Mellan åren 1996-2011 minskade befolkningen i mer än hälften av Sveriges kommuner. Syftet med studien är att undersöka om och i sådana fall hur krympande kommuner hanterar sin negativa befolkningsutveckling i översiktsplanen. Vidare handlar syftet om att finna mönster och avvikelser i både de fall kommunerna innehar och inte innehar ett resonerande kring och ett angreppssätt (strategier och metoder) mot själva situationen.Totalt 23 stycken översiktsplaner har legat till grund för studien vilken bygger på en innehålls-analys utifrån undersökningskategorierna: nuläge, prognos och mål samt angreppssätt. Medhjälp av analysverktygen har kommunernas medvetenhet och angreppsätt, men även avsaknaden av dessa, försökts identifierats. Arbetet har även gjort en ansats till att belysa vad som egentligen är kommunernas huvudsakliga syfte med deras översiktsplaner.

 Bakgrund: Många av patienterna som opererats kommer till den postoperativa enheten med en mild hypotermi, vilket kan leda till en rad olika komplikationer. Det finns flera dokumenterade värmebevarande omvårdnadsåtgärder som kan förebygga hypotermi hos patienterna. Däremot behöver kunskapen om anestesisjuksköterskors erfarenheter av värmebevarande omvårdnadsåtgärder belysas.Syfte: Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter av värmebevarande omvårdnadsåtgärder för att förebygga hypotermi.Metod: En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Ett strategiskt urval gjordes och insamling av data skedde genom intervjuer som spelades in på band. Kvalitativ manifest innehållsanalys valdes som analysmetod.Resultat: Vilka värmebevarande omvårdnadsåtgärder som valdes berodde inte enbart på anestesisjuksköterskan, utan ekonomi och andra yrkeskategorier påverkade beslutet.

Inledning/bakgrund: Patienten skall känna välbefinnande och uppnå hälsa genom vårdmötet. En förutsättning för detta är att det finns en relation mellan patient och sjuksköterska. På en akutmottagning är det en utmaning för sjuksköterskan att skapa en relation och ett ömsesidigt förtroende mellan sig och patienten, vilket bland annat beror på tidsbrist.Syfte: Uppsatsens syfte var att beskriva sjuksköterskans strategier för bemötande av vuxna patienter i det korta vårdmötet.Metod: Uppsatsen genomfördes med en kvalitativ metod och deskriptiv design med semistrukturerade intervjuer och innehållsanalys. Informanter valdes genom strategiskt urval.Resultat: Resultatet av analysen sammanställdes till ett övergripande tema ?Strävan till att vara professionell i det korta vårdmötet? som innefattande sex olika kategorier med tillhörande subkategorier.

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut på den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utsträckning kön representeras på ett jämställt sätt inom utställningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhåller sig till externt jämställdhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvägagångssätt. Officiella dokument från varje organisation undersöks för att förstå hur de formellt förhåller sig till jämställdhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram från de två senaste årens utställningsarkiv.

Syftet med föreliggande beskrivande litteraturstudie var att beskriva och sammanställa bidragande faktorer som påverkar patientens följsamhet till de egenvårdsråd som ges av sjuksköterskan gällande bensårsbehandlingen. Syftet var även att sammanställa vilken kvalitet inkluderade artiklar hade samt vilken relevans urvalet hade för inkluderade artiklars resultat. Artikelsökningen ägde rum i databaserna PubMed och Chinal, sökorden som användes var ?leg ulcer?, ?compliance? och ?nursing?. Resultatet baserades på tio artiklar där fyra artiklar hade hög kvalitet, fem artiklar hade medel kvalitet och en artikel hade låg kvalitet.

Abstrakt: Beslut gällande patienters HLR-status fattas av läkare, men den process som föranleder beslutet bör involvera flera parter. I enlighet med autonomiprincipen ska patienter vara delaktiga i de beslut som berör deras egen vård. Syftet: med denna litteraturstudie var att undersöka några frågor kring HLR/ej-HLR vid vård i livets slutskede. Metoden var en systematisk litteraturstudie, baserad på tio vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och CINAHL, samt manuella sökningar.

Bakgrund: Arbetet på en intensivvårdsavdelning innefattar ofta ett högt tempo och intensivvårdssjuksköterskan förväntas utöver sin kunskap inom medicin och omvårdnad, kunna hantera de psykologiska reaktionerna som kan uppstå i samband med kritiska tillstånd.Debriefing och avlastande samtal är båda verktyg för att bearbeta känslor då en svår situation inträffat. Syfte: Att belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelser om vad som påverkar behovet av debriefing och avlastande samtal i det dagliga arbetet. Metod: Genom ett strategiskt urval valdes totalt 10 intensivvårssjuksköterskor ut att delta i denna deskriptiva kvalitativa studie, som genomfördes på tre olika intensivvårdsavdelningar i Sverige. Halvstrukturerade intervjuer utfördes och analyserades i enlighet med Granheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde generellt ett behov av debriefing/avlastande samtal i samband med större olyckor.

För att Corporate Social Responsibility (CSR) ska implementeras korrekt genom organisationen krävs en ömsesidig relation mellan företaget och medarbetarna. En sådan relation är dock inte självklar och det finns en problematik i hur CSR ska beslutas, kommuniceras och förmedlas genom organisationen. Ledarskapsperspektivet utgår ifrån att CSR-aktiviteter beslutats uppifrån i organisationen. För stora företag med många hierarkiska nivåer kan ledarskapsperspektivet vara att föredra för att skapa struktur och ordning. Dock kan dominansen av ledarskapsperspektivet hämma en organisations CSR-arbete.

I denna rapport görs en kartläggning på uppdrag av Sidas kommunikationsavdelning hur organisationen arbetar i dagsläget med rörlig media. Utifrån detta tas förslag fram på förbättringsområden och strategier för Sidas fortsatta arbete med rörliga medier. Rapporten är tänkt att bidra till underlag för framtida planering och beslutsfattande kring rörliga medier.Bakgrunden till studien är att kommunikationsavdelningen på Sida har märkt en ökad efterfrågan på rörlig media som kommunikationsmetod. I dagsläget är det främst tre typer av rörlig media som tagit fram hittills; filmning och direktsändning av seminarier, videointervjuer med experter och kända personer och en videoserie med namnet ?Människan i centrum?.

Att ge bort en del av sig själv för att förbättra livet för en annan människa, är att ge gåvan till liv. Levande njurdonatorers upplevelser kommer ofta i skymundan eftersom studier ofta fokuserat på mottagarens upple-velse av njurtransplantationen. Donationen beskrivs med både positiva och negativa upplevelser. De negati-va upplevelserna förknippas med fysiska och psykiska komplikationer efter donationen. De positiva upplevel-serna beskrivs som ökad livskvalitet och glädje inför att hjälpa en människa till ett bättre liv.

Bakgrund: Risken för hjärtsvikt ökar med stigande ålder. Upplevelser av att leva med hjärtsvikt varierar vilket kan påverka det dagliga livet och leda till individuella vårdbehov. Patienter med hjärtsvikt ska vid behov erbjudas vård i hemmet och den är idag mer avancerad än tidigare.Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att få vård i hemmet för sin hjärtsvikt.Metod: En induktiv intervjustudie med semistrukturerade frågor har använts. Genom ett strategiskt urval framkom sex informanter. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Vården i hemmet utformades individuellt och informanterna upplevde att de fick all vård de var i behov av.

 Bakgrund: I de flesta företag och organisationer finns det idag någon form av belöningssystem som har till syfte att motivera anställda till att prestera goda resultat men också att göra företaget till en både framgångsrik och attraktiv arbetsgivare. Belöningar kan vara av olika slag, materiella, immateriella, individuella, kollektiva, omedelbara eller långsiktiga. Företag och marknaders förutsättningar kan ändras under konjunkturnedgångar vilket påverkar företagens målsättningar och strategier.Syfte: Syftet med denna studie är att analysera hur företag anpassar sitt belöningssystem för att motivera sina anställda under konjunkturnedgångar.Metod: Studie är genomförd med kvalitativ forskningsmetod med en induktiv forskningsansats. Studien har genomförts av en semi?strukturerad intervjumetod då vi intervjuade fyra chefer från fyra olika företag.Slutsats: företagen väljer sitt belöningssystem av strategiskt syfte för att påverka relationen mellan företag och anställda.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Denna C-uppsats syftar till att nå förståelse kring de betingelser som möjliggör strategisk samverkan för kompetensförsörjning. Formen för samverkan är ett nätverk. Studien har sin utgångspunkt i politiska dokument, på olika nivåer, som betonar vikten av mer lärande. En region har skapat ett nätverk, där förhoppningarna är att skapa mer lärande och att regionen därigenom har tillräckligt med kompetens för att vara självbärande ekonomiskt sett, vilket också är det globala målet med lärandet. Det ses som en lösning, av flera, som ska kunna hålla vår välfärd på samma nivå som nu.

Bakgrund: Under senare tid har människor blivit mer uppmärksamma om hur företag hanterar sociala- och miljömässiga frågor. Detta fokus från omvärlden kan påverka företagen att redovisa just denna frivilliga information i årsredovisningen. De senaste årens många företagsskandaler i kombination med en intensiv klimatdebatt, har lett till ett ökat fokus på företagens sociala ansvar. En kategori som även är i fokus när företagen beslutar om att avslöja frivillig information. Negativ uppmärksamhet i media kan påverka företagens beslutsfattande angående frivilligt utlämnande av information.