Förskollärarnas arbete i stora barngrupper är ett för tiden relevant och viktigt ämne att lyfta. Många aktuella debatter handlar om storleken på barngruppen och dess inverkan på det enskilda barnet, inte lika många lyfter hur stora barngrupper påverkar förskollärarna och deras arbete. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur förskollärare menar att deras psykosociala arbetsmiljö påverkas i en stor barngrupp. Vidare var syftet även att åskådliggöra hur förskollärarna menar att en stor barngrupp påverkar deras möjligheter att tillgodose barns behov av omsorg och interaktion. I studien har jag använt mig av kvalitativ metod, och empirin består av sex intervjuer med tre olika förskollärare på samma avdelning samt observationer av pedagogernas interaktion och bemötande av barnens olika omsorgsbehov. Studiens resultat visar att det är konsekvenserna av en stor barngrupp som påverkar pedagogerna, till exempel att administrativa och praktiska arbetsuppgifter ökar ju fler barn det finns i barngruppen. Pedagogerna menar att de på grund av ökade arbetsuppgifter blir stressade, känner sig otillräckliga och att de inte når upp till de krav som de har på sig själva men även de krav som bland annat Läroplanen (Lpfö 98/10) ställer.

När konsumenten får tillgång till ny teknologi möjliggörs nya sätt att se på tv och film, detta nya sätt att bestämma över reklamintag har ändrat sättet som konsumenten utsätts för reklam. När konsumtionsmarknaden ändras måste teknologin och marknadsföringstekniker följa efter. Produktplacering är ett sätt att integrera marknadsföring i kontext med kända aktörer och få konsumentens medvetenhet för produkter att öka. Produktplacering är inte ett nytt sätt att marknadsföra produkter men har blivit mer centralt då marknadens intolerans för reklam ökar. Undersökningen grundar sig på att beskriva hur filmindustrin använder sig av produktplacering inom svenskproducerade filmer.

Affärssystem är ett relativt nytt och outforskat ämne. Därför tyckte vi att det verkade intressant att ta reda på lite mer om ämnet. Affärssystem är standardiserade verksamhetsövergripande systemstöd och en integrerad del av företaget. Vi valde att fokusera oss på upphandlings- och implementeringsprocessen av ett affärssystem på grund av att det är den avgörande fasen för ett affärssystems vara eller icke vara.I vår uppsats har vi valt att undersöka hur upphandlings- och implementeringsprocessen på Stora Enso sett ut. De har under årets början (2007) infört ett nytt affärssystem (SAP/R3) i sin verksamhet.

Under lågkonjunkturer är det ofta ungdomar som drabbas hårdast på arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten i den Europeiska unionen har i och med den senaste finanskrisen ökat dramatiskt och genomsnittet ligger på en nivå över 22 %. Det land som 2011 hade den högst rapporterade ungdomsarbetslösheten bland medlemsstaterna var Spanien, 46,4%, och den lägsta återfanns i Nederländerna med 7,6 %, dessa siffror har fram till mätningar i mars 2012 växt till 51,1% för Spanien och 9,3 % för Nederländerna. Denna uppsats ämnar att utifrån teorier kring utbildningssystem, arbetslöshet och dual marknadsteori jämföra varför stora skillnader i ungdomsarbetslöshet existerar mellan dessa två länder.Genom en deskriptiv studie av de båda ländernas utbildningssystem, arbetsmarknader och arbetsmarknadsåtgärder finner vi stora skillnader mellan länderna, som till viss del kan förklara varför Spaniens ungdomsarbetslöshet är mer än fem gånger så stor som Nederländernas. Vi fann skillnader mellan de båda ländernas utbildningssystem och vilka åtgärdsprogram som införts för att reducera ungdomsarbetslösheten samt att länderna drabbats olika svårt av den senaste recessionen..

Fallolyckor är ett stort patientsäkerhets- och samhällsekonomiskt problem. I Sverigedrabbas varje år cirka 18 000 personer av höftfraktur som leder till lidande för patientenoch stora kostnader för samhället. Syftet med litteraturöversikten var att beskrivautfallet av att använda höftskydd som prevention. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tolv vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.Resultatet som redovisas i tre kategorier är: effekter av höftskydd, följsamhet till att bära höftskydd och upplevelser av höftskydd. Risken för höftfraktur minskas vid fall om höftskydd används.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska pensionsfonder presterat under perioden 2005-01-01 till 2009-12-07. Detta vill vi undersöka då det sker stora förflyttningar av pensionskapital i stundande tid inom det svenska pensionssystemet. Undersökningen innehåller ett urval på 25 svenska pensionsfonder hos sju av de stora svenska pensionsförvaltarna. Fyra fondtyper har använts i undersökningen: En aktiefond, en blandfond och två olika räntefonder. Utifrån historisk data har vi tagit fram avkastning och risk för aktuell tidsperiod hos fonderna.

Ny teknik och beteendeförändringar kan vara nyckeln till att spara stora mängder fjärrvärme och el, med små investeringar kan 56 MWh/år el sparas och genom ändrade speltider på fotbollsplanen utomhus går det att minska fjärrvärmeanvändningen med 400 MWh/år (40% av totala fjärrvärmen)..

2002 infördes en ny revisorslag. Denna lag reglerar till skillnad från den tidigare lagen revisorers möjlighet att tillhandahålla externa tjänster detta med syfte att stärka revisorns oberoende. I denna uppsats undersöker vi om denna lag har haft någon effekt på oberoendet. Detta har gjorts genom att studera kostnaderna för revisionsbyråernas externa tjänster och revision, före och efter införandet av den nya lagen. Vi har tittat på aktiebolag indelade efter storlekskategorierna små, medelstora och stora bolag.

Med ett föränderligt klimat kommer vi möta stora påfrestningar och för att anpassa oss till både det nuvarande och framtida klimatet behöver vi arbeta med klimatanpassning. Klimatförändringarna kan medföra stora effekter på samhällets funktioner och på så sätt skapa stora påfrestningar på samhället. I denna uppsats har vi valt att titta närmare på klimatanpassning på kommunal nivå. Vi valde tre olika kommuner att undersöka: Norrköping, Linköping och Söderköping. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur tre Östgötakommuner arbetar med klimatanpassning och utröna om detta arbete har förändrats över tid.

Man vet idag mycket om vilka faktorer som påverkar produktivitet vid drivning. Däremot finns det betydligt färre studier som är utförda för att identifiera vilka faktorer som påverkar kostnaderna vid drivning, framförallt driftskostnad. Syftet med denna studie var att identifiera och analysera faktorer som påverkar driftskostnad för skördare. Studien utfördes genom analys av uppföljningsdata från Stora Enso Skog och bestod av tre steg. Steg ett innefattade insamling av uppföljningsdata och intervju för definiering av begrepp. I steg två sammanställdes och bearbetades en databas utifrån olika uppföljningsdata. I steg tre identifierades och analyserades faktorer som påverkade driftskostnader. Ett av sambanden som identifierades var att en högre skördarålder ledde till högre driftskostnad. Byte av skördaraggregat ledde till lägre driftskostnad och högre teknisk utnyttjandegrad. Produktivitet hade som enskild faktor störst påverkan på driftskostnad per m3fub, i form av att en högre produktivitet gav lägre driftskostnad per m3fub. .

Trådlösa nätverk är något som sprider sig allt mer i dagens samhälle. Redan nu finns det ett trådlöst nätverk nästan var man än befinner sig, alternativt någonstans i närheten. Detta är något som ger upphov till stora möjligheter och för tekniken framåt. Men i kombination med de möjligheter det skapar så skapas även problem då det finns individer som vill utnyttja de säkerhetsbrister som uppstår i och med att den nya tekniken förs framåt och den allmänna kunskapen åtminstone från början ofta är långt ifrån fullgod. Den stora frågeställningen är vem som bär ansvaret för en trådlös accesspunkt. Är det brukaren av uppkopplingen, eller är det ägaren till uppkopplingen som får stå till svars vid en eventuell rättegångstvist? Metoden vår grupp har använt för att utföra arbetet har varit teoretiskt inriktad, då arbetet kräver en djupare inblick i det juridiska kring ämnet.

I Buenos Aires säger man att staden har vuxit fram med "la espalda al rio", med ryggen mot floden. Det betyder två saker, att Rio de la Plata är det som staden stödjer hela sin utveckling mot samt att man vänder ryggen bort från floden och in mot land.Buenos Aires har växt längre och längre bort från Rio de la Plata, idag ligger floden fågelvägen ca 2,3 km från stadsgränsen och den barriär som finns där imellan består till stor del av svårgenomtränglig infrastruktur. I mitt examensarbete undersöker jag hur man i den stora skalan kan förändra Buenos Airesbornas relation och tillgänglighet till vattnet och på samma gång lösa ett par av de stora problem som Buenos Aires brottas med. I den något mindre skalan har jag också undersökt vilka olika typer av specifika relationer Buenos Aires skulle kunna tänkas utveckla till Rio de la Plata..

Studien avsåg att behandla insatsen övervakat umgänge tillsammans med kontaktperson. Syftet var att undersöka kontaktpersonernas erfarenheter och upplevelser genom att intervjua kontaktpersoner som arbetade vid övervakade umgängen. Tidigare forskning visade att kontaktpersonernas uppdrag är komplext då de ofta ställs inför olika svårigheter och dilemman. Resultatet analyserades genom perspektivet om det professionella mötet. Kvalitativ metod användes i form av halvstrukturerade intervjuer bland tre kontaktpersoner för att få djupgående beskrivningar kring detta fenomen.

Effekterna av en arbetsmigration känns mest av dem som blir kvar. Kvinnorna, som är i fokus i denna uppsats, får andra och utökade uppgifter i hushållet när mannen åker för att arbeta i ett annat land. De blir de facto hushållsöverhuvuden. Makten, som här definierat som makt över och makt till, är inte konstant utan ändras efter omständigheterna såsom exempelvis migration. Frågan som ställs i uppsatsen är om kvinnorna upplever att de får mer makt och om denna upplevelse förändras när maken kommer tillbaka.Uppsatsen är baserad på intervjuer med kvinnor från en by i syd- västra Serbien (Serbien/ Montenegro).

I skolans styrdokument uttrycks att verksamheten ska utformas och pr?glas av omsorg om elevens h?lsa, v?lbefinnande och utveckling. Tidigare forskning skriver fram att skolan ?r en skyddsfaktor f?r att fr?mja v?lbefinnande. Trots detta visar flera rapporter att den psykiska oh?lsan hos barn i svenska skolor ?r en stor utmaning.