Sök:

Sökresultat:

6 Uppsatser om Stormskador - Sida 1 av 1

Stormskadornas ekonomiska konsekvenser : hur ser försäkringsersättningsnivåerna ut inom familjeskogsbruket?

Stormskador på skogen är något som alla generationers skogsägare utsätts för och kommer att utsättas för i framtiden.Denna studie redogör för de ekonomiska konsekvenserna som Stormskador har för detenskilda svenska familjeskogsbruket och förklarar värderingsmetoder i skogsskadeförsäkringen.Den kvalitativa datainsamlingen till studien gjordes via intervjuer med tre försäkringstjänstemänsamt två skogliga tjänstemän. Frågeguiden bestod av flera frågeställningar kringskogsförsäkringens uppbyggnad och funktion. Beräkningarna av ersättningsnivåerna baseraspå sex gran- och tallbestånd i Götaland. Bestånden har hög, medel och låg bonitet vilka utsättsför skada på sin fulla areal, 1 hektar, vid fyra olika tidpunkter.Resultatet visar att Stormskador resulterar i extra arbete och stora förändringar i den skogligaplaneringen både på kort, och lång sikt för skogsägaren. Utifrån deras värderingar får skogsägarenen ersättning som skall täcka delar av skogsägarens förluster.

Stormskador i lärk och gran : en jämförelse efter stormen Gudrun

The storm Gudrun January 8-9 2005 felled about 70 millions cubic metres forest in southern Sweden. The majority of the wind damaged forest was spruce (Picea abies). In order to decrease the risk of wind damages in the future other trees species are of interest for forestry in southern Sweden. The purpose of this master thesis was to study if larch were more wind tolerant than spruce. The method was to compare larch, Japanese larch (Larix kaempferi Lamb.), European larch (L.

Contortatall - stabilitet 7-16 år efter gallring

År 2011 fällde stormen Dagmar uppskattningsvis 4-5 miljoner m3sk skog,främst i mellersta Norrland. SCA skogs tidigast gallrade (1996-2005)contortatallbestånd, återfinns i området. Generellt beskrivs contortatall somett vindkänsligt trädslag. Kunskapen kring påverkan av gallring ärbegränsad. Målet är att avgöra om stormkänsligheten minskar ett antal årefter gallring, samt om det finns något samband mellan beståndsegenskaperoch skadenivå.

Körskador inom bekämpningsområde mot granbarkborre i Västernorrlands län

Stormskador under 2007 och efterföljande varma somrar skapade gynnsamma förhållanden för skogsskadeinsekter. Till följd av detta införde Skogsstyrelsen ett bekämpningsområde mot granbarkborre inom delar av Jämtlands och Västernorrlands län. Inom bekämpningsområdet mot granbarkborre infördes nya regler gällande lagring av färskt barrvirke i skogen. Efter införandet har fältpersonal på Skogsstyrelsen observerat en ökad mängd körskador inom bekämpningsområdet. På grund av detta har behovet att undersöka dess omfattning framkommit.

Stormskador i stickvägsgallrade bestånd i sydvästra Sverige :

A storm in January 2005 felled 75 millions cubic metres of forest in South Sweden. Previous studies of wind damage in thinned stands indicated the importance of early thinnings. The risks of wind throw increased by increasing age and height of the stands. Previous studies also indicated increasing risk of wind throw along the strip roads. The aim of the present study was to investigate wind damage in Norway spruce stands in South Sweden in relation to time of the first thinning and different pattern of strip roads (width, length and direction).

Zonerat skogsbruk - en möjlighet för Sverige

Trakthyggesbruk är det skogsbruk som i över ett halvt sekel dominerat i Sverige. På senare år har dock detta skogsbruk ifrågasatts gällande främst den naturhänsyn som det lämnar samt att trakthyggesbruket bedrivs på i princip all skogsmark som brukas. Detta leder till liten variation bland de uppväxande skogarna, och flera myndighetsutredningar och rapporter hävdar att Sveriges nationella mål för bevarande av natur och miljö inte kommer att nås om inga omfattande förändringar görs i sättet att bruka skogarna på. I denna rapport undersökte jag om zonerat skogsbruk, s.k. triadskogsbruk, är ett bra alternativ till dagens traditionella skogsbruk i Sverige i syfte att uppnå hög virkesproduktion och biologisk mångfald på landskapsnivå.