Problem: Svensk dagligvaruhandel har under senare år genomgått en utveckling som inneburit att tre stora handelskedjor har stärkt sin marknadsposition genom att kontrollera den större delen av dagligvarubutikerna, centralisera sitt beslutsfattande och investera i egna märkesvaror. Förändrade förutsättningar inom dagligvaruhandeln skulle kunna ändra marknadens spelregler, något som borde påverka märkesvaruleverantörernas konkurrensfördelar och företagsStrategier. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och analysera hur svensk dagligvaruhandel utvecklas och hur märkesvaruleverantörers reaktionsalternativ påverkas av tre svenska handelskedjors investeringar i egna varumärken. Metod: Studien har genomförts med en övergripande abduktiv förklaringsmodell och har således utgångspunkt i både empiri och teori. Insamling av primärdata och sekundärdata har framför allt skett med hjälp av intervjuer och litteratur.

Vårt syfte med den här studien är att undersöka om eleverna i matematikundervisningen kan vara hjälpta av bilder. Studien belyser också elevernas utvecklingsväg till att bli goda problemlösare. Vi studerar elevernas utveckling ur tre perspektiv. Elevernas förmåga att läsa och förstå texten i problemlösningsuppgifter, deras utveckling från analoga representationer till symboliska representationer och deras utveckling från att använda konkreta Strategier till abstrakta Strategier. Vi frågar oss också slutligen om eleverna generaliserar sina kunskaper.Eftersom vi bland annat undervisar elever med läs- och skrivsvårigheter och döva/hörselskadade elever valde vi att genomföra intervjuer i form av kvalitativa forskningsintervjuer.

Arbetet har som syfte att undersöka hur kommuners arbete med fysisk tillgänglighet finns med från visioner i översiktsplanen till detaljplanens utformning. Arbetet har sin utgångspunkt i två dokument, Boverkets granskning av tillgänglighet i översiktsplaner och årets rapport från Humana där landets kommuner undersökts i sitt arbete med tillgänglighet utifrån ett mer praktiskt perspektiv. De två kommunerna som ingår i detta arbete är Trelleborgs och Osbys kommun. Trelleborg är en av de tre kommuner som Boverket lyfter fram som föredöme i sin granskning och Osby är för andra året i rad på första placering i Humanas rankning av kommunerna. Det intressanta är att Boverkets och Humanas undersökningar befinner sig på två nivåer i planeringsprocessen, Boverket på den översiktliga och Humanas på den detaljerade, och om de två kommunernas dokument visar sig stämma med denna indikation eller ej.

BAKGRUND:För ett företag gäller att tillgodose de behov som finns på marknaden genom att upprätthålla en stark konkurrens mot övriga aktörer och på så sätt minska risken att tappa marknadsandelar till aktörer som bättre tillfredsställer dessa behov. I syfte att uppnå detta krävs mål samt Strategier för hur företaget ska agera, samtidigt som det är av yttersta vikt att dessa Strategier formuleras och implementeras på ett effektivt sätt. Här lyfts ofta prestationsmätning fram som ett verktyg för att lyckas med denna implementering. Att samtidigt kombinera dessa mått i ett system förespråkas eftersom måtten då kan relateras till varandra och bättre beskriva verksamhetens komplexitet för att därigenom generera maximal nytta.Vissa forskare hävdar emellertid att det finns klara skillnader mellan olika företag där deras karaktäristika drivs av företagets storlek. Samtidigt menar samma forskare att de teoretiska ramverken för prestationsmätningssystem har byggts utifrån stora företag och dess situation, varpå de blivit mindre passande för SME.

Syftet med detta arbete har varit att med avseende på kvaliteten i bedömningsprocessen beskriva och utvärdera ett exempel där läraren, istället för poäng, redovisar resultatet på skriftliga prov direkt mot kursens betygskriterier. Tolkningen av en elevs prestation leder då inte fram till en poängsumma, utan till vilket eller vilka kriterier läraren anser att eleven har uppfyllt. Syftet med detta redovisningssätt är att skapa prov som är mer naturligt kopplade till läroplanens kursmål och betygskriterier, för att kunna användas både vid en summativ och vid en formativ bedömning.En fallstudie genomfördes med två undervisningsgrupper som vid tidpunkten för studien läste gymnasiets A-kurs i matematik. Två prov granskades och fem elever intervjuades för att ge en bild av olika delar i bedömningsprocessen. Dessa delar diskuteras utifrån teoretiska modeller för validitet i bedömningar enligt Nyström (2004).Elevintervjuerna visar att de anser att bedömningssättet är tydligt och logiskt, men att de inte vet hur man tolkar betygskriterierna för att hitta Strategier för sitt eget lärande.Slutsatser utifrån provgranskning och intervjuer är att bedömningssättet gör kopplingen mellan provresultat och betygsunderlag mer tydlig för eleverna samt mer naturlig för lärarens summativa bedömning av elevernas förmågor.

Framväxten av informationssamhällets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvägar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur åtta chefer från större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i både närvarande och distanskommunikation. Frågeställningarna är:Vilka övergripande Strategier använder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvägar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka Strategier använder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig själva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mångfacetterad bild av kommunikation. Cheferna använder kommunikation ständigt, i alla former, i alla kontexter både medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Stockholms stad har i vision city ett antal konkreta utvecklingsmål för stadens utveckling fram till 2030. Bland annat betonas vikten av en större funktionsblandning, fler verksamheter med längre öppettider och en större mängd nattbefolkning i city. Som ett steg i vision citys riktning omvandlas inom kort Swedbanks huvudkontor på Brunkebergstorg till hotell, samtidigt som en renovering av Brunkebergstorg är aktuell.Uppsatsens syfte är att söka svar på hur Stockholms stad genom fysisk planering kan öka antalet besökare över hela dygnet på Brunkebergstorg och därmed öka nattbefolkningen i Stockholms city. Tillvägagångssättet utmärks till största del av litteraturstudier av forskningslitteratur inom stadsplanering, stadsliv och stadshistoria samt intervjuer och en platsanalys av Brunkebergstorg. Resultatet av litteraturstudierna presenteras som Strategier vilka kan användas inom stadsplanering för att skapa ett befolkat offentligt rum.

Denna uppsats studerar och analyserar samspelet mellan utrikesminister Carl Bildt och journalisterna i tre medialt uppmärksammade intervjuer samt undersöker vilka Strategier parterna nyttjar i dessa.I bakgrunden till uppsatsen presenteras begreppet politikens medialisering som är den process som förklarar varför journalistik och politik är så starkt beroende av varandra idag. Dessutom berörs ämnena medieträning och intervjuteknik.Uppsatsens teoretiska ram utgår från forskningsteorier om den journalistiska intervjun. Här redogörs för vilka normer och förväntningar som finns på en journalist och en politiker, när det gäller till exempel asymmetrisk turtagning och de diskursiva roller parterna intar. Teorierna berör intervjun som form för granskning, institutionaliserad interaktion, maktrelation och teamframträdande.Materialet som studeras är tre stycken intervjuer med Carl Bildt. I den första intervjuas han av Ulf Kristofferson för TV4 Nyheterna.

Intresset för kriminalitet och individerna bakom de kriminella handlingarna ökar i samhälletoch återges i media dagligen. Det är just individen bakom brottet, hen som fängslas och fåravtjäna sitt straff som denna studie riktar sitt fokus på. När fängelsegrindarna öppnas ochåterinträdet till samhället blir ett faktum; Hur tar då dessa individer sig tillbaka till samhälletför att åter bli en del av det?Syftet med denna studie är att undersöka vilka återanpassningsStrategier som frigivnaanvänder sig av samt hur samhällets bemötande påverkar Strategierna. Studien baseras påsjälvbiografier skrivna av fyra författare som alla levt ett kriminellt liv och som sedermeraavtjänat ett eller flera fängelsestraff.Resultatet visar att det finns flera anpassningsStrategier som tas i bruk.

Äldre kvinnor med kronisk smärta är en stor och underskattad grupp i dagens samhälle. Den kroniska smärtan begränsar deras vardag och påverkar deras relation till andra människor. Syftet med studien är att belysa äldre kvinnors upplevelse av att leva med kronisk smärta. Studien genomfördes som en intervjustudie och med en kvalitativ ansats. Åtta äldre kvinnor från norra Sverige över 65 år deltog i studien.

Detta är en studie som syftar till att ta reda på hur två pedagoger arbetarmed datorer och belöning. I bakgrunden presenterar vi bland annatbegreppet motivation samt att vi går igenom några centrala delar i behaviorismen.För att finna svar till vårt syfte använde vi oss av observationeroch semistrukturerade intervjuer. I analysen av resultatet inspireradesvi av hermeneutiken och vår tolkning är att pedagogerna blandannat använder sig av datorerna för att motivera eleverna. Vår studieavslutas med en kortare sammanfattning av resultatet där vi lyfter framnågra egna tankar samt att vi ger tips på vidare forskning..

Syftet med uppsatsen var att unders?ka de Strategier som skapar l?nsamhet f?r ett influencergrundat f?retag, samt de faktorer som p?verkar kundens k?pbeslut, kundlojalitet och uppfattning. I tidigare forskning ses skapandet av starka varum?rken med influencers som grund och kundens uppfattning av dessa som tv? skilda forskningsomr?den. Vi s?g d?rf?r en lucka g?llande kombinationen av dessa tv?; hur man skapar framg?ngsrika influencergrundade f?retag, och hur dessa f?retag uppfattas av kunder. Rapporten behandlar en kvalitativ unders?kning i form av insamlad sekund?rk?lla d?r information har tagits fr?n offentliga uttalanden i media och podcasts.

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att bidra med kunskap om hur l?rare i G?teborg hanterar misstankar om v?ldsutsatta barn, vilket kan ge en ?kad f?rst?else kring vilka resurser som ?r betydelsefulla f?r l?rare i arbetet. Det specifika syftet ?r unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r bland l?rare vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Teori: Teorierna som vi valt att analysera materialet utifr?n ?r emotion management, emotional labour, feeling rules och communities of coping. Metod: Studien har genomf?rts med en kvalitativ metod. Vi genomf?rde semistrukturerade intervjuer med sju l?rare verksamma i l?g- och mellanstadiet i G?teborg stad f?r att unders?ka vilka k?nslor och tankar som uppst?r hos dem vid misstankar om v?ldsutsatta barn. Resultat: Huvudresultaten av studien ?r att l?rare anv?nder sig av emotionella Strategier vid misstankar om v?ldsutsatta barn.

Den här uppsatsen visar ett alternativt gestaltningsprogram för utvecklingsområdet Östernäs. Arbetsområdet ligger centralt i tätorten Ljusdal och har direkt kontakt med Kyrksjön och rekreationsområde, men avskärmas från centrum genom starka barriärer. I examensarbetet undersöker jag hur man genom olika arkitektoniska Strategier kan koppla samman området Östernäs med Ljusdals centrum. Syftet med uppsatsen är att skapa ett gott stadsliv. Målet är att genom förslaget visa exempel på hur ett kompakt centrum kan gynna det sociala livet. Arbetet bygger på en modell där inventering och studier av kartor, historia, översiktsplan, detaljplan, medborgardialog och program skapat den informationskälla och den bas som det övriga arbetet vilar på. Informationen har sedan legat till grund för uppsatsens mål, att skapa ett gott stadsliv genom ett kompakt centrum. Ett antal analyser har utförts för att lyfta fram och tydliggöra områdets problem. Problemen har sedan resulterat i forskningsfrågan hur man kopplar samman Östernäs med övriga centrum. För att svara på forskningsfrågan har jag sökt Strategier inom litteratur och likvärdiga utvecklingsområden. Strategierna har sammanställts i en konceptuell skiss som visar riktlinjer för hur området Östernäs kan kopplas samman med Ljusdals centrum. Utifrån konceptskiss och program som bygger på önskemål från kommun, medborgare, samt riktlinjer från analyser och egna idéer har jag tagit fram en programskiss för att disponera områdets ytor. Programskissen har legat till grund för det slutliga förslaget. Svaret på forskningsfrågan är att det går att koppla samman Östernäs med övriga centrum genom arkitektoniska Strategier.

Syftet med detta arbete är att hela tiden ha ett barnperspektiv och på så sätt ta reda på hur barn med diagnosen autism kan tänka om och uppleva sin undervisningssituation. För att vidga perspektivet undersöker vi hur lärare och assistenter beskriver inlärningssituationen för de barn som är med i vår undersökning.Litteraturavsnittet ger en översikt av tidigare forskning om autism och vilka svårigheter och möjligheter som diagnosen autism kan innebära för barn i skolan. Vidare beskriver vi olika pedagogiska metoder och Strategier som lärare kan använda.Genom en studie i form av intervjuer och observationer tar vi reda på vilka tankar barn med autism har om sin inlärningssituation. De teoretiska utgångspunkterna i denna studie baseras på det sociokulturella perspektivet, det salutogena perspektivet och det variationsteoretiska perspektivet.Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att barn med autism kan berätta om sin inlärningssituation i skolan. De beskriver vad de har lätt för, vad de har svårt för och vilken hjälp de behöver av lärare och assistenter.