Syftet med den aktuella studien är att se om kommunikatörer i offentlig sektor arbetar strategiskt med kommunikation och på så sätt bidrar till den egna organisationens måluppfyllelse och effektivitet. Frågeställningarna är:Arbetar kommunikationsfunktioner och kommunikatörer inom kommuner, landsting och myndigheter strategiskt med kommunikation?Är strategiska arbetsuppgifter prioriterade och är kommunikationsfunktionerna bra på att utföra dessa uppgifter?Har kommunikationsfunktionerna och kommunikationsansvariga de förutsättningar som krävs för att de ska kunna arbeta strategiskt med kommunikation?Den teoretiska ramen utgörs av en sammanfattning av litteratur och tidigare forskning om stra­teg­isk kommunikation, organisationers mål och kommunikation samt av kommunikations­funk­tioner och professionen.För studien valdes en kvantitativ metod, en surveyundersökning. Två versioner av en enkät togs fram och skickades via e-post till organisations­chefer respektive kommunikationsansvariga vid samtliga av Sveriges kommuner, landsting och myndigheter. Totalt skickades 1 082 enkäter, bortfallet var 2 procent och svarsfrekvensen 65 procent.Resultaten visar att organisationschefer och kommunikationsansvariga anser att kommunikation bidrar till målen. Kommunikationsansvariga anser också att de och deras funktioner arbetar strategiskt med kommunikation och att deras ledningar förväntar sig det av dem.

Alltfler kommuner har börjat tänka och arbeta som om det vore en produkt med konkurrens. Detta innebär att många städer idag också vill marknadsföra sig. Det kräver att staden blir ett varumärke. Att lyckas med utmaningen att kombinera varumärkesarbete med demokratiska värden är en problematisk uppgift som städer ställs inför när de vill göra staden till ett varumärke. Den här uppsatsen har som syfte att undersöka hur demokratiska värden tillvaratas i varumärkesarbetet med det så kallade ?Göteborg 2021?, firandet av Göteborgs 400-årsjubileum.

I detta arbete har järnvägens effekter som trafiksystem studerats och vad samhället Torsås anbelangar är det tydligt att stora möjligheter kan skapas med en återupprättad spårbunden trafik. Grundförutsättningarna för kommunen och samhället skulle förändras drastiskt, både på lokal, regional och nationell nivå. Både kapaciteten att komplettera sin omvärld såväl som att kunna konkurrera med den, skulle ge samhället och kommunen ett helt nytt utgångsläge för att utvecklas och växa. En järnvägssträckning mellan Karlskrona och Kalmar kan i dagens läge te sig avlägset och vissa viktiga aspekter har också lämnats utanför denna avhandling. Dock visar arbetet de stora möjligheterna, fördelarna och vinsterna av en järnväg för kommunens invånare. Men även för samhället Torsås fysiska struktur öppnas nya dörrar genom möjligheterna att skapa nya lösningar för platser, stråk och boenden som kan präglas av det moderna, kretsloppsbaserade och hållbara samhället kommunen vill skapa. Att i framtiden förbättra den globala klimatsituationen, de nationella miljöproblemen, de regionala arbetsmarknaderna, den lokala livsmiljön samt individens möjligheter är en mycket stor utmaning. I många aspekter kan den antas inom ramarna för fysisk planering.

Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan de två nationella miljökvalitetsmålen, Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö. Sveriges mest högproduktiva jordbruksmark finns till stor del i Skåne. Skåne har sedan 1960-talet haft en positiv befolkningstillväxt större än resten av landet. Kombinationen mellan stor andel jordbruksmark och positiv befolkningsutveckling gör Skåneregionen intressant att undersöka. Uppsatsen görs i form av en forskningsöversikt och en fallstudie av Tomelilla tätort. Fallstudien består av planeringsförutsättningar där kommunala och regionala dokument samt lagstiftning med mera behandlas. Vidare görs en scenarioanalys genom scenariokors, en utvärdering av Tomelilla kommuns översiktsplans utbyggnadsförslag för Tomelilla tätort och en realistisk byanalys. Uppsatsen visar att det finns en vision att kombinera de två miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö men att det finns en skillnad mellan vision och handling när det gäller bevarande av jordbruksmark vid bebyggelseutveckling. Tät fysisk struktur identifieras som en struktur som tar hänsyn till jordbruksmark vid bebyggelseutveckling. Uppsatsen avslutas med en avslutande diskussion av mer fri karaktär, diskussionen tar upp behovet av verktyg för förtätning och frågan om en större arena för planering av hushållning med jordbruksmark behövs..

Studien ämnar belysa hur medarbetare och ledning upplever och sätter ord på samma organisationsförändring. Den syftar även till att uppmärksamma skillnader och likheter i upplevelser av en organisationsförändring mellan dessa två grupper. Genom detta kan studien bidra till framtida förändringsarbete genom att belysa förändringsprocessen, vilka faktorer som är viktiga för de undersökta grupperna och på vilket sätt faktorerna påverkar resultatet av förändringen. Resultatet som presenteras grundas i intervjuer med medarbetare och personer från ledningsgruppen på en organisation som genomgått en strategisk organisationsförändring och skapat ett resursteam. Viktiga faktorer som framkommit hos båda respondentgrupperna som viktiga är kompetens, kommunikation, trygghet och uppföljning.

Examensarbetet har till syfte att undersöka hur diskussionen om aspekterna trygghet, grönstruktur samt den täta och glesa staden förs av forskare, myndigheter, författare och kommuner.

Barn i förskoleåldern vistas en mycket stor del av sin vakna tid i förskolan och i dess utemiljö. Detta borde synas i en omsorgsfull planering av förskolegården. Pedagoger borde få större möjligheter till att väcka barns förundran över naturen på gården och inte vara beroende av tidskrävande och kostsamma utflykter. Förskolebarnens utemiljöer skulle kunna erbjuda dem fler sinnesintryck i form av rumsligheter, material och växter. En medveten och kunskapsbaserad planering, med barns behov i första rum, skulle leda till mer stimulerande, lärorika och välanvända förskolegårdar.

Idag är hemmet mycket mer än bara en plats att bo på. Det är också en plats där vi kan visa upp vilka vi är eller vill vara. Där kan vi skapa det som för oss upplevs som individuellt. Det finns en rad tv-program och tidningar som understryker detta. Bostadens olika attribut kan även en skapa samhörighet mellan likasinnade.

Reumatoid artrit är en kronisk sjukdom som påverkar mångaområden i livet hos den som insjuknar. För att kunnabemästra sjukdomen används olika emotionella ochprobleminriktade copingstrategier. Syftet med litteraturstudienvar att belysa hur patienten med reumatoid artritutvecklar copingstrategier för att anpassa sig till sjukdomssituationen.Resultatet bygger på en analys av 14 vetenskapligaartiklar samt en doktorsavhandling. Resultatet visaratt utvecklandet av copingstrategier sker kontinuerligt.Sjukdomen kräver att individen anpassar sig inom livets allaområden. Familje-, arbets- och det sociala livets rollerpåverkas och anpassas för att individen ska kunna återtakontroll över livet och finna en mening med tillvaron.

Med grund i kundens förändrade roll på marknaden har företag på olika sätt tvingats ändra sina produkt- och tjänsterbjudanden för att bättre möta kundens mer specifika önskemål och krav. Något som kommit att bli allt vanligare och användbart är att i varierande utsträckning involvera kunden i processen med att skapa den optimala produkten eller tjänsten. Att involvera sina kunder i skapandet av produkten påstås, tack vare graden av individanpassning, öka sannolikheten för att kunden ska bli nöjd. Kunden är idag dessutom mer mogen än tidigare och kompetent nog att kunna involveras i olika steg i skapandet av produkten. Ytterligare en effekt av den ökade kundnytta som kommer med medskapandet betonas vara en stärkt relation mellan företag och kund. En stark relation menas öka sannolikheten att få behålla de kunder företaget en gång lyckats värva.

Städer och deras möjligheter till kontakt och möten mellan människor fortsätter att locka folk och vara en viktig anledning till en allt mer accelererande urbanisering i många delar världen över. Att ha välplanerade mötesplatser i ett område är inte längre bara viktigt för ett samhälles sociala sammanhållning, utan i en allt mer globaliserad värld utgör de även en avgörande beståndsdel i städernas konkurrerande om potentiella boende och företagsetableringar. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur planeringen för mötesplatser kan ske i nybyggda urbana områden. Flertalet teorier kring exempelvis vad en mötesplats är, hur detta begrepp har förändrats över tiden, hur planering kan ske för att få som resultat mötesplatser som är flexibla och fungera över lång tid sammanställs och tillämpas därefter på ett fallstudieområde. Fallstudien av Annedal visar att man från planerar-håll genom ett ambitiöst informations-insamlande från boende och ett aktivt planerande under processens gång fått som resultat ett brett spektrum av potentiella mötesplatser i området.

Med grund i kundens förändrade roll på marknaden har företag på olika sätt tvingats ändra sina produkt- och tjänsterbjudanden för att bättre möta kundens mer specifika önskemål och krav. Något som kommit att bli allt vanligare och användbart är att i varierande utsträckning involvera kunden i processen med att skapa den optimala produkten eller tjänsten. Att involvera sina kunder i skapandet av produkten påstås, tack vare graden av individanpassning, öka sannolikheten för att kunden ska bli nöjd. Kunden är idag dessutom mer mogen än tidigare och kompetent nog att kunna involveras i olika steg i skapandet av produkten. Ytterligare en effekt av den ökade kundnytta som kommer med medskapandet betonas vara en stärkt relation mellan företag och kund. En stark relation menas öka sannolikheten att få behålla de kunder företaget en gång lyckats värva.

Vi reser allt mer och vi reser allt längre. Till följd av vidgade arbetsmarknader och en ökad klimatmedvetenhet har tågresandet fått större fokus, och orter med järnvägsstationer har fått ökat intresse både för in- och utpendling. Ett välplanerat stationsområde kan vara avgörande för en stationsorts attraktivitet samtidigt som de är bland de mest komplexa områdena att planera. Sambanden mellan den fysiska utformningen av stationens närområde och människors transportval kan vara svår att uppfatta. För att kunna presentera planeringsförslag i ett stationsnära läge krävs därför grundliga analyser av ortens lokala planförhållanden.

Uppsatsens syfte är att visa på dansbandsbranschens förmåga att anpassa sina strategier efter förändrade omvärldsfaktorer, samt visa på vad som kan förbättras inom området strategisk ledning utifrån ett affärsstrategiskt perspektiv.En kvalitativ undersökning där den huvudsakliga empirin bygger på genomförda intervjuer. Uppsatsen grundar sig i nio genomförda intervjuer med personer inom dansbandsbranschen.Att arbeta med dansband tycks vara en livsstil där besluten präglas av att, som Sven Ingvars sjunger, ?Det kommer från hjärtat?. Sammanfattningsvis vill vi belysa det behov av en intresseorganisation som vi anser föreligger, då vi lokaliserat en brist på initiativ för gemensam utveckling ur ett långsiktigt perspektiv. Detta utgör en avsaknad, vilken är en konsekvens av att aktörerna har anpassat sina strategier utefter överlevnad, på bekostnad av en potentiell utveckling..

Denna uppsats har till syfte att beskriva och analysera läkemedelsbolaget Sanofi-Aventis inköpsfunktions interna strategiska betydelse. Efter eget intresse och ett behov från Sanofi-Aventis sida med en utomstående betraktare genomförde vi denna studie.Studien har genomförts genom intervjuer, genomgång av litteratur och analys av tidigare forskning samt ett frågeformulär.Inköpsfunktionen har idag en alltför låg intern strategisk betydelse inom Sanofi-Aventis. Detta beror på en rad olika faktorer inom olika områden, såsom; relationerna till leverantörerna, de inköpta tjänsternas karaktär, inköpsprocessen samt inköpsfunktionens struktur. För att stärka denna funktions betydelse krävs ytterligare åtgärder. Dessa åtgärder innefattar bland annat en klassificering av leverantörsbasen, en större involvering från ledningen samt en implementering av en intern benchmarking..