matematiskt och sprÄkligt. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av ett sociokulturellt perspektiv dÀr vi tittar pÄ artefakter, kontext och mediering. Vi koncentrerar oss pÄ sprÄket som anvÀnds under lektionerna och hur lÀrarna gÄr till vÀga för att nÄ ut till eleverna. En kvalitativ metod fungerade bÀst för vÄr undersökning och vi har utgÄtt frÄn att observera tvÄ lÀrare pÄ fyra lektionstillfÀllen var, med ljudinspelning och anteckningar.

Betyg och bedömning Àr en stor del av lÀrarnas vardag. Det diskuteras ofta av lÀrare och elever.VÄrt syfte Àr att kartlÀgga elev- och lÀrarperspektivet dÄ det gÀller betyg och deras likvÀrdighet. Vi har ocksÄ att undersökt eleverna och lÀrarnas förslag pÄ möjliga förÀndringar i betygssystemet.Vi har gjort en kvantitativ studie dÀr en enkÀt med öppna frÄgor legat till grund för vÄra resultat. 34 elever i Är nio samt nio av de lÀrare som satte deras betyg ingÄr i studien.Vi har funnit att lÀrarnas och elevernas uppfattningar om betyg och deras likvÀrdighet stÀmmer ganska vÀl överens med varandra. VÄrt resultat tyder ocksÄ pÄ att eleverna inte fullt ut förstÄr betygssystemet och att det kan förklara mycket av de orÀttvisor som eleverna upplever.

Bakgrund: Patients?kerhet ?r en central del av h?lso- och sjukv?rden och en viktig del av operationssjuksk?terskans yrkesroll. Stress i operationssalen ?r en betydande faktor som kan p?verka b?de individen och v?rdkvaliteten. Den kan fungera som en drivkraft men ?ven leda till utmattning och h?lsoproblem.