Vid tidigare forskning inom redovisningsomrÄdet har det framkommit att individers (ekonomers) bedömningsförmÄga pÄverkas av effektivitetsmotiverat resonerande. Det innebÀr att personen ifrÄga gör en mental avvÀgning mellan att utföra arbetet för att uppnÄ bÀsta effekt eller pÄ det effektivaste sÀttet under press. BedömningsförmÄgan pÄverkas i negativ men Àven i positiv riktning av olika faktorer. Tidspress har visat sig ha negativ inverkan. Detta resulterar i att personens bedömning, exempelvis i en granskningssituation kan vara genomförd pÄ ett snabbt och tillrÀckligt sÀtt enligt gÀllande regler, men inte nödvÀndigtvis vara utförd pÄ bÀsta sÀttet.

Syftet med studien var att undersöka hur vuxna individers erfarenhet av att ha en förÀlder med diabetes typ-2 pÄverkat deras sÀtt att tÀnka och se pÄ sin hÀlsa och livsstil. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ undersökning baserad pÄ intervjuer med fem respondenter. De teorier som anvÀndes vid analys av resultatet var Pierre Bourdiues teori om habitus och kapital, Berger & Luckmanns teori om primÀr och sekundÀr socialisation samt The Health Belief Model. I resultatet framkom bland annat att bÄde hÀlsosamma och ohÀlsosamma vanor frÄn uppvÀxten kunde ha en viss inverkan pÄ respondenterna beteenden Àven som vuxna. Erfarenheten av att ha en förÀlder med diabetes typ-2 kunde Àven det ha viss inverkan pÄ hur de uppfattade risken att sjÀlv bli sjuk i framtiden.

Vi har i denna studie undersökt vilka möjligheter sex skolors likabehandlingsplaner ger för att arbeta för och med likabehandling. Detta har vi gjort genom att utföra kvalitativa textanalyser pÄ skolornas likabehandlingsplaner dÀr vi har studerat hur planerna svarar mot skollagen, AllmÀnna rÄd för arbetet mot diskriminering och krÀnkande behandling (2012) samt Lika rÀttigheter i skolan? (2012). Vi har vidare utgÄtt ifrÄn fyra strategier för likabehandlingsarbete som vi har hÀmtat frÄn Kevin Kumashiros artikel Towards a Theory of Anti ? Oppressive Education (2000).

Qatar Àr ett ekonomiskt vÀlmÄende land, med ett starkt auktoritÀrt politiskt system. Landet Àr dÀrför ett avvikande fall ur moderniseringsteorin, som menar att ekonomiskt vÀlmÄende leder till demokrati. Vi börjar med att förklara varför Qatar avviker frÄn moderniseringsteorin, och fortsÀtter sedan med att pröva ett antal teorier och perspektiv, för att se om dessa bÀttre förklarar frÄnvaron av demokrati i landet. Följande teorier och ÀmnesomrÄden diskuteras: politisk kultur och civilt samhÀlle, islams inverkan, sultanism, aktörsteoretiska perspektiv, rational choice, och slutligen oljans inverkan pÄ Qatar. TvÄ företeelser talar för demokratins frÄnvaro, islams starka nÀrvaro i kulturen och politiken, samt landets ekonomiska beroende av oljeintÀkter.

Syftet med detta arbete Àr att studera vilken inverkan musiken kan ha pÄ sprÄkutveckling hos barn i förskoleÄldern och att belysa fördelar med att anvÀnda sig av musik som en del av de vardagliga aktiviteterna och undervisningen. Vidare undersöks ocksÄ pedagogers kunskap och trygghet i att anvÀnda sig av musik som sprÄkutvecklande verktyg i förskolan och i förskoleklass. Metoden som anvÀndes var enkÀter som delades ut till verksam personal pÄ 2 skolor och 6 förskolor.Resultatet visar att respondenterna i enlighet med studerad litteratur, framhöll att musik har en positiv inverkan pÄ barns sprÄkutveckling, samtidigt som de ser musiken som glÀdjeskapande uttrycksmedel. Musik anvÀnds mer eller mindre pÄ förskolor och i förskoleklasser. DÀremot svarar fler respondenter att de inte tycker sig ha tillrÀckliga kunskaper i anvÀndandet av musik som sprÄkutvecklande verktyg.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design, 22,5 hp, 2014.

Rapportens huvudsakliga syfte Àr att undersöka om polisens bemötande mot personer som har begÄtt brott har nÄgon betydelse för om de kommer att begÄ ytterligare brott. Rapporten inriktar sig pÄ intervjuer med dels poliser och dels med personer som har nÄgon form av kriminalitet bakom sig. Vi delar in de kriminella personerna i tre kategorier; ungdomar, personer som har begÄtt enstaka brott samt vanekriminella. Genom de hÀr intervjuerna och med hjÀlp av kriminologiska teorier har vi kommit fram till att polisens bemötande har stor inverkan pÄ de personer som har blivit föremÄl för ett ingripande frÄn polisen. Samtliga tre kategorier pÄverkas av polisens bemötande, dock pÄ lite olika sÀtt.

I nutidssamhÀllet har mÀnniskors död förpassats till den professionella sfÀren. Studiens syfte var att belysa aspekter av döden med utgÄngspunkt frÄn erfarenheter, som personer vilka yrkesmÀssigt konfronteras med död och döende har. En kvalitativ ansats valdes dÄ förstÄelse för hur man pÄverkades av arbetet söktes. FrÄgestÀllningarna berörde arbetssituationer som aktiverade egna starka kÀnslor, förhÄllningssÀtt inför det dagliga mötet med död och döende samt yrkets inverkan pÄ tankar om egen och anhörigas död. Sju personer inom olika yrkeskategorier som möter mÀnniskors död i form av döende, döda och/eller anhöriga deltog.

Studier inom sociologi och Total Quality Management (TQM) har visat att anstÀllda som Àr tillfredsstÀllda i arbetet Àr mer motiverade att göra ett bra jobb, har god arbetsmoral och arbetar mer effektivt Àn de som inte Àr tillfredsstÀllda. Syftet med denna kvantitativt inriktade uppsats var att finna huruvida klassposition pÄ arbetsmarkanden, förtroende för ledningen och möjligheten att fÄ hjÀlp av sina arbetskamrater Àr faktorer som förklarar sannolikheten att vara mycket tillfredsstÀlld i sitt arbete. Klassposition definierades enligt klasschemat ?Erikson, Goldthorpe och Portocarero? (EGP) dÀr de som har en tjÀnsterelation betraktades som högre tjÀnstemÀn och mellantjÀnstemÀn, de som hade ett blandat kontrakt sÄgs som lÀgre tjÀnstemÀn och att de som hade ett arbetskontrakt definierades som okvalificerade och kvalificerade arbetare.  En logistisk regression genomfördes pÄ det amerikanska datamaterialet General Social Survey (GSS) frÄn Är 2010.

Av tradition förknippas landskapsarkitektur med permanenta lösningar, men under de senaste Ă„ren har den tillfĂ€lliga landskapsarkitekturen fĂ„tt allt större genomslagskraft vĂ€rlden över. Projektens syfte, upphovsmakare, utformning, tidsspann, skala och inverkan varierar. Syftet med denna uppsats Ă€r att identifiera vad begreppet tillfĂ€llig landskapsarkitektur Ă€r samt analysera hur sĂ„dan arkitektur kan inverka pĂ„ mĂ€nniskor och stĂ€der. Tre projekt valdes ut som exempel att studera: POP UPP CafĂ© i Uppsala, Med skoven som nabo i Århus och Pallet Pavilion i Christchurch. En studie av projektens utformning och den respons de fick exemplifierar den tillfĂ€lliga landskapsarkitekturens uttryck och varierande inverkan beroende pĂ„ plats, tid, sammanhang och brukare.

Uppsatsen syftar till att undersöka efterfrĂ„gan pĂ„ RĂ€ttvisemĂ€rkt kaffe och vilka faktorer som pĂ„verkar denna. I uppsatsen diskuteras Ă€ven hur rĂ€ttvist RĂ€ttvisemĂ€rkt Ă€r egentligen och ifall producenter i u-lĂ€nder pĂ„verkas positivt eller negativt av att konsumenter i vĂ€st handlar RĂ€ttvisemĂ€rkt.  För att utreda efterfrĂ„gan har en betalningsviljestudie genomförts pĂ„ studenter pĂ„ Karlstads Universitet. Resultaten frĂ„n studien pekar pĂ„ att efterfrĂ„gan pĂ„ RĂ€ttvisemĂ€rkt kaffe Ă€r relativt hög bland studenterna, vilket överensstĂ€mmer med tidigare rapporter som visat att efterfrĂ„gan pĂ„ RĂ€ttvisemĂ€rkt kaffe ökar. Vad det gĂ€ller faktorer som pĂ„verkar betalningsviljan har kön samt inkomst visat sig vara av betydelse. Ålder verkar dock inte vara en avgörande faktor.För att utreda hur rĂ€ttvist RĂ€ttvisemĂ€rkt egentligen Ă€r har en litteraturbaserad studie om RĂ€ttvisemĂ€rkts för- och nackdelar gjorts.

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka höglÀsningens roll i barns sÀtt att lÀra sig lÀsa och förstÄ vad lÀsning innebÀr. MÄnga förÀldrar lÀser sagor för sina barn kanske utan att tÀnka pÄ den positiva inverkan det har. Det Àr just dessa faktorer jag vill lyfta fram.Genom litteraturstudier och intervjuer framkommer det att höglÀsning har en mÀrkbar pÄverkan pÄ ett barns förmÄga att lÀra sig lÀsa. Genom att iaktta lÀsarens samspel med t.ex. en bok eller tidning kan ett barn komma underfund med att dessa föremÄl innehÄller nÄgot som vÀcker lÀsarens intresse.

AgitationstillstÄnd Àr mycket vanligt förekommande hos personer med demens och ger upphov till försÀmrad livskvalitet. Andra negativa konsekvenser Àr ökad anvÀndning av neuroleptika och ökad arbetsbelastning för personalen, som upplever att de inte har verktyg för att kunna förebygga agitation pÄ ett effektivt sÀtt. Syftet med studien Àr att beskriva interventioner för att förebygga agitation hos personer med demens, för att göra detta anvÀndes metod för systematisk litteraturöversikt. Fyra databaser genomsöktes, Academic, Pubmed, Medline och Cinahl. Totalt inkluderades 19 artiklar i studien.

Bakgrund: ADHD Àr en neuropsykiatrisk sjukdom. Det Àr en relativt ny kunskap att Àven vuxna lever med ADHD och ett omrÄde som Àr under stÀndig utveckling. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa hur det Àr att vara vuxen och leva med ADHD, med fokus pÄ funktionshindret. Metod: En litteraturstudie har genomförts dÀr sju stycken kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat: Analysen pÄvisade fem gemensamma nÀmnare vid ADHD: Brist pÄ impulskontroll, social problematik i mötet med andra, problem att organisera vardagen, diagnos: för eller nackdel för att kunna hantera vardagslivet och medicinens inverkan pÄ personligheten i dagligt liv.

Att drabbas av en kronisk sjukdom som Parkinsons sjukdom, innebÀr för den personen en förÀndrad livssituation. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av Parkinsons sjukdoms inverkan pÄ det dagliga livet utifrÄn Carnevalis definition av dagligt liv. Studien baseras pÄ 10 vetenskapliga artiklar som analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att förlora sin sjÀlvstÀndighet, frihet och identitet: att fÄ förÀndrad relation till familj och vÀnner: att kÀnna sig osÀker och uttittad och dÀrför undvika sociala situationer: att ha svÄrt att planera dagen pÄ grund av oförutsÀgbara symtom och nedsatt rörelseförmÄga: att hitta andra aktiviteter och leva för dagen. Personer med Parkinsons sjukdom upplever en stor förÀndring i det dagliga livet med avseende pÄ förÀndrad social kontakt och begrÀnsade möjligheter till aktivitet och arbete.