Syftet med studien ?r att unders?ka upplevelser hos yrkesverksamma som arbetar med att till?mpa djurunderst?tt arbete med hund inom ?ldreomsorgen och/eller arbetar i en s?dan verksamhet d?r hundinterventioner till?mpas. Studien str?var efter att f? insyn i de yrkesverksammas upplevelser om hundinterventioner inom ?ldreomsorgen, med fokus p? hur dessa insatser kan inverka p? ?ldres sociala delaktighet, psykiska v?lbefinnande och motivation till socialt engagemang. Studien genomf?rdes genom kvalitativa intervjuer med sex personer som arbetade antingen p? ett ?ldreboende d?r djurunderst?tt arbete med hund implementerats, eller som hundf?rare som bes?kte s?dana verksamheter.

Sjuksköterskan Àr ledare för omvÄrdnadsarbetet samtidigt som hon/han Àr delaktig i utförandet av omvÄrdnaden. Sjuksköterskans ledarskap bestÄr av förmÄgan att utifrÄn patientens behov och medarbetarnas olika kompetens samordna omvÄrdnadsarbetet. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans ledarskap och dess inverkan pÄ arbetsmiljön och omvÄrdnadskvalitén. Metoden var en litteraturstudie. Resultatet baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2003 och 2009.

Vid tidigare forskning inom redovisningsomrÄdet har det framkommit att individers (ekonomers) bedömningsförmÄga pÄverkas av effektivitetsmotiverat resonerande. Det innebÀr att personen ifrÄga gör en mental avvÀgning mellan att utföra arbetet för att uppnÄ bÀsta effekt eller pÄ det effektivaste sÀttet under press. BedömningsförmÄgan pÄverkas i negativ men Àven i positiv riktning av olika faktorer. Tidspress har visat sig ha negativ inverkan. Detta resulterar i att personens bedömning, exempelvis i en granskningssituation kan vara genomförd pÄ ett snabbt och tillrÀckligt sÀtt enligt gÀllande regler, men inte nödvÀndigtvis vara utförd pÄ bÀsta sÀttet.

Bakgrund: Som samhÀllsviktiga instanser har bankerna klarat sig ifrÄn konkurs vid finansiella kriser, staten och medborgare har fÄtt sÀkerstÀlla lÄn nÀr kapitalet tagit slut. Just nu sitter G20 lÀnderna i förhandlingar om nya krav pÄ högre och bÀttre kapitalbas för bankerna. Förhoppningen finns hos Finansinspektionen och regeringen att beslut snarast tas om ett införande av dessa i EU:s reglemente. Problemformulering: UtifrÄn de framtagna regler för hur det nya Baselregelverket kommer se ut tillsammans med kritik som riktats mot detta har vi inriktas oss pÄ att försöka svara pÄ hur lönsamheten ser ut bland de svenska bankerna med ett ökat krav pÄ eget kapital samt hur detta pÄverkar aktieÀgarnas avkastning. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Basel III och hur det pÄverkar den svenska banksektorn, dess utveckling och framtida mÄl och avkastning.

Syftet med studien var att undersöka hur vuxna individers erfarenhet av att ha en förÀlder med diabetes typ-2 pÄverkat deras sÀtt att tÀnka och se pÄ sin hÀlsa och livsstil. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ undersökning baserad pÄ intervjuer med fem respondenter. De teorier som anvÀndes vid analys av resultatet var Pierre Bourdiues teori om habitus och kapital, Berger & Luckmanns teori om primÀr och sekundÀr socialisation samt The Health Belief Model. I resultatet framkom bland annat att bÄde hÀlsosamma och ohÀlsosamma vanor frÄn uppvÀxten kunde ha en viss inverkan pÄ respondenterna beteenden Àven som vuxna. Erfarenheten av att ha en förÀlder med diabetes typ-2 kunde Àven det ha viss inverkan pÄ hur de uppfattade risken att sjÀlv bli sjuk i framtiden.

Vi har i denna studie undersökt vilka möjligheter sex skolors likabehandlingsplaner ger för att arbeta för och med likabehandling. Detta har vi gjort genom att utföra kvalitativa textanalyser pÄ skolornas likabehandlingsplaner dÀr vi har studerat hur planerna svarar mot skollagen, AllmÀnna rÄd för arbetet mot diskriminering och krÀnkande behandling (2012) samt Lika rÀttigheter i skolan? (2012). Vi har vidare utgÄtt ifrÄn fyra strategier för likabehandlingsarbete som vi har hÀmtat frÄn Kevin Kumashiros artikel Towards a Theory of Anti ? Oppressive Education (2000).

Qatar Àr ett ekonomiskt vÀlmÄende land, med ett starkt auktoritÀrt politiskt system. Landet Àr dÀrför ett avvikande fall ur moderniseringsteorin, som menar att ekonomiskt vÀlmÄende leder till demokrati. Vi börjar med att förklara varför Qatar avviker frÄn moderniseringsteorin, och fortsÀtter sedan med att pröva ett antal teorier och perspektiv, för att se om dessa bÀttre förklarar frÄnvaron av demokrati i landet. Följande teorier och ÀmnesomrÄden diskuteras: politisk kultur och civilt samhÀlle, islams inverkan, sultanism, aktörsteoretiska perspektiv, rational choice, och slutligen oljans inverkan pÄ Qatar. TvÄ företeelser talar för demokratins frÄnvaro, islams starka nÀrvaro i kulturen och politiken, samt landets ekonomiska beroende av oljeintÀkter.

Syfte: Uppsatsens har som syfte att utreda om det generellt eller branschvis förekommer onormala aktiekursförÀndringar för företag noterade pÄ Stockholmsbörsen, dÄ företag inom samma bransch som de sjÀlva meddelar om en ovÀntad förÀndring i framtida utdelning. Utifall det inte gÄr att dra nÄgra generella slutsatser för Stockholmsbörsen i stort sÄ ska det undersökas ifall det finns sÀrskilda branscher dÀr denna form av spridningseffekt Àger rum. Metod: Studien bygger pÄ en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. För att se ifall onormal avkastning förekommer har vi subtraherat marknadens avkastning ifrÄn avkastningen för aktien. Som marknadsavkastning har AffÀrsvÀrldens Generalindex anvÀnts.

Syftet med detta arbete Àr att studera vilken inverkan musiken kan ha pÄ sprÄkutveckling hos barn i förskoleÄldern och att belysa fördelar med att anvÀnda sig av musik som en del av de vardagliga aktiviteterna och undervisningen. Vidare undersöks ocksÄ pedagogers kunskap och trygghet i att anvÀnda sig av musik som sprÄkutvecklande verktyg i förskolan och i förskoleklass. Metoden som anvÀndes var enkÀter som delades ut till verksam personal pÄ 2 skolor och 6 förskolor.Resultatet visar att respondenterna i enlighet med studerad litteratur, framhöll att musik har en positiv inverkan pÄ barns sprÄkutveckling, samtidigt som de ser musiken som glÀdjeskapande uttrycksmedel. Musik anvÀnds mer eller mindre pÄ förskolor och i förskoleklasser. DÀremot svarar fler respondenter att de inte tycker sig ha tillrÀckliga kunskaper i anvÀndandet av musik som sprÄkutvecklande verktyg.

Bakgrund: Effektiva marknadshypotesen innebÀr att det inte gÄr att utnyttja systematiska avvikelser pÄ marknaden. Trots det finns det etablerade investeringsstrategier som investerare anvÀnder sig av för att generera överavkastning.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka huruvida det gÄr att generar överavkastning genom att investera i företag som uppvisar en lÄg eller hög EV/EBITDA-multipel. Variablerna bransch och risk kommer Àven att undersökas med utgÄngspunkt frÄn den eventuella förekomsten av en investeringsstrategi som genererar överavkastning.Genomförande: Teori inom omrÄdet har byggt upp en grundförstÄelse för problemet, empiri har sedan hÀmtats frÄn de olika företagen för att fÄ fram EV/EBITDA-multiplar till de ingÄende portföljerna i studien. Aktiekurser har Àven inhÀmtats för att bygga grunden till empirin. Resultatet har sedan jÀmförts med OMXSPI samt med den riskjusterade avkastningen.Resultat: Av resultatet framkommer att det gÄr att utnyttja en investeringsstrategi dÀr investering görs i lÄga EV/EBITDA-multiplar.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design, 22,5 hp, 2014.

Rapportens huvudsakliga syfte Àr att undersöka om polisens bemötande mot personer som har begÄtt brott har nÄgon betydelse för om de kommer att begÄ ytterligare brott. Rapporten inriktar sig pÄ intervjuer med dels poliser och dels med personer som har nÄgon form av kriminalitet bakom sig. Vi delar in de kriminella personerna i tre kategorier; ungdomar, personer som har begÄtt enstaka brott samt vanekriminella. Genom de hÀr intervjuerna och med hjÀlp av kriminologiska teorier har vi kommit fram till att polisens bemötande har stor inverkan pÄ de personer som har blivit föremÄl för ett ingripande frÄn polisen. Samtliga tre kategorier pÄverkas av polisens bemötande, dock pÄ lite olika sÀtt.

I denna studie har aktieutvecklingen hos förvÀrvade börsnoterade företag vid budets offentliggörande studerats. Företagen som förvÀrvades under lÄgkonjunkturen Är 2007-2009, och högkonjunkturen Är 2001-2004 har undersökts för att se om det finns nÄgon skillnad i aktieprisutvecklingen som skulle kunna bero pÄ vilket tillstÄnd ekonomin i samhÀllet befinner sig. DÀrefter utreds om det finns en skillnad beroende pÄ vilken bransch företagen befinner sig i.Studien förankras teoretiskt ur den effektiva marknadshypotesen dÀr en semistark effektiv marknad antas. Denna grad av effektivitet antas vanligen för finansiella marknader och Àr den form som eventstudier utgÄr ifrÄn. Den undersökningsform som anvÀnds i denna uppsats Àr en eventstudie och denna statistiska metod mÀter marknadens reaktion pÄ ny information.

I nutidssamhÀllet har mÀnniskors död förpassats till den professionella sfÀren. Studiens syfte var att belysa aspekter av döden med utgÄngspunkt frÄn erfarenheter, som personer vilka yrkesmÀssigt konfronteras med död och döende har. En kvalitativ ansats valdes dÄ förstÄelse för hur man pÄverkades av arbetet söktes. FrÄgestÀllningarna berörde arbetssituationer som aktiverade egna starka kÀnslor, förhÄllningssÀtt inför det dagliga mötet med död och döende samt yrkets inverkan pÄ tankar om egen och anhörigas död. Sju personer inom olika yrkeskategorier som möter mÀnniskors död i form av döende, döda och/eller anhöriga deltog.

Studier inom sociologi och Total Quality Management (TQM) har visat att anstÀllda som Àr tillfredsstÀllda i arbetet Àr mer motiverade att göra ett bra jobb, har god arbetsmoral och arbetar mer effektivt Àn de som inte Àr tillfredsstÀllda. Syftet med denna kvantitativt inriktade uppsats var att finna huruvida klassposition pÄ arbetsmarkanden, förtroende för ledningen och möjligheten att fÄ hjÀlp av sina arbetskamrater Àr faktorer som förklarar sannolikheten att vara mycket tillfredsstÀlld i sitt arbete. Klassposition definierades enligt klasschemat ?Erikson, Goldthorpe och Portocarero? (EGP) dÀr de som har en tjÀnsterelation betraktades som högre tjÀnstemÀn och mellantjÀnstemÀn, de som hade ett blandat kontrakt sÄgs som lÀgre tjÀnstemÀn och att de som hade ett arbetskontrakt definierades som okvalificerade och kvalificerade arbetare.  En logistisk regression genomfördes pÄ det amerikanska datamaterialet General Social Survey (GSS) frÄn Är 2010.