Jag har studerat hur man hjälper de elever som har DAMP/ADHD till en bättre chans att lyckas med skolan. Jag har både undersökt vad som står om detta i litteraturen och så har jag varit på två skolor och intervjuat två specialpedagoger och en lärare om hur de arbetar med dessa barn. Resultatet blev väldigt olika på de två skolorna. På den ena skolan gjorde specialpedagogerna allt för att eleverna skulle klara sig så bra som möjligt, medan de elever som hade svårigheter och som gick på den andra skolan knappt fick någon hjälp alls och fick vara i helklass hela dagarna. Jag har också studerat diagnosernas roll, om de är avgörande för om eleverna ska få hjälp eller inte.

Titel: Att skapa en konsumentmedvetenhet Författare: Caroline Nilsson I min studie undersöker jag en viss skolas möjligheter för att öka elevers medvetenhet, då syftar jag på medvetenhet inom livsmedelskonsumtion. Detta gör jag dels med hjälp av tidigare forskning och dels genom intervjuer med elever, lärare och rektor på skolan. Genom intervjuerna har jag undersökt vad skolan har för värderingar gällande undervisning om konsumentmedvetenhet. Jag har också granskat styrdokumenten och det visar sig i undersökningen att skolan har en viktig del i att skapa en medvetenhet hos eleverna. Genom intervjuerna har jag även fått fram hur utbildningen kring medveten konsumtion kan formas.

I det här arbetet har jag försökt att få en uppfattning om hur vi ska arbeta med demokrati i skolan. Jag har genom en litteraturstudie tagit reda på vad det står om demokrati i skolans styrdokument.Jag har också gjort en empirisk undersökning , där jag har undersökt hur elever, lärare och föräldrar ställer sig till eget ansvar och elevinflytande. Resultatet visar att elever idag har ganska litet inflytande över sin undervisning när det gäller arbetssätt och undervisningens innehåll. Lärarenkäten visade på att det ansvar eleven får ta i skolan, är i stort sett att kunna vara tyst i klassrummet och att kunna se till att material finns på rätt ställe vid rätt tillfälle. Föräldraenkäten visade att de flesta föräldrar ställde sig positiva till att deras barn arbetade med eget ansvar i skolan..

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur elever med neuropsykiatriska funktionshinder upplever tiden i grund- och gymnasieskolan. Mina frågeställningar handlade om i vilka sammanhang eleverna upplevde svårigheter kopplade till funktionshindren, på vilka sätt skolan visade förståelse för dessa svårigheter, hur skolan löste de problem som uppstod, vad skolan kunde ha gjort mer samt vilka starka sidor hos eleverna som var betydelsefulla i skolan. Jag intervjuade sex ungdomar i åldrarna 18 - 21 år. Jag använde mig av halvstrukturerade intervjuer. Resultatet, som analyserades ur ett sociokulturellt perspektiv, visade att eleverna upplevde svårigheter i skolan i flera olika sammanhang.

SammanfattningJag valde att göra den här undersökningen då jag ofta undrar över varför det verkar så svårt för eleverna att nå målen i naturorienterande ämnen och varför de kan tycka att något som är så intressant för mig kan vara så tråkigt och svårt för dem.Metoden jag använt mig av är att jag utformat ett test utifrån uppnåendemålen år 9. Detta har jag sedan genomfört med alla elever i årskullen i Karlskoga. Resultaten har jag sedan sammanställt och jämfört mot mål och betyg.Resultatet visar för mig att det finns ganska stora brister och ganska stor avvikelse från givna betyg. Det är betydligt större andel elever som inte når målen enligt min undersökning än vad betygen visar.Slutsatsen jag drar av detta är att det utifrån uppställda mål och med stöd av den forskning som finns måste satsas hårdare på naturorienterande ämnen i skolan om vi i Sverige ska kunna fortsätta att hålla en hög internationell nivå inom naturvetenskapen..

Under vår tid på lärarprogrammet har vi på flera kurser diskuterat varför inte skolan implementerat alla delar av Lpo 94 fullt ut och snart får vi en ny läroplan. Samtidigt har vi i lärarrummet hört lärare klaga över olika förändringsarbeten som har pågått samtidigt som andra efterfrågat desamma eller andra förändringar. Ofta har det varit rektorn som har varit föremål för den här kritiken. Den här studien syftar till att ta reda på hur ett antal rektorer upplever förändringsarbetet generellt och i synnerhet implementationen av Lpo 94 från sitt skolledarperspektiv. Vilka möjligheter och vilka hinder upplever dessa rektorer att det finns för att bedriva förändrings arbete inom skolans värld? Vi frågar oss även om det är någon skillnad på rektorernas upplevelser beroende på deras bakgrund, skolformen och vilken typ av kommun skolan ligger i.För att få svar på våra frågor intervjuade vi 7 st olika rektorer på 6 olika skolor.

I skolan talas det om hur viktigt det är att man bedömer varje individ utifrån skolverkets betygskriterier. På salongerna för den arbetsförlagda utbildningen har man andra kriterier när man bedömer eleverna, till exempel kundkriterier samt betalandekriterier. Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på om eleverna blir likvärdigt bedömda på den arbetsplatsförlagda utbildningen och i skolan. Undersökningen har bestått av kvalitativa intervjuer med nio personer, inom kategorierna frisör, handledare samt elev. Undersökningens resultat visar att den arbetsplatsförlagda utbildningen och skolan lever i två helt olika världar. En av orsakerna är att handledarna inte har tillräckligt med tid att sätta sig in i kursplaner och betygskriterier samtidigt som lärarna inte tilldelas tillräckligt med tid för att kunna utöka samarbetet parterna emellan..

Diskuterar man interkulturaliteten i den svenska skolan? Används interkulturalitet som ett pedagogiskt kommunikativt medel i den svenska skolan? Tar man i de olika lärarlagen upp de svenska minoriteternas ställning eller vet lärarna vilka de är? Finns det lärare med mångkulturell bakgrund i den svenska skolan och i vilka ämnen undervisar i sådana fall dessa? För att försöka att besvara dessa frågor har denna föreliggande uppsats undersökt en högstadieskola åk 6 ? 9. De 10 medverkande lärarna delades in efter kriterier som kulturell bakgrund och kön för att kunna representera skolans fem olika lärarlag. Utöver observationer besvarade dessa ett frågeformulär. Kompletterande frågor ställdes genom intervjuer.

Studiens syfte var att undersöka hur pedagogerna arbetar med inkludering i Montessoriskolan samt den traditionella skolan. Vi ville ta reda på om det fanns några skillnader mellan dessa två verksamheter när det handlar om ett inkluderande arbete. Resultatet av våra undersökningar visar att begeppet inkludering är svårdefinierat, även om det framkom att arbetet i de två skolorna inte skillde sig anmärkningsvärt mycket. Samtliga pedagoger hade en positiv inställning till att arbeta inkluderande och vi väckte en nyfikenhet hos några när det gällde själva begreppet inkludering..

Titel: Hur påverkas eleverna av projektarbete i skolan? Om lärares föreställningar om projektarbete.Författare: Veronica Andersson & Camilla AxelssonTyp av arbete: Examensarbete (10p)Handledare: Gunnar CardellExaminator: Maud SöderlundProgram: Lärarprogrammet, Högskolan GävleDatum: December -2007Syftet med denna uppsats var att undersöka lärares uppfattningar om projektarbete i skolan. Vi ville ta reda på hur projektarbete påverkar eleverna i skolan, inte bara kunskapsmässigt utan också om det har någon påverkan på elevernas personliga utveckling och för stämningen i klassen. Vi intervjuade två stycken lärare med lång lärarerfarenhet och som båda har arbetat en längre tid med olika projekt på samma skola. Skolan är en byskola i mellansverige där ett 20 tal lärare och pedagoger arbetar.Resultatet av undersökningen visar att projektarbete har en positiv påverkan på elevernas personliga utveckling.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på om pedagogers och rektorers agerande och ledarskap har betydelse för ordningen och arbetsron i skolan. Undersökningen är utförd genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare och två rektorer på två kommunala högstadieskolor. Med utgångspunkt i frågeställningarna delades våra intervjusvar upp i teman för att analyseras. Resultatet av undersökningen visar att rektorers ledarskap, agerande och inflytande har stor betydelse för hur ordningen och arbetsron i skolan ser ut. Vi har sett att förankringen av regler skiljde sig åt på de undersökta skolorna.

Syftet med vår studie är att medvetandegöra och uppmärksamma betydelsen av olika faktorers påverkan när det gäller att ge skönlitteraturen en plats i skolan samt att synliggöra konsekvenserna av detta ur ett elevperspektiv. Vår frågeställning är; Vilka faktorer anser lärarna i vår undersökning påverkar arbetet med skönlitteratur i skolan? Metod: Vi valde att göra en kvantitativ undersökning genom att dela ut enkäter till verksamma lärare i grundskolan. Anledningen till det var att vi ville nå ut till ett större antal lärare och få ett bredare undersökningsmaterial. Eftersom vi inte var intresserade av människors upplevelse av ett fenomen valde vi bort intervjuer som metod.

Detta arbete handlar om vilken betydelse rörelse har för barns utveckling och hur barn i skolår fyra till sex uppfattar rörelse i skolan. Litteraturen visar hur daglig rörelse bidrar till motorisk utveckling, välmående och hur den främjar inlärning och koncentration. Genom litteraturen belyses även hur viktig skolans inställning är, och vilka faktorer i skolan som påverkar elevernas motoriska utveckling.I arbetet har en enkätundersökning gjorts som om fatta 173 elever i skolår fyra till sex. Syftet var att undersöka elevernas inställning till rörelse i skolan, utöver idrottslektionerna. Resultatet visade att en klar majoritet elever ansåg att det var roligt att röra på sig och insåg att rörelse bidrar till att de mår bättre..

Sammanfattning Syftet med min undersökning är att ta reda på vad barn i förskoleklass och årskurs ett läser hemma och vad föräldrarna tror kan öka deras läslust såväl i hemmet som i skolan. Min frågeställning är: Vad läser barn hemma? Vad gör föräldrarna för att öka deras barns läslust? Hur utnyttjar man det i skolan för att väcka och öka barns läslust? Undersökningen är gjord i form av enkätundersökningar samt en intervju i en höginkomsttagarkommun. Undersökningen är gjord i en kombinerad förskoleklass och förstaklass. Eleverna är i åldrarna 6-8år. I undersökningen har sexton föräldrarana obsververat sina barns läsvanor i hemmet.

Studien visar att det i de studerande fallen sker ett konstituerande av en egen subjektiv syn på skolan genom en sammanblandning av egna erfarenheter och ett förvärvande och absorberande av oändligt kopierade bilder i media. Det sker en jakt på bekräftelse av den egna förutfattade bilden av skolan. Tolkningen av ny information jämkas till den egna världsbilden för att slutligen utgöra den egna subjektiva sanningen.Vi menar att en skola byggd på ofullständiga argument kan bli en skola med helt felaktiga metoder och system..