Sökresultat:
870 Uppsatser om Strategisk förändring - Sida 22 av 58
Sinnesmarknadsföring : avtryck pÄ kundens intryck
Konsumenten Àr idag inte en rationell individ i lika stor utstrÀckning som tidigare. I dagens postmoderna kunskapssamhÀlle söker kunden en emotionell upplevelse kring en produkt och vill uppleva en spÀnning i sitt konsumerande.Idag fokuserar företag frÀmst kring synliga intryck i sin kommunikation mot kunden, men att rikta sig till mÀnniskans samtliga sinnesintryck - syn, ljud, kÀnsel, smak och lukt - Àr idag av större betydelse. Genom att kunden pÄ sÄ sÀtt pÄverkas pÄ ett djupare plan finns det möjligheter för företag att stÀrka dess varumÀrke i kundens medvetande.Strategisk marknadsföring kring kundens fem sinnesintryck benÀmns med Brand Sense. Detta begrepp Àr relativt nytt inom marknadsföringen - sÀvÀl teoretiskt som praktiskt. Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om företag pÄ den svenska marknaden beaktar tillÀmpandet av Brand Sense..
PÄverka eller pÄverkas - En studie av ledarskap i relation till utvecklingen inom ekonomistyrning
Uppsatsen behandlar hur ledarskapet pÄverkas dÄ företaget övergÄr frÄn traditionell ekonomistyrning till modern verksamhetsstyrning. UtifrÄn syftet formulerades tre hypoteser, vilka Àr följande:Hypotes ett: Ledarskapet Àr anpassade till ekonomistyrningen, dÄ denna anvÀnds som ett styrverktyg för att nÄ företagets mÄl. DÄ styrningen nÀrmar sig den moderna verksamhetsstyrnignen, blir ledarskapet en integrerad del i styrningen och en mjukare ledarskapsstil formas. Hypotes tvÄ: Kraven pÄ ledaren ökar genom att den moderna verksamhetsstyrningen genererar ett behov av ett helhetsperpektiv - det krÀvs en strategisk överblick samt att den ekonomiska styrningen balanseras med ett medarbetarperspektiv.Hypotes tre: Ledarskap Àr integrerat med övriga styrmedel, dÄ det pÄverkas och krÀver förÀndring i takt med att de andra delarna - strategi, organisationsstruktur och styrsystem - Àndras..
Ăversyn av arbetstidsförlĂ€ggning
Fo?r att kunna ha?nga med i byggbranschen utveckling ga?ller det att vara konkurrenskraf- tig. Ma?nga byggherrar stra?var efter korta byggtider som ibland kan vara va?ldigt sva?ra att uppna?. Fo?r att kunna uppna? korta byggtider ga?ller det att hitta smarta lo?sningar och ett bra produktionssa?tt som i sluta?ndan ger ett bra resultat.
EDI : en studie i grossistmiljö
Detta examensarbete behandlar Àmnet EDI (Electronic Data Interchange) och fokuserar pÄ relationen mellan en grossist och dess leverantörer. EDI Àr ett sÀtt att elektroniskt överföra standardiserade dokument pÄ, frÄn ett datasystem till ett annat, utan eller med begrÀnsad mÀnsklig inblandning.Arbetets syfte Àr att belysa viktiga aspekter angÄende EDI-förfarandet hos en stor grossist. Aspekter som behandlas avser det maktförhÄllande och krav som rÄder mellan en grossist och dess leverantörer, sÄsom att införa EDI eller inte, utnyttjandet av EDI, hur makten Àr fördelad samt hur framtiden pÄverkar. Undersökningen baseras pÄ intervjuer frÄn sex leverantörer till en grossist och en intervju med grossisten.EDI anvÀnds i första hand till att hjÀlpa företagen att rationalisera sin verksamhet. FrÀmst Àr det administrativ tid som sparas, felfrekvensen som minskas och möjligheter att göra en strategisk satsning som Àr huvudvinsterna.
Politiska förhoppningar? : En studie om hur politiker pÄ lokal nivÄ anvÀnder sociala medier
Titel:Politiska förhoppningar? En studie om hur politiker pÄ lokal nivÄ anvÀnder socialamedier Syfte:Syftet med denna studie Àr att undersöka hur politiker pÄ lokal nivÄ anvÀnder kanaler som sociala medier. Teori:Studien utgÄr frÄn forskningsomrÄdet strategisk politisk kommunikation. DÀrutöver anvÀnds Cutlip och kollegors planeringsmodell, teorier om opinioner och opinionsbildning, McCombs dagordningsteori, Lazarsfeld och kollegors tvÄstegshypotes samt Habermas offentliga sfÀr. Metod:Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ metod, dÀr empiri har samlats in genom kvalitativa samtalsintervjuer, av en semistrukturerad form, med förtroendevalda frÄn Sundsvalls och TimrÄs kommunfullmÀktige. IntervjutillfÀllena skedde under en tidsperiod fr.o.m. 30/11 t.o.m.
En pÄgÄende inre kamp : En litteraturöversikt om upplevelsen av egenvÄrd vid diabetes typ 2
Bakgrund:Â Diabetes typ 2 a?r en kronisk sjukdom som o?kar kraftigt i va?rlden. Behandlingen grundar sig i livsstilsrelaterade a?tga?rder som ofta inneba?r en fo?ra?ndring av kost- och motionsvanor. Egenva?rd vid kronisk sjukdom beskrivs som en process som pa?verkas av olika faktorer.
Personalvetare ? vem a?r du? : Konstruktionen av en yrkesidentitet ? en diskursanalytisk studie
Personalarbete a?r ett komplext omra?de med en historisk grund i fo?rha?llandet mellan individ och organisation. Det a?r ett omra?de som a?r och har varit fo?rema?l fo?r sta?ndig fo?ra?ndring. Personalvetare a?r da?rfo?r en yrkesgrupp som utma?rks av en kontinuerlig anpassning till dessa fo?ra?ndringar.
Cirkul?r ekonomi och redovisning. En kvalitativ studie om hur cirkul?r ekonomi utvecklats ?ver tid inom s?llank?pshandeln
Bakgrund och problem: H?llbarhet och milj? har de senaste ?ren kommit att bli en alltmer aktuell och central del av f?retagens strategi och aff?rsid?. Det har blivit mer relevant i takt med att f?rst?elsen kring hur konsumtion och produktion p?verkar milj?n har ?kat. Som en f?ljd av det har cirkul?r ekonomi kommit att bli en process som f?retag till?mpar f?r att f?rb?ttra sitt klimatavtryck.
Strategisk planering för Handelsbanken i Ăsterrike
SYFTE: Syftet med uppsatsen Ă€r tvĂ„faldigt: Dels att undersökaoch beskriva rĂ„dande förutsĂ€ttningar pĂ„ den Ăsterrikiskabankmarknaden och att utifrĂ„n dessa insikter peka utplatser för en eventuell expansion och öppnande av nyakontor för SHB Ăsterrike.TILLVĂGAGĂ
NGSSĂTT: I denna uppsats har en metodtriangulering anvĂ€nts föratt tĂ€cka och motverka de svagheter med att baraanvĂ€nda sig av en metod. VĂ„rt förhĂ„llningssĂ€tt har varitabduktivt, vilket betyder att vi till viss grad varit öppnaför ny information under processens gĂ„ng och stundtalsgĂ„tt tillbaka till teoriavsnittet för att förfina.SLUTSATSER: Sammantaget har vi sett en sund och stabil utvecklingbĂ„de pĂ„ den österrikiska bankmarknaden och förlandsspecifika makrovariabler de senaste Ă„ren, vilkettillsammans ger positiva utsikter för framtiden. Islutsatserna av undersökningen pekar vi ut stĂ€derna Linzi regionen Oberösterreich och Graz i regionenSteiermark som potentiella platser för eventuellexpandering och utplacering av SHB:s nĂ€stkommandekontor i landet..
?Mer ledare och mindre chef? Chefers uppfattningar om corona krisens och digitaliseringens p?verkan p? deras s?tt att leda och vara ledare p?
Syfte: Syftet med denna studie ?r att ?ka kunskapen kring corona-krisens och digitaliseringens p?verkan p? chefernas s?tt att leda och vara ledare p?. Det g?r vi genom att st?lla fr?gor till chefer i flera kommuner f?r att ?ka variationen i svaren. Fokuset i studien kommer att ligga p? chefers egna upplevelser och uppfattningar om deras ledarskap under pandemins kris och digitalisering.
Teori: Det teoretiska ramverket utg?rs av definitioner av begreppen ledarskap och chefskap, f?r?ndring och f?r?ndringsarbete, kris och ledarskap i kris och digitalisering.
FrÄn misstro till möten - hinder och möjligheter i kommikationen mellan Lunds universitet och rikstÀckande dagspress
FrÄn misstro till möten. Hinder och möjligheter i kommunikationen mellan Lunds universitet och rikstÀckande dagspress.Lunds universitet Àr Sveriges största universitet med ca 6 000 anstÀllda och 40 000 studenter och bedriver utbildning pÄ flera olika orter. Man kommunicerar med en rad olika mÄlgrupper, varav en av de viktigaste externa mÄlgrupperna Àr journalister inom radio, tv och dagspress. Sammanfattningsvis stÀller detta mycket stora krav pÄ kommunikationsarbetet och det gÀller dÀrför att optimera sin publicitet.Under hösten planerar Lunds universitet att utveckla sin presskommunikation och vÄrt uppdrag Àr ett led i detta utvecklingsarbete. Rapporten syftar dÀrför till att fungera som ett beslutsunderlag för Informationsenheten vid Lunds universitet..
E-business som organisatorisk förÀndring : en studie av mognad och genomförandeprocess
Arbetet bygger pÄ att de informationssystem som anvÀnds idag men som blir allt Àldre och dÀrigenom inte klarar de krav som stÀlls pÄ dem. Detta medför att informationssystemen mÄste migreras till modernare plattformar, dÄ företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels mÄste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sÀtt som detta kan genomföras pÄ och vilka problem som kan komma att uppstÄ nÀr detta sker. För att kunna undersöka detta sÄ genomfördes ett antal migrationer. SprÄken som migrationen kommer att ske mellan Àr Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjÀlp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skrÀddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till Àr att det sker problem vid anvÀndande av ett verktyg och Àven att det inte ger tillrÀckligt med respons pÄ vad som gÄtt snett under migrationerna..
Strategisk kommunikation i offentlig sektor : En studie av kommunikationsfunktionerna och det strategiska kommunikationsarbetet vid Sveriges kommuner, landsting och myndigheter
Syftet med den aktuella studien Ă€r att se om kommunikatörer i offentlig sektor arbetar strategiskt med kommunikation och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt bidrar till den egna organisationens mĂ„luppfyllelse och effektivitet. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r:Arbetar kommunikationsfunktioner och kommunikatörer inom kommuner, landsting och myndigheter strategiskt med kommunikation?Ăr strategiska arbetsuppgifter prioriterade och Ă€r kommunikationsfunktionerna bra pĂ„ att utföra dessa uppgifter?Har kommunikationsfunktionerna och kommunikationsansvariga de förutsĂ€ttningar som krĂ€vs för att de ska kunna arbeta strategiskt med kommunikation?Den teoretiska ramen utgörs av en sammanfattning av litteratur och tidigare forskning om straÂtegÂisk kommunikation, organisationers mĂ„l och kommunikation samt av kommunikationsÂfunkÂtioner och professionen.För studien valdes en kvantitativ metod, en surveyundersökning. TvĂ„ versioner av en enkĂ€t togs fram och skickades via e-post till organisationsÂchefer respektive kommunikationsansvariga vid samtliga av Sveriges kommuner, landsting och myndigheter. Totalt skickades 1 082 enkĂ€ter, bortfallet var 2 procent och svarsfrekvensen 65 procent.Resultaten visar att organisationschefer och kommunikationsansvariga anser att kommunikation bidrar till mĂ„len. Kommunikationsansvariga anser ocksĂ„ att de och deras funktioner arbetar strategiskt med kommunikation och att deras ledningar förvĂ€ntar sig det av dem.
Demokratiska vÀrden som varumÀrke. En studie om "Göteborg 2021".
Alltfler kommuner har börjat tÀnka och arbeta som om det vore en produkt med konkurrens. Detta innebÀr att mÄnga stÀder idag ocksÄ vill marknadsföra sig. Det krÀver att staden blir ett varumÀrke. Att lyckas med utmaningen att kombinera varumÀrkesarbete med demokratiska vÀrden Àr en problematisk uppgift som stÀder stÀlls inför nÀr de vill göra staden till ett varumÀrke. Den hÀr uppsatsen har som syfte att undersöka hur demokratiska vÀrden tillvaratas i varumÀrkesarbetet med det sÄ kallade ?Göteborg 2021?, firandet av Göteborgs 400-Ärsjubileum.
Fr?n abstrakt begrepp till konkret vardag. Erfarenheter av existentiella fr?gor vid livshotande sjukdom och/eller h?g ?lder
Existentiella fr?gor och tankar beskrivs ofta v?ckas i n?rheten av d?den, exempelvis vid allvarlig sjukdom eller h?g ?lder. Det existentiella tenderar att ben?mnas i abstrakta termer. Samtal framst?lls ofta som den prim?ra st?dinsatsen och v?rdpersonal beskrivs ha en viktig roll i att m?ta existentiella behov.Studiens syfte var att utforska och analysera erfarenheter av existentiella fr?gor vid livshotande sjukdom och/eller h?g ?lder samt att f?rdjupa f?rst?elsen f?r vilka former av st?d som upplevs som meningsfulla.18 semistrukturerade intervjuer genomf?rdes med personer med misst?nkt begr?nsad ?verlevnad relaterat till allvarliga sjukdomstillst?nd eller boende p? v?rd- och omsorgsboende.Studiens fenomenologiska analys med fokus p? livsv?rlden visade att existentiella fr?gor ofta manifesterade sig i praktisk, konkret vardag.