En viktig del i verksamhetsstyrningen vid en röntgenklinik är att sätta priser på de undersökningar man erbjuder, ett problem man jobbat med på olika sätt genom tiderna. MedEko var ett gammalt verktyg, utvecklat på 90-talet, som löste det här problemet men som av olika anledningar inte längre går att använda. Sectra utvecklar och säljer IT-system till röntgenkliniker och ser ett behov av att för vissa kunder erbjuda en mer avancerad typ av verksamhetsstödjande tjänster. Det här examensarbetet har varit en del av en förstudie för att utreda om ett verktyg motsvarande MedEko passar in i den kategorin.Syftet med projektet har varit att kartlägga och utvärdera MedEko:s värden och funktionalitet, realisera de mest tydliga värdena i en prototyp och slutligen validera dem mot tre av Sectras kunder med målsättningen att bilda en uppfattning om intresset för den här typen av verktyg.Två övergripande värden har identifierats och verifierats. Det primära värdet är att få fram detaljerad kostnadsinformation för specifika undersökningar baserat på verksamhetens befintliga produktionsfaktorer.

Tjugotre kyrkogårdar och begravningsplatser har studerats med avseende på den information som delges besökaren. Huvudmålsättningen har varit granskning av de informationstavlor som, om de överhuvudtaget finns, möter gravplatsbesökarna vid entréer. Urvalet av kyrkogårdar och begravningsplatser har skett strategiskt och konsekutivt; strategiskt då platserna valts med ett rimligt avstånd från Lund och konsekutivt då valen skett i form av den följd som platserna uppenbarade sig. Ingen kyrkogård eller begravningsplats valdes bort, varför bortfall inte noterats. Begravningsplatsens målgrupp utgörs inte endast av de som vistas där i syfte att besöka en viss gravplats. I grova drag kan besökarna på en kyrkogård delas in i två grupper: de som besöker en specifik grav (anhörig, släktforskning etc.) och flanören (promenad, rekreation, transportsträcka). Oavsett besökssyfte ska det vara lätt att navigera och finna vidare information på och om begravningsplatsen. Upplysningsarbete och kommunikation med besökare är en viktig funktion i arbetet med begravningsplatser. Hur denna kommunikation implementeras är frågeställning och motiv för föreliggande kvalitativa studie och förslag till vidare undersökningar. Särskilt fokus har lagts på hur det för begravningsplatser så signifikanta gröna kulturarvet kommuniceras och presenteras för besökaren. Utifrån kategorierna planskiss, kontakt/öppettider, kulturarvsinformation och tillgänglighetsanpassat kan man konstatera att 15 av 23 besökta begravningsplatser har någon form av planskiss. Två av dessa var i så dåligt skick att de ej var brukbara. Endast fyra av informationstavlorna bedömdes som ändamålsenliga utifrån sammanlagt tre av de fyra kategorier. 13 av dem uppfyller två kategorier. Fem av begravningsplatserna saknar helt uppgifter. Ingen av de besökta begravningsplatserna har lyckats kombinera samtliga fyra variablerna. All insamlad information kring dessa fyra kategorier kan inrymmas i variablerna hitta där, förstå områdets värden, uppleva området och kontakta och på så sätt kan informationstavlornas totala meningsskapande i förhållande till platsen utläsas. En metodologisk svikt föreligger då insamling av data skett från ett begränsat område(västra Skåne)..

Makt inom den rättspsykiatriska omvårdnaden är ett område som i större utsträckning bör belysas, detta i syfte att uppnå en ökad förståelse samt insikt inom denna specifika vårdform.Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattning om bruket av makt och maktsymboler i omvårdnaden av patienter inom rättspsykiatrin.Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys där strategiskt urval tillämpades och tio sjuksköterskor tillfrågades om intervjuer varav alla tio deltog.Resultatet delades in i två huvudteman som presenteras på tre olika strukturella nivåer, institutionell nivå, gruppnivå och individnivå..

Affärssystem...På senare tid har informationsmängden ökat radikalt vilket har lett till att det har blivit allt viktigare att få kontroll över sitt informationsflöde. Detta har gjort att företagen skaffat sig ett speciellt informationssystem för att klara av det. Innan byggde företagen dessa själva men under de senaste åren har komplexiteten ökat som lett till att företagen måste söka efter kompetens utanför sin egen sfär för att lösa detta. Till följd av detta har speciella företag växt upp som erbjuder företagen ett färdigbyggt standardsystem. De benämns för affärssystem.

I mitt arbete vill jag visa på hur man med hjälp av reklamanalys kan uppnå läroplanens för kritiskt tänkande i gymnasieskolan, samt ge eleverna en möjlighet att utveckla en förmåga att kritiska granska media. Detta sker först genom en teoretisk ram och här utreder jag begreppet media literacy och genom att finna en definition på vad kritiskt tänkande är. Sedan lyfter jag fram två pedagogiska verktyg som kan användas i arbetet med att analysera reklam, semiotisk bildanalys och textanalys. Slutligen gör jag en analys av en reklamannons och gör pedagogiska och didaktiska kopplingar till analysen. Jag visar genom mitt arbete varför det är viktigt att odla kunskaper och förmåga att kritiskt granska medietexter, och vilka pedagogiska verktyg man som lärare kan rusta sig med..

Det är svårt för kvinnor att nå högre positioner i samhället och det behövs särskilda utbildningar, och särskilda verktyg, för att kvinnor ska få likvärdiga möjligheter som män att bli chefer. Luleå tekniska universitet har genomfört ett projekt, ledarutbildning med mentorskap för kvinnor, som bland annat syftat till att öka det kvinnliga ledarskapet i Norrbotten. Vi vill undersöka att dessa kvinnor upplever att de fått ökade sociala nätverk och/eller karriärmöjligheter? Är mentorskap och nätverksbyggande verktyg som kan förbättra kvinnors karriärmöjligheter? Metoden var kvalitativ eftersom vi var ute efter deltagarnas upplevelser av utbildningen samt nätverksbyggandets och mentorskapets eventuella effekter. De flesta av kvinnorna i ledarutbildningen skapade sig större nätverk i samband med utbildningen.

Villkoren i dagens samhälle förändras snabbt och miljön som beslutsfattare måste hantera blir allt mer komplex, detta samtidigt som tiden för att fatta beslut krymper. För att beslutsfattare ska klara detta kan de ta hjälp av verktyg. Vi har undersökt om geografiska informationssystem (GIS) är ett verktyg som effektiviserar framtagandet av ett beslutsunderlag när problemet är geografiskt relaterat. Undersökningen har genomförts som en fallstudie på fyra olika organisationer där vi jämfört processen vid skapandet av ett beslutsunderlag före och efter införandet av GIS i organisationen. Slutsatsen vi drar av vår undersökning är att geografiska informationssystem effektiviserar framtagandet av beslutsunderlag när problemet är geografiskt relaterat..

Syftet med studien var att få en djupare förståelse för identitetsskapande via sociala medier, och hur detta identitetsskapande påverkar individens självbild. Frågeställningen var: ?Vilka strategier använder unga vuxna i konstruerandet av sin nätidentitet på Facebook genom statusuppdateringar?? och ?Hur förhåller sig denna nätidentitet till deras självbild?? Som metod valdes Multi-Grounded Theory. Sex personer i åldern 18-23 år deltog i studien. Datainsamling skedde genom observation av informanternas statusuppdateringar, och personliga intervjuer kring dessa.

Östersjöregionen är en av Europas snabbast växande regioner och Blekinge har ett strategiskt läge mitt i denna expansiva region. Studien behandlar Sydöstra Östersjöregionens utveckling och belyser de tre INTERREG-projekten Seagull, SEB Trans-Link och Baltic Gateway ur ett robusthetsperspektiv. En robusthetsanalys med hänsyn till tekniska, ekologiska och sociala aspekter görs med utgångspunkt från identifierade regionala riskfaktorer samt de effekter INTERREG-projekten förväntas få på Blekinge. Resultaten från analysen jämförs sedan med Blekingestrategin och slutligen presenteras föreslagna prioriteringar för att uppnå ett robustare Blekinge..

 The purpose of this study is to investigate the attitude to and experience of information and communication technology (ICT) in teachers teaching and what motivates them. The study is qualitative and its research material is based on interviews. There are eight interviews and they where carried out at one school with a stated IT profile and at another school without a stated IT profile. The two schools are located in different municipalities, but both are secondary schools. The result shows that there are differences in attitude between the two schools. The school with a stated IT profile seems to have a more open mind of using ICT when teaching, but both schools sees the lack of availability as one of the main hindrance for using it. None of the participating teachers saw themselves as controlled to use ICT in their teaching.

Den här uppsatsen handlar om hur ett teknikkonsultföretag, där majoriteten av tjänsterna sker i form av projekt, kan utnyttja kunskapsöverföring för att skapa konkurrenskraft. Här studeras hur kunskapsöverföring, genom att ta hänsyn till tre olika lärprocesser, kan bidra till ekonomisk fördel för företaget. Efter identifiering av vilka verktyg/aktiviteter som används för kunskapsöverföring på fallföretaget analyserades vilka lärprocesser som är möjliga med respektive verktyg/aktivitet enligt dagens teori och medarbetares upplevelser. Empirisk data samlades in från olika delar av organisationen i form av intervjuer och enkätundersökning. Utifrån analysen sammanfattades vilka lärprocesser som utnyttjas och med vilka verktyg/aktiviteter samt vilka som kan utnyttjas bättre för att skapa ekonomiska fördelar för företaget, och därmed också konkurrenskraft.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva Mystery Shopping som verktyg, vilket visar vad konsumenten upplever vid mötet med butiken. Genom att analysera vad företag har möjlighet att mäta genom Mystery Shopping, vill vi bidra till en korrekt användning och debatt kring verktyget. Frågeställning: Är Mystery Shopping ett fungerande verktyg för serviceföretag, för att mäta kvaliteten på mötet mellan konsument och butik? Resultat: Genom vår utarbetade modell, Mystery Shoppers mätpunkter, har vi tydliggjort de faktorer som en Mystery Shopper undersöker. Mystery Shoppern mäter hur mötet mellan konsument och butik sker.

I dagens informationssamhälle ökar kravet på skriftspråklighet. Detta konstaterande kopplat till att läs- och skrivsvårigheter idag är den vanligast förekommande funktionsnedsättningen i vårt samhälle, gör att ett av skolans främsta specialpedagogiska uppdrag är att förebygga och undanröja läs- och skrivsvårigheter. Skolan behöver därför kompetens kring läs- och skrivsvårigheter samt de konsekvenser läs- och skrivsvårigheter får för elevernas kunskapsinhämtning, resultat och självkänsla. Då en del i arbetet med läs- och skrivsvårigheter är att överbrygga hinder är även kompetens kring alternativa verktyg viktigt. Syftet med arbetet var att undersöka om en flerfunktions-applikation till iPhone/iPad hade potential att via sin användarvänlighet och lättillgänglighet fungera som alternativt verktyg och ge stöd till elever i läs- och skrivsvårigheter.Läs- och skrivsvårigheter, dess långtgående effekter samt en individs varande och lyckanden får inte ses som isolerade fenomen.

?The language of management is money?, har någon sagt. I affärslivet gäller det att veta vilka åtgärder som lönar sig. Vi har i vår uppsats fokus på design som en strategisk resurs; skapande av mervärde. Kunskapsbaserade tillgångar, är mycket viktiga för företagens framgång i dagens hårda konkurrenssituation.

I uppsatsen undersöks ett antal aktörer från näringslivet för att se hur de beräknar sin klimatbelastning. För att få fram en så korrekt utsläppsbedömning som möjligt behöver växthusemissionerna en kvantitativ grund där primära och sekundära utsläppskällor beräknas på den senaste informationen. Denna bas blir således ett verktyg för de organisationer som vill få fram ett kvantitativt beslutsunderlag för sina utsläpps/emissions faktorer och därmed deras totala klimatbelastning. Uppsatsen tar därmed upp ett mycket aktuellt och relevant tema för många företag, inte minst för de företag och organisationer som önskar klimatkompensera sina utsläpp av växthusgaser.En empirisk datainsamling genomfördes inom näringslivet som därefter analyserades med uppgift att belysa eventuella svårigheter som uppdagades i beräkningarna av utsläppskällorna..