SyfteVi vill finna vilka variabler som påverkade styrelsens ersättningar och om ersättningarna förbättrade företagets prestationer.MetodVi valde att göra en kvantitativ undersökning av 56 svenska publika företag. Vårt material byggde vi upp utifrån en deduktiv ansats. Teori Vi använde ett dussintals böcker och forskningsartiklar för att samla teori. Utifrån teorin skapade vi tretton hypoteser för att testa och analysera och finna ett samband mellan variablerna. I vårt första steg var teorin uppdelade på åtta hypoteser baserade på vad som påverkade ersättningarna.

Syfte Vi vill finna vilka variabler som påverkade styrelsens ersättningar och om ersättningarna förbättrade företagets prestationer. Metod Vi valde att göra en kvantitativ undersökning av 56 svenska publika företag. Vårt material byggde vi upp utifrån en deduktiv ansats. Teori Vi använde ett dussintals böcker och forskningsartiklar för att samla teori. Utifrån teorin skapade vi tretton hypoteser för att testa och analysera och finna ett samband mellan variablerna. I vårt första steg var teorin uppdelade på åtta hypoteser baserade på vad som påverkade ersättningarna.

Att arbeta i projekt är i dag en vanligt förekommande arbetsform och det är därmed av vikt att denna arbetsform fungerar på ett bra sätt. Beroende på ett projekts syfte och Storlek kan modellen för hur projektet ska bedrivas och genomföras variera. Dock har projekt alltid någon typ av organisation och en livscykel.I detta arbete har fem företagsintervjuer gjorts för att titta på hur teknikorienterade projekt bedrivs, projekt som utvecklar infrastrukturer/nätverkslösningar för datakommunikation. Frågeställningen i detta arbete är om dessa företag använder modeller för utvecklingsarbetet och hur de i så fall använder dem. Finns det specifikt framtagna modeller för denna typ av projekt som det exempelvis finns för systemutvecklingsprojekt?Resultatet av de gjorda företagsundersökningarna tyder på att det inte finns några namngivna och vedertagna modeller för hur projekt för just nätverksutveckling ska bedrivas.

Bakgrund: Pecking order-teorin är en av de viktigaste teorierna som används inom kapitalstruktur. Men vilken giltighet teorin har i det praktiska för företaget, är väldigt olika beroende på olika faktorer. En av dessa faktorer är företagets Storlek. Tidigare forskning tyder på att pecking order förmågan varierar mellan företag av olika Storlek. Vissa studier har kommit fram till att pecking order beteendet är mer giltigt hos små företag.

Efter de senaste årens redovisningsskandaler har revisorns roll uppmärksammats allt mer. Även det förväntningsgap, vilket uppstår då kundens förväntningar inte stämmer överens med vad revisorn gör, har uppmärksammats mycket. De inträffade skandalerna har gett upphov till flertalet regeländringar i försöken att motverka att fler skandaler inträffar. Syftet är därför att beskriva hur förändringar i regelverken påverkar revisorns roll, redovisningen samt förväntningsgapets Storlek. En jämförelse mellan större och mindre företag görs för att skildra om förväntningsgapet skiljer sig något åt i detta hänseende.Studien genomförs som en kvalitativ studie i form av nio personliga intervjuer.

Detta arbete syftar till att svara på hypotesen som säger att det är skillnader i tillväxt, Storlek, dödlighet och deformationer hos besläktade yngel av grönfläckig padda (Bufo viridis) gentemot obesläktade yngel vid uppfödning. Tidigare australiensisk studie visar att kemiska ämnen som paddorna själva utsöndrar påverkar tillväxt och överlevnad. Det förekommer även att syskon favoriserar och känner igen varandra och således blir konkurrensen syskon emellan inte lika stark. Yngel från fem olika honor delades in i grupper och placerats i akvarietankar med antingen besläktade individer från en och samma hona eller blandade. Där har de vuxit upp från ägg till yngel.

Denna uppsats skrivs som examensarbete under sista terminen på officersprogrammet på Försvarshögskolan. Uppsatsens syfte har varit att undersöka om det finns någon skillnad i hur fältarbetsförmågan används i en nationell insats i Sverige och i en internationell insats i Afghanistan och om det finns några slutsatser att dra om eventuell skillnad. Genomgående i uppsatsen har de fyra inriktningarna; fältarbeten för rörlighet, fördröjandefältarbeten, fältarbeten för överlevnad och övriga fältarbeten används för att förklara fältarbetsförmågan. De resultat som visade sig efter jämförelsen var att det finns ett litet behov av broresurser och fördröjande fältarbeten i Afghanistan jämfört med Sverige. De dragna slutsatserna är att fältarbetsförmågans Storlek i Afghanistan är beroende av den totala insatsens Storlek.

Syftet var att undersöka om exponering inför emotionella röster påverkar muskelanspänning och hjärtats slagfrekvens samt om det finns en samvariation mellan Storlek eller längd på muskelanspänning vid aversiv emotionell input och grad av alexitymi. 24 studenter lyssnade på arga, glada och neutrala röster samtidigt som muskelanspänning mättes med EMG och hjärtats slagfrekvens med EKG. Grad av alexitymi mättes med Toronto Alexithymia Scale 20. Resultaten visade att arg eller glad röststimuli gav större muskelanspänningen än neutralröststimuli. Ingen skillnad i muskelanspänning fanns mellan arg eller glad röst.

Frågeställning: Påverkas en revisors benägenhet att avge en ren eller oren revisionsberättelse av revisionsarvodets Storlek, om så på vilket sätt?Syfte: Syftet med denna uppsats är att fördjupa tidigare genomförd forskning inom detta ämnesområde, genom att undersöka om det finns ett samband mellan revisionsarvodets Storlek och en revisors benägenhet att avge en ren eller oren revisionsberättelse, och i så fall på vilket sätt?Metod: Studien bygger på en kvantitativ metod där primärdata samlades in från databasen Retriever och omfattar 300 västmanländska mikroföretags årsredovisningar ifrån år 2009. I studien tillämpades även ett deduktivt tillvägagångssätt, vilket innebar att sekundärdata i form av etablerade teorier och tidigare forskning inom ämnet låg till grund för skapandet av studiens hypoteser. Efter insamling av primärdata sammanställdes datamaterialet i Microsoft Excel och därefter analyserades datan med hjälp av bivariat- och multivariat logistisk regressionsanalys i SPSS.Slutsats: I den bivariata logistiska regressionsanalysen återfanns inget signifikant samband mellan revisionsarvodets Storlek och en revisors benägenhet att avge en ren eller oren revisionsberättelse. Däremot, påträffades ett positivt signifikant samband mellan dessa variabler i den multivariata logistiska regressionsanalysen.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida reporänteförändringar har diverse påverkan på bostäder av olika Storlek, med fokus på ett antal områden i Stockholm. Efter utförda regressionsanalyser samt hypotesprövningar har det kunnat konstateras att reporäntans påverkan på bostadspriser skiljer sig åt för olika bostadsStorlekar. Bostadsmarknaden präglas idag av stora förändringar och reporäntan är på en historisk lågpunkt, -0.25%. Det spekuleras kring hur Riksbankens styrränta faktiskt påverkar priserna på bostadsmarknaden och om denna påverkar olika stora bostäder i olika stor grad. Sålda lägenheter mellan åren 2005-2015 har analyserats där hänsyn har tagits till reporäntan.

SammandragC-uppsats i statskunskap av Sonja Pagrotsky, höstterminen 2007. ?Regionkommunernas Storlek ? en balansakt mellan demokrati och effektivitet?. Handledare: Erik Amnå.Syftet med denna studie är att komma fram till hur förhållandet mellan demokrati och effektivitet ser ut i Ansvarskommitténs slutbetänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft. Grundfrågan blir således ?Hur ser förhållandet ut mellan demokrati och effektivitet vad gäller Ansvarskommitténs förslag om regionkommuner?? För att undersöka grundfrågan har tre mer specifika delfrågor ställts upp: ?Hur anses regionStorleken påverka demokratin??, ?Hur anses regionStorleken påverka effektiviteten?? samt ?Hur behandlas balansakten mellan demokrati och effektivitet av Ansvarskommittén??.Studien är en kvalitativ beskrivande innehållsanalys med syfte att klargöra Ansvarskommitténs tankestruktur i sitt slutbetänkande.

År 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag i Sverige vilket gör att det numera är frivilligt för dessa bolag att ha en revisor. Det är kombinationen av Sveriges låga gränsvärden för undantagande av revisionsplikt, samt avsaknaden på tidigare forskning i en svensk kontext som motiverar denna studie. I denna undersökning, som bygger på ett slumpmässigt urval av 400 svenska små bolag, testas faktorer som i utländska studier tidigare funnits påverka efterfrågan på frivillig revision. Detta görs för att se om samma samband finns i Sverige. Vi förutspår att efterfrågan på revision påverkas av företagets Storlek, skuldsättningsgrad, risk och ålder.

Denna kvalitativa studies syfte är att ta reda på vad pedagoger i förskolan har för intentioner med regelbunden högläsning. Vi har undersökt hur förskollärarnas och barnens samspel tar sig uttryck vid denna företeelse, samt vilka faktorer som har betydelse då pedagogerna väljer litteratur till högläsningsstunden efter lunch i förskolan. I studien har två förskollärare observerats i samband med högläsningsstunden under vardera tre tillfällen. Därefter har de intervjuats om sina intentioner med denna företeelse. I vårt resultat har vi kommit fram till att avsikten med högläsningen i förskolan är främst vila och stimulering av barnens språkutveckling.

Mikrostater har ofta hamnat utanför de statsvetenskapliga forskarnasundersökande lins trots att staterna med under en miljon innevånare ärframgångsrika såväl demokratiskt som ekonomiskt. Uppsatsen utreder genomlitteraturgenomgång sambandet mellan Storlek, demokrati och ekonomi och visarpå de fördelar och nackdelar de små staterna har i en globaliserad värld. Vidareargumenterar uppsatsen för att de problem, främst ekonomisk sårbarhet, säkerhetoch miljö, som små suveräna stater möter i det internationella systemet eventuelltkan stävjas genom regionala samarbeten. Om dessa utformas på ett sådant sätt attriskerna med liten Storlek minskas kan världens minsta stater komma att bli ännuframgångsrikare då de kombinerar sina separata Storleksfördelar med engemensam stark röst utåt och samordnande politik inåt..

Denna uppsats undersöker vilka evalueringskriterier som svenska medelstora företag anser vara viktiga vid val av affärssystem. Vid genomgång av tidigare studier och forskning specificerades åtta olika teman, som stod som grund för utveckling av vår kvantitativa enkätundersökning. De teman som undersöktes var: funktionalitet och skalbarhet, anpassbarhet och flexibilitet, pålitlighet och säkerhet, implementering, systemutvecklare, kostnad, strategisk planering samt användarvänlighet och användbarhet. Undersökningspopulationen delades även in i stratum efter Storlek och branschtillhörighet. Undersökningens resultat visar att svenska medelstora företag värderar affärssystems pålitlighet och säkerhet högst.