LIVSPUSSEL & FALLGROPAR - NÄgra unga ambitiösa kvinnors upplevelser och hantering av stress i olika livssituationer, samt nÄgra gymnasielÀrares reflektioner över ambitiösa kvinnliga eleverElin Höglund & Sara KnutssonHögskolan i Halmstad, Sektionen för HÀlsa & SamhÀlle, PsykologiSAMMANFATTNINGSyftet med denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse för hur nÄgra unga ambitiösa kvinnor upplevde och hanterade stress i olika livssituationer, samt att erhÄlla en bredare förstÄelse för hur nÄgra gymnasielÀrare reflekterade över ambitiösa kvinnliga elever. TvÄ semistrukturerade intervjuguider anvÀndes, en för intervjuerna med de unga kvinnorna och en för intervjuerna med gymnasielÀrarna. Fyra teman gÀllde för de unga kvinnorna; hantering av stress, omgivande faktorer, pÄverkan pÄ vÀlbefinnandet, samt framtidssyn. De fyra unga kvinnorna förde Àven ?stressbok? under en veckas tid.

DÄ det finns en upplevelse om att den tekniska utvecklingen tar sig fram med vÀldig fart, Àr det viktigt att individerna i samhÀllet anpassar sig genom att uppdatera sina kompetenser i deras arbeten. Med tanke pÄ detta vill vi med denna uppsats försöka skapa en förstÄelse för om de anstÀllda pÄ en IT-avdelning upplever att den tekniska utvecklingen Àndrar förutsÀttningarna för deras tekniska kompetensutveckling. Detta genom tre frÄgestÀllningar som handlar om anstÀllda pÄ en IT-avdelnings upplevelser om pÄ vilka sÀtt förÀndringar sker pÄ företaget som berör deras arbete, hur teknisk utveckling förÀndrar deras tekniska kompetensutveckling och hur de fÄr ny teknisk kompetens. Det empiriska materialet bygger pÄ en kvalitativ metod i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med anstÀllda pÄ en IT-avdelning inom tillverkningsindustrin.Undersökningen visar pÄ att de anstÀllda pÄ IT-avdelningen kÀnner ett behov av mer teknisk kompetensutveckling eftersom det stÀndigt sker tekniska förÀndringar som pÄverkar företaget.

Enligt Skolverket (2008) har ungefÀr en femtedel av eleverna i svenska grundskolor inte svenska som förstasprÄk. FlersprÄkiga barn eller barn med smÄ eller inga svenskkunskaper Àr dÀrför ingen undantagsföreteelse i dag utan tvÀrtom nÄgot som allt fler lÀrare i allt större utstrÀckning kan förvÀntas komma i kontakt med. Detta krÀver speciell kompetens av lÀrarna. Det övergripande syftet med detta arbete var dÀrför att nÀrmare studera hur arbetet med flersprÄkiga elever sker i skolan. I det hÀr examensarbetet gjordes en undersökning av hur lÀrare i praktiken arbetar med flersprÄkiga elever, detta genom en observation av tre lÀrare i deras undervisning av samma förstaklass med mÄnga (tre av fyra) flersprÄkiga elever.

Följande studie behandlar Moderaternas jÀmstÀlldhetspolitik i syfte att undersöka om det hos partiet skett ideologiska förÀndringar. JÀmstÀlldhetspolitiken studeras genom att undersöka hur jÀmstÀlldhet problematiseras samt vilka mÄl och strategier gÀllande jÀmstÀlldhet som diskuteras i motioner och propositioner lagda av partiet under de tre senaste mandatperioderna.Studien genomförs genom kvalitativ metod i form av idéanalys och analysschemat har utarbetats ur tvÄ motstÄende feministiska idéinriktningar, radikalfeminism och liberalfeminism. FörÀndringar och graden av hur djupgÄende de Àr mÀts i relation till idéinriktningarna genom ett för studien utarbetat analysschema.Resultat som framkommit Àr att det skett en retorisk förÀndring hos partiet gÀllande hur de problematiserar jÀmstÀlldhet. FörÀndringen har frÀmst skett i hur partiet förhÄller sig till dimensionerna individ eller kollektiv och offentlig eller privat sfÀr. Inom dessa dimensioner gÄr det att utlÀsa en ideologisk förskjutning frÄn liberalfeminism mot ett radikalfeministiskt hÄll.

Ett hjÀlpmedel för företag som Àr under mycket diskussion just nu Àr sÄ kallade "Web 2.0"-verktyg. Det Àr en teknologi som har sina rötter i sociala medier som exempelvis Wikis och bloggar. Tetra Pak Àr ett stort svenskt företag som Àr under inledningsfasen av sin implementering av teknologin. Tack vare information som givits frÄn anstÀllda pÄ Tetra Pak gavs deras bild av Web 2.0 och hur deras strategier för implementeringen sÄg ut. Den hÀr uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ vilka de viktigaste faktorerna Àr som stora företag behöver vid implementeringen av Web 2.0 för att personalen skall anamma teknologin.Nyttan och problemen med Web 2.0 Àr mÄnga men grundar sig i hanteringen av kunskap inom en organisation.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka ordtyper som Àr lÀtta respektive svÄraatt nÄ fram till med bliss standardkarta och vilka strategier som Àr mer respektive mindreeffektiva. Deltagarna, 24 kvinnliga studenter utan funktionshinder, delades upp i par. Den enai paret fick i uppgift att förklara 12 mÄlord, som inte finns med pÄ bliss standardkarta, enbartgenom att anvÀnda bliss standardkarta. Den andra i paret fick i uppgift att gissa vilkamÄlorden var. Eftersom tidigare studier indikerat att ordklass, frekvensnivÄ ochabstraktionsnivÄ kan pÄverka ords svÄrighetsgrad, valdes mÄlorden i föreliggande studieutifrÄn dessa variabler.

Sweden is getting an aging population and with this comes an increase in neurodegenerative diseases such as Alzheimer?s disease (AD). Bilingualism is also on the rise and this may result in an increase of bilingual people suffering from AD. Due to the linguistic deterioration associated with the illness people with AD, bilingual and monolingual, will be an increasing patient group with speech and language pathologists (SLPs). Word retrieval difficulty is an early symptom of the disease and several strategies to compensate for this have been observed (e.g.

Syftet med vÄr studie var att fÄ en förstÄelse för hur samspel mellan lekande barn ser ut i förskolan. Vi ville ta reda pÄ vad det Àr som gör att samspelet i barns lekar ibland fungerar och ibland inte. VÄrt intresse lÄg i att ocksÄ att fÄ veta vilka tankar pedagogerna har om barns samspel och hur de hanterar konflikter i barns lekar. Vi utgick ifrÄn frÄgestÀllningarna: Hur ser samspelet ut mellan barn i barnens lek pÄ förskolan? Vad Àr det som gör att det uppstÄr konflikter i barns lekar? Vilka tankar har pedagogerna pÄ vÄr valda förskola om samspel? Undersökningen gjordes pÄ tvÄ avdelningar pÄ tvÄ olika förskolor, den ena förskolan bedrev en femÄrsverksamhet och den andra hade barn i Äldrarna ett till fem.

Denna studie analyserar disciplinÀrenden pÄ Uppsala högre allmÀnna lÀroverk mellan 1895 och 1927. Syftet med undersökningen Àr att studera hur ett kollegium förmedlar sina strukturerande praktiker genom disciplinering för att dÀrigenom urskilja de ideal som rÄdde pÄ lÀroverket. De disciplinÀrenden som Äterfunnits i kollegiets protokoll har i samtliga fall rört möjligheten till förvisning frÄn lÀroverket, vilket innebÀr att lÀroverkskollegiet fÄtt resonera för sin stÄndpunkt i de olika förseelserna. UtifrÄn Bourdieus teoretiska begreppsvÀrld undersöks kollegiets strukturerande praktiker och dispositioner, samt hur kollegiet förhöll sig till lÀrjungars sociala strategier. KÀllmaterialet har undersökts bÄde kvalitativt och kvantitativt.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom akutsjukv?rd st?lls frekvent inf?r m?ten med patienter som genomlidit trauma. Detta s?tter sjuksk?terskorna i risk f?r att drabbas av empatitr?tthet. Empatitr?tthet ?r ett vanligt f?rekommande problem inom just akutsjukv?rd.

Högfrekvenshandel (HFT) och algoritmhandeln har den senaste tiden blivit uppmÀrksammad bland allmÀnheten och i media och beskylls vara orsaken till den senaste tidens turbulens pÄ finansmarknaden. Akademisk litteratur och empiriska undersökningar visar pÄ det motsatta och HFT har kommit att bli en viktig faktor pÄ marknaden.Den polariserade debatt som framstÀlls i media saknar ofta tillrÀcklig information om vad högfrekvenshandel Àr och det finns dessutom olika definitioner pÄ vad HFT Àr. Detta har skapat ett stort avstÄnd mellan den bild av HFT som Äterges i akademisk forskning och den bild som ges i media.Syftet med uppsatsen Àr att ge en bild av hur högfrekvenshandel fungerar och pÄverkar dagens finansmarknad. Uppsatsen syftar ocksÄ till att undersöka eventuella för- och nackdelar med högfrekvenshandel. För att kunna förstÄ hur högfrekvenshandeln fungerar inleder vi uppsatsen med en grundlÀggande översikt pÄ hur aktiemarknaden ser ut idag för att sedan komma in pÄ hur högfrekvens- och algoritmhandel fungerar.

Bakgrund: Varje Är insjuknar cirka 25 000 personer i Sverige i nÄgon form av demenssjukdom, och antalet personer med demens i Sverige berÀknas 2014 vara cirka 160 000 personer (Socialstyrelsen, 2014). I omvÄrdnaden av personer med demens stÀlls sjuksköterskan inför etiska dilemman dÀr hen hamnar i klÀm mellan rÀttsligt lÀge, och sin skyldighet att bevara vÄrdtagarens vÀrdighet och integritet (Lejman et al, 2013). Syfte: Att undersöka etiska dilemman sjuksköterskan upplevt i samband med att vÄrdtagare med demens motsatt sig omvÄrdnad. Studien avsÄg Àven undersöka om situationer fanns dÄ sjuksköterskan ansÄg tvÄng vara berÀttigat, om strategier anvÀndes för att övertyga vÄrdtagare med demens som motsatte sig omvÄrdnad samt om strategier anvÀndes för att förekomma detta. Metod: En studie med kvalitativ ansats gjordes, bestÄende av sex semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor som arbetade inom demensvÄrd, alternativt hade en konsultativ roll inom demensvÄrd i Malmö stad. En modifierad version av Burnards (1991) metod för innehÄllsanalys gjordes. Resultat: Ett tema, komponenter för en etiskt god omvÄrdnad, tre kategorier och sju underkategorier framkom i resultatet.

Inledning: NÀr företag genomgÄr rekryteringsprocesser sÄ finns dÀr flera olika strategier attanvÀnda sig utav. Denna studie kommer att skapa en förstÄelse för rekryteringsstrategiernasom ett specifikt företag som uppger sig jobba enligt Talent Management anvÀnder sig av.Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att skapa en förstÄelse för hur ett företag somuppger sig jobba med Talent Management utformar sin rekryteringsstrategi och dÀrigenomkunna uppfylla ett kunskapstomrum angÄende rekryteringsstrategierna inomforskningsomrÄdet Talent Management.ForskningsfrÄgor:Hur definieras talang vid rekrytering i ett företag som jobbar med Talent Management?Hur vÀljer företag vilka rekryteringsstrategier som Àr lÀmpliga?Vilka rekryteringsstrategier anvÀnder sig företaget utav?Metod: Denna studie har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod som har innefattatsemistrukturerade intervjuer för materialinsamlingen. Intervjuerna och det empiriskamaterialet Àr insamlat frÄn ett ledande företag inom sin branchen.Slutsats: Denna studie kunde pÄvisa att de centrala rekryteringsstrategierna i ett företag somuppger sig anvÀnda sig utav Talent Management Àr Head Hunting, Employer Branding,profilering samt talangpooler. Vi kunde Àven dra slutsatser att samtliga rekryteringsstrategiersom förekommer inom ett företag inte nödvÀndigtvis behöver tillhöra den rÄdande uttalademanagementstilen.

Bakgrund: Den avancerade kirurgin inom operationsverksamheten stÀller höga krav pÄ operationssjuksköterskans kompetens och hon verkar i en stÀndigt utvecklande miljö. Operationssjuksköterskans perioperativa kunskaper gör henne till en nyckelspelare i operationsteamet. Den nyfÀrdiga operationssjuksköterskan saknar bÄde erfarenhet av yrket och fördjupad yrkeskompetens som kan hjÀlpa henna att hantera kraven i arbete. Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vilka utmaningar nyfÀrdiga operationssjuksköterskor upplever och vilka copingstrategier de anvÀnder sig av. Metod: Sex nyfÀrdiga operationssjuksköterskor, verksamma pÄ en operationsavdelning med multidisciplinÀr och avancerad kirurgi med mellan sex till tolv mÄnaders erfarenhet, intervjuades.

Talent Management och Performance Management Àr nya begrepp som baseras pÄ att organisationer pÄ ett strukturerat sÀtt planerar för att attrahera, behÄlla och utveckla rÀtt medarbetare samt definierar hur de ska skapa, styra och mÀta en prestationskultur. Baserade pÄ organisationens affÀrsmÄl ska strategierna framgÄngsrikt medföra att organisationen kan sörja för sitt behov av medarbetarkompetens som organisationens utveckling och överlevnad krÀver. Jag valde att undersöka om organisationer aktivt arbetar med innehÄllet i begreppen. Inför studien dÀr mitt huvudsyfte Àr att analysera hur stora organisationer hanterar karriÀrplanering och kompetensförsörjning valde jag att intervjua tre medarbetare som arbetar centralt med personalstrategiska frÄgor. De tre organisationer som ingÄr i studien, det vill sÀga en kommun, en region och ett privat företag hanterar organisationens behov av kompetens olika.