Franchising är det mest vanliga kedjekonceptet i fastighetsmäklarbranschen och flera av de största fastighetsmäklarkedjorna är franchisekedjor. De fristående mäklarbyråerna får allt svårare att klara sig i den ökade konkurrensen. Det är främst fristående mäklarbyråer på mindre orter med ett etablerat varumärke samt nischade mäklarbyråer som klarar sig i konkurrensen med de stora kedjorna. På senare år har antalet kedjeanslutna fastighetsmäklare ökat betydligt och flertalet av mäklarkedjorna är rikstäckande på marknaden.Syftet med vår uppsats var att undersöka vilka förväntningar franchisetagare som tidigare har drivit en fristående mäklarbyrå hade på franchisekonceptet innan de anslöt sig till en franchisekedja. Vi har sedan undersökt hur väl franchisekonceptet levde upp till franchisetagarnas förväntningar.

Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur marknaden reagerar vid tillkännagivande av vd-byte. Delsyftet är att undersöka om andra variabler såsom finansiellt resultat, avgångstyp och företagsstorlek kan ha en påverkan på aktiekursen.Metod: För att kunna mäta marknadsreaktionen vid tillkännagivande av vd-byte har en eventstudie tillämpats. En hypotesprövning har även gjorts för att ge svar på frågeställningarna och beräkna om det förekommer något samband mellan händelsen och reaktionen av aktiemarknaden. Urvalet består av 60 vd-avgångar som skett under en tioårsperiod, år 2001-2011. Företagen är tagna från Stockholmsbörsen där hälften är klassade som stora och hälften som små bolag.Slutsats: Generellt reagerar marknaden negativt vid tillkännagivande av vd-byte.

Telefonrådgivningen har ökat de senaste åren, det är något som blir allt vanligare att möta som första kontakt inom hälso- och sjukvården. Även på Barnavårdscentralen är det vanligt att telefonrådgivningen är ett första och ibland det enda möte för en aktuell situation. Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelse av bemötande från BVC-sjuksköterskan vid telefonrådgivning. Data till denna studie samlades in på två orter i Norrbotten, detta skedde genom semistrukturerade intervjuer med tio föräldrar. Intervjuerna analyserades med tematisk innehållsanalys med manifest och latenta ansats.

Syftet med denna studie var att undersöka om barnens intressen uppmärksammas av fritidspersonalen och i vilken utsträckning fritidspersonalen arbetar utifrån dessa. Syftet var även att undersöka om fritidspersonalen uppmärksammar barnens intressen, enligt barnen själva. Intervjuer har genomförts med fyra pedagoger och tio fritidsbarn på ett för oss känt fritidshem. Både personalen och barnen fick ge sina personliga svar på intervjufrågorna som bland annat innefattade dagens förutsättningar samt visioner för fritidsverksamheten.I resultatet framkommer att personalen försöker uppfylla barnens önskningar så gott det går. De försöker lyssna på barnen och barnen får komma med förslag på vad de vill göra.

The aim of this study has been to see what the Ajvide location and its surroundings mighthave been used as. The author is going to compare a couple of sites, Stora Förvar, Snausarve, Bjerges and Ajvide, and see if these sites might have some connection to each other. Thesesites are going to be studied and see what they might have been used as, maybe a burialground or a settlement..

Det här arbetet kommer att utreda hur det kan gå till när man bygger ett varumärke åt bandet Projektet. Syftet med arbetet är att bygga upp och stärka vårt eget bands varumärke för att ge ettmer engagerat och intryck inför både vår publik och branschfolk.Vi har med enkla medel gjort stora förändringar och definierat bandets personlighet..

Smartphones blir en allt större del av vår vardag privat somyrkesmässigt. Genom smartphonen matas vi konstant av stora mängder information genom de appar som finns installerade på telefonen. IT-konsulter och utvecklare jobbar dagligen med att utveckla appar för många olika syften och ändamål och de står inför en svår uppgift när de designar dessa applikationer för att kunna möta sina kunders behov. Denna studie syftar till att undersöka typen av information som kunder efterfrågar. Hur denna information bör vara utformad för användning i appar på smartphones och att förklara varför ett visst utseende eller innehållsmängd på information kan vara bra eller dåligt att distribuera via appar. Studien genomförs med en kvalitativ datainsamlingsmetod där flera informanter intervjuas.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur utrikesrapporteringen under 2013 såg ut i lokaltidningen Södermanlands Nyheter (SN) och storstadstidningen Svenska Dagbladet (SvD). Frågorna som ska besvaras handlar om vilka områden och ämnen som läsarna får ta del av i tidningen, och vem som rapporterar om utlandet. För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvantitativ undersökning med kompletterande intervjuer med representanter för SN, SvD och TT Nyhetsbyrån. Materialet som samlades in var 159 texter från SN och 214 texter från SvD, vilket blev totalt 373 texter. Den teoretiska utgångspunkten kretsar främst kring nyhetsvärdering utifrån Galtung och Ruge samt Prakke, agenda-setting, gatekeeping, samt det västerländska mediala beroendet.

Det finns grupper av ungdomar som varken mår fysiskt eller mentalt bra, vilket enligt min mening kan bero på stora förändringar i samhället som ställer ökade krav. Jag vill tillägga att skolämnet idrott och hälsa innehåller möjligheter till positiva upplevelser som skulle kunna bidra till ökat välmående bland ungdomar. Ämnet idrott och hälsa kan innehålla moment som berikar våra liv på flera olika sätt. Därför vill jag som blivande lärare i idrott och hälsa undersöka om ämnet idrott och hälsa kan påverka ungdomars hälsa, syftet med detta arbete är alltså att undersöka vilken betydelse ämnet idrott och hälsa kan ha för ungdomars fysiska och mentala hälsa. Arbetets problemprecisering är: Vilken betydelse kan ämnet idrott och hälsa ha för ett urval högstadieelevers fysiska och mentala hälsa? En enkätundersökning genomfördes på sammanlagt 65 högstadieelever från skolår 6-9.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka kvalitéer från hälsoträdgårdar som skulle kunna tillämpas på Stora Torget i centrala Uppsala för att dämpa stress och möjliggöra återhämtning för stadens invånare. I denna uppsats belyser jag problematiken kring människors psykiska ohälsa och det faktum att stress idag kan klassas som en folksjukdom i Sverige. Arbetets syfte har lett fram till en frågeställning som fungerat som utgångspunkt och målet har varit att besvara denna. För att besvara denna fråga och finna de stressdämpande kvalitéerna studerades litteratur främst inom ämnena miljöpsykologi och hälsoträdgårdars utformning. Litteraturen kompletterades med egna platsbesök vid två hälsoträdgårdar och samtal med personer som är verksamma vid dessa platser. Metoderna platsbesök och samtal användes för att få mer kunskap om trädgårdarnas utformning och vilka kvalitéer de innehåller som kan dämpa stress. Det jag fann i litteratur och genom de samtal jag genomförde överrensstämde till stor del och därmed kan tillförlitligheten hos dessa metoder ses som god.

I detta arbete har vi velat undersöka hur pedagoger arbetar och tänker kring krishantering i skola. Finns det krisgrupper och hur uttalat är det på skolorna? Vi har tagit reda på vem som har ansvaret när en krissituation inträffar och hur arbetet är organiserat. Vi har också undersökt vilka olika uttrycksformer det finns att ta hjälp av i bearbetningsfasen. Vårt mål med detta arbete är att öka kunskapen om krisarbetet i skolor. Vi har intervjuat 3 st pedagoger och rektorn på en skola för att försöka få svar på våra frågor.

Inledning: Forskning visar att smärta vid stora trauman är underbehandlat, vilket kan ge ett förlängt sjukdomsförlopp och leda till komplikationer för patienten. Smärtbedömning är en viktig del i smärtbehandlingen och kan göras med hjälp av observationer av fysisk status och smärtskattningsinstrument. Eftersom ett stort trauma även innebär en psykologisk påfrestning för patienten är det viktigt att lindra både smärtan och det psykiska lidandet.Syfte: Att beskriva ambulanssjuksköterskors uppfattningar om traumapatienters upplevelser av smärta samt beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av smärtbehandling och omvårdnadsåtgärder som lindrar lidande hos dessa patienter.Metod: En intervjustudie med elva ambulanssjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Ambulanssjuksköterskans arbete vid smärtlindring vid stort trauma präglades av avvägningar och prioriteringar. Dessa gjordes utifrån ambulanssjuksköterskans egna bedömningar samt de riktlinjer som fanns inom ambulanssjukvården.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur stora forierna och tropierna är hos de människor som söker hjälp för sin syn hos Vision for all i Bolivia.Metod: En enkel subjektiv refraktion utfördes binokulärt. Efter utprovad korrektion gjordes ett covertest på avstånd för att se om patienten hade någon fori eller tropi. Om någon fori eller tropi upptäcktes mättes denna upp med ett prismacovertest.Resultat: Av 1118 undersökta personer var det 58 som hade en fori som mättes upp. 9 personer hade någon form av tropi och 8 av tropierna mättes upp. 52 av forierna var exofori och 6 var esofori.

Den i dagsläget mycket komplicerade IAS 39 som bland annat berör säkringsredovisninghade en del till den stora finanskrisen enligt vissa. Oavsett bakgrund så har utveckling av enny redovisningsstandard för att ersätta och förenkla säkringsredovisning påskyndats. Ettförsta utkast av förslag till förändring för redovisning av säkringar presenterades i december2010. IASB som leder arbetet har redan kritiserats, så hur tar användarna ? företagen emotförändringsförslagen? Genom att ta del av företagens skriftliga åsikter är studiens syfte attundersöka attityderna till förslagen i exposure draft IFRS 9 Fas III Säkringsredovisning.Detta är en kvalitativ studie där datainsamlingen består av comment letters i vilka företag harskrivit sina kommentarer och uttryckt sina attityder i olika frågor om förändringsförslagenställda i exposure draft specifikt skrivna angående IFRS 9 Fas III Säkringsredovisning.

Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetet med barn i behov av särskilt stöd fungerar i förskolan. Forskningsfrågor är: Vilka barn kan anses vara i behov av särskilt stöd enligt förskolelärarna? Hur upplever förskolelärarna kontakten med vårdnadshavare och specialpedagog? Detta är en kvalitativ studie som är grundad på kvalitativa intervjuer och resultaten visar stora variationer både på hur förskolelärarna definierar barn i behov av särskilt stöd samt vilka erfarenheter förskolelärarna har av vårdnadshavare och specialpedagog. En övergripande slutsats som dras är att alla informanter, trots olika tid och erfarenheter i yrket har kunskaper men känner behov av ytterligare fördjupning, för att kunna möta barn i behov av särskilt stöd och deras vårdnadshavare. En annan slutsats som kan dras är att läroplanen ställer stora krav på förskolan och dess anställda förskolelärare, om hur de ska arbeta för att stödja alla barn.