Som ett kostnadsreducerande verktyg har förpackningslogistiken synnerligen blivit ett attraktivt område inom den svenska detaljhandeln. Hur organisationer inom branschen sedan anpassar sig till förpackningslogistik blir i sig fundamentalt för utfallet. Med grund till detta har tre välkända aktörer inom den svenska detaljhandeln djupgående studerats. Dels för att belysa de möjligheter och svårigheter ett förpackningslogistiskt styre medför, men också för att klargöra om hur ett företag bör förbereda sig organisatoriskt för att implementera ett förpackningslogistiskt förhållningssätt.Det teoretiska forskningsbidraget från studien inkluderar ett förpackningslogistiskt hjälpmedel/analysverktyg för företag att förhålla sig till inför en eventuell implementation av den. Utifrån analysverktyget exemplifierades fem fundamentala steg som ett företag inom detaljhandeln bör ta i hänsyn för en lyckad förpackningslogistisk implementering och fortsatt styrning av den..

För att möta de nya förutsättningarna i ett marknadsklimat med allt högre förändringstempo, innebär samarbete en möjlighet för företag att snabbt få tillgång till nödvändig kompetens. Undersökningens syfte var att studera hur företags inlärning i internationella joint venture kan se ut, samt faktorer som påverkar inlärningsprocessen. En fallstudie genomfördes med hjälp av intervjuer på Telefonaktiebolaget LM Ericsson. Det var Ericssons internationella forskningssamarbete i joint venture företaget Symbian som undersöktes. Genom technology sharing, interaktion mellan joint venture företaget och moderbolaget, rotation av personal och strategisk information försökte Ericsson att föra över kunskap från Symbian till sin egen organisation.

Title: Management control of facility efficiency in municipalities - A case study of Halmstad municipalityLevel: BachelorSeminar date: 2012-05-31Authors: Markus Nilsson & Sara MattssonAdvisor: Sven-Ola CarlssonKey words: Control management in municipality, facility efficiency, management by objectives, internal rents and incentivesBackground: The public sector owns and manages a large property portfolio and in the municipalities, the properties are always a big cost item. Because of the outside world changes and the public interest, the properties should be used as efficiently as possible.Purpose: The purpose of this paper is to describe how control management of facilities looks like a municipality. The paper also seeks to explain how employees work to make the facilities more efficient in a municipality.Methodology: The authors use a qualitative method with open interviews.Theoretical perspectives: The choice of theory was made with the field of management control and facility efficiency in mind. The theory therefore includes management by objectives, internal rents and reward systems, motivation and communication within organizations.Empirical foundation: The organization has undergone a reorganization 2010/2011. There are no clear incentives to reduce facility costs.

Bakgrund: Inom offentlig verksamhet uppmärksammas emellanåt skandaler med mutor, bestickning och andra oegentligheter. Många organisationer lägger därför idag stort fokus på den interna kontrollen. För att den interna kontrollen ska uppnå full effekt behövs bra styrdokument. Vi finner det därför intressant att studera policies och riktlinjer avseende intern kontroll inom offentlig verksamhet. Syfte: Rapportens syfte är att studera hur policies för intern kontroll i Uddevalla kommun ser ut samt studera hur man arbetar med riktlinjerna inom olika nivåer av kommunen. Metod/genomförande: Semistrukturerade intervjuer är grunden till vår empiri där vi valt att intervjua personer som arbetar med intern kontroll eller på annat sätt har ledande befattningar och därmed är viktiga i arbetet kring den interna kontrollen. Vi har också tagit del av dokument på kommunens hemsida och intranät för att få så stor inblick som möjligt i arbetet.

Ett datalager används för att lagra data på ett sådant sätt att information enkelt kan utvinnas och användas som stöd vid beslutsfattande. Besluten som tas med hjälp av datalagret är av strategisk karaktär vilket bland annat medför att dagliga uppdateringar inte är nödvändigt utan vecko -eller månadsvisa uppdateringar är ofta fullt tillräckligt. Detta arbete handlar om vilka faktorer som bör påverka valet av hur ofta ett datalager ska uppdateras. Det är viktigt att se till att uppdateringar sker på ett sådant sätt att användarna kan få tillgång till den information de vill utan att datalagret samtidigt förlorar i prestanda. Resultatet visar på femton olika faktorer som bör påverka valet av uppdateringsfrekvens.

Syftet är att beskriva hur man i ett företag arbetar med både budget och balanserat styrkort samt att analysera detta arbetssätt och ge förslag till förbättring och samordning av de båda styrverktygen. En kvalitativ ansats, i form av en fallstudie, ligger till grund för studien och data har insamlats såväl genom intervjuer som genom litteraturstudier. Teorier med anknytning till uppsatsens huvudområden budget och balanserat styrkort har använts. Därutöver har även teorier som berör samordningen mellan de två styrverktygen tillämpats. Den empiriska studien utgörs av det material som framkommit vid intervjuer med respondenter från fallföretaget.

Titel: SMART ? Implementering av ett leankonceptNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Sara Myrzell & Lee FrimanHandledare: Lars Torsten ErikssonDatum: 2013-05-29Syfte: Syftet med detta examensarbete är att beskriva och analysera implementeringen av ettleankoncept i ett företag. Vi vill öka förståelsen för implementeringens starka och svaga sidoroch undersöka hur denna förändring påverkar personalen. Vi vill genom denna studie även fördjupa våra kunskaper om lean production, och bidra till den empiriska kunskapen om implementering av leankoncept i företag.Metod: Vi har gjort en fallstudie där vi först sökte sekundärdata om hur man på bästa sätt bör implementera ett nytt styrkoncept i en organisation. Detta gjorde vi genom att söka efter redan tillgänglig information i artiklar, vetenskapliga studier och böcker.

Detta projekt är ett första utkast för företagets eventuella satsning på en ny modell inom segmentet jakt. Projektet innefattar en förundersökning som visar att det finns en stor brist i användningen av hörselskydd bland jägare, trots att många både medvetna om riskerna och i många fall dessutom redan fått en försämrad hörsel på grund av jakten. Ett trendbrott kan dock ses då allt fler faktiskt har börjat använda skydden under de senaste 10 åren, fortfarande en alldeles för liten del av dem totala gruppen jägare. Som tillverkare av hörselskydd kan man här se en potentiell marknad. Ett trendbrott bland en grupp människor som mer än gärna lägger lite extra pengar på senaste tekniken där fortfarande endast cirka 40 % av gruppen använder produkten borde ses som en god affärsmarknad.Genomförd användarstudie har gett ett gott underlag för vidare produktutveckling och slutligen modellframtagning..

Denna studie behandlar området butikskommunikation och hur en glas- och presentbutik kan utforma butiksmiljön utifrån kundernas rörelsebeteende.Syftet är att ge förslag på hur Cervera:s butik (Boländerna i Uppsala) kan utveckla kundflödet, dvs. få sina kunder att röra sig på en större del av butiksytan och komma i bättre kontakt med sortimentet.Informationsinsamlingen har skett genom en observationsstudie av kundernas rörelsemönster samt kompletterats med kortare kundintervjuer. Olika metoder för strategisk varuplacering har testats i butiken för att undersöka deras användbarhet.Slutsatser vi kunnat dra är att butiken kan utveckla kundflödet genom att utforma ett högervarv, dvs. ett kundvarv som går i moturs riktning. Genom att placera varor strategiskt kan kunderna lockas av att följa kundvarvet igenom butikens alla avdelningar samt komma i bättre kontakt med butikens sortiment..

Syftet med studien är att skapa förståelse för hur ledningen i fastighetsföretag arbetar för att på lång sikt skapa personliga, hållbara och lojala kundrelationer.Studien antar ett aktörssynsätt och den hermeneutiska traditionen. En fallstudie på totalt fem fastighetsföretag har genomförts där sammanlagt 18 kvalitativa intervjuer fullbordats. Studien visar att företag arbetar också utanför sin kärnverksamhet för att skapa personliga, hållbara och lojala kundrelationer. Företag bör skapa ett värde som även delas av kunder. För att skapa starkare band till sina kunder kan företag styra sin verksamhet med hjälp av CSR (Corporate Social Responsibility) verksamheter av olika slag för att skapa hållbara, djupa och långsiktiga kundrelationer och därigenom bidra till att infria kundernas önskemål.

Syftet med studien är att förstå varför medarbetarna på avdelningen Capital Goods, DeLaval, trots rörlig ersättning som motivationshöjare, har svårt att uppnå de mål som är uppsatta i deras balanserade styrkort. Syftet är vidare att komma med förbättringsförslag till ledningen om hur de ytterligare kan motivera sina medarbetare. Varför har medarbetarna på Capital Goods, DeLaval svårt att uppnå de utsatta målen på deras balanserade styrkort? Vad motiverar medarbetarna på Capital Goods till att uppnå målen som är uppsatta på de balanserade styrkorten?Studien är kvalitativ karaktär där intervjuer med chefer har genomförts för att få en bättre förståelse av problemet. Studien är också kvantitativ karaktär, där en enkätundersökning genomfördes för att komplettera de kvalitativa intervjuerna och stärka reliabiliteten i vår studie. I vår undersökning framkom att de flesta orsakerna till lägre måluppfyllelse är sammanlänkade med varandra.

Konsumenten är idag inte en rationell individ i lika stor utsträckning som tidigare. I dagens postmoderna kunskapssamhälle söker kunden en emotionell upplevelse kring en produkt och vill uppleva en spänning i sitt konsumerande.Idag fokuserar företag främst kring synliga intryck i sin kommunikation mot kunden, men att rikta sig till människans samtliga sinnesintryck - syn, ljud, känsel, smak och lukt - är idag av större betydelse. Genom att kunden på så sätt påverkas på ett djupare plan finns det möjligheter för företag att stärka dess varumärke i kundens medvetande.Strategisk marknadsföring kring kundens fem sinnesintryck benämns med Brand Sense. Detta begrepp är relativt nytt inom marknadsföringen - säväl teoretiskt som praktiskt. Syftet med vår uppsats är att undersöka om företag på den svenska marknaden beaktar tillämpandet av Brand Sense..

Detta examensarbete behandlar ämnet EDI (Electronic Data Interchange) och fokuserar på relationen mellan en grossist och dess leverantörer. EDI är ett sätt att elektroniskt överföra standardiserade dokument på, från ett datasystem till ett annat, utan eller med begränsad mänsklig inblandning.Arbetets syfte är att belysa viktiga aspekter angående EDI-förfarandet hos en stor grossist. Aspekter som behandlas avser det maktförhållande och krav som råder mellan en grossist och dess leverantörer, såsom att införa EDI eller inte, utnyttjandet av EDI, hur makten är fördelad samt hur framtiden påverkar. Undersökningen baseras på intervjuer från sex leverantörer till en grossist och en intervju med grossisten.EDI används i första hand till att hjälpa företagen att rationalisera sin verksamhet. Främst är det administrativ tid som sparas, felfrekvensen som minskas och möjligheter att göra en strategisk satsning som är huvudvinsterna.

Titel:Politiska förhoppningar? En studie om hur politiker på lokal nivå använder socialamedier Syfte:Syftet med denna studie är att undersöka hur politiker på lokal nivå använder kanaler som sociala medier. Teori:Studien utgår från forskningsområdet strategisk politisk kommunikation. Därutöver används Cutlip och kollegors planeringsmodell, teorier om opinioner och opinionsbildning, McCombs dagordningsteori, Lazarsfeld och kollegors tvåstegshypotes samt Habermas offentliga sfär. Metod:Undersökningen bygger på en kvalitativ metod, där empiri har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer, av en semistrukturerad form, med förtroendevalda från Sundsvalls och Timrås kommunfullmäktige. Intervjutillfällena skedde under en tidsperiod fr.o.m. 30/11 t.o.m.

Den här studien belyser hur åtta chefer i Göteborgs Stad använde det balanserade styrkortet som styrmedel. Inledningsvis presenteras styrning allmänt och sedan beskrivs verksamhetsstyrning och balanserat styrkort djupare. Syftet var att ta reda på hur chefer använder det balanserade styrkortet för att styra verksamheten och vår forskningsfråga lyder: ?På vilket sätt använder chefer i Göteborgs Stad det balanserade styrkortet för att styra verksamheten??I det teoretiska avsnittet behandlas olika teorier om styrning samt det balanserade styrkortet. Dessa utgör vårt verktyg för att analysera de insamlade data som vi har fått fram genom intervjuer med olika chefer.