Sök:

Sökresultat:

10566 Uppsatser om Stora Nolia mässan - Sida 23 av 705

Ungas attityd till privat pensionssparande : Attitudes to private pensions svaings among young people

AffÀrssystem Àr ett relativt nytt och outforskat Àmne. DÀrför tyckte vi att det verkade intressant att ta reda pÄ lite mer om Àmnet. AffÀrssystem Àr standardiserade verksamhetsövergripande systemstöd och en integrerad del av företaget. Vi valde att fokusera oss pÄ upphandlings- och implementeringsprocessen av ett affÀrssystem pÄ grund av att det Àr den avgörande fasen för ett affÀrssystems vara eller icke vara.I vÄr uppsats har vi valt att undersöka hur upphandlings- och implementeringsprocessen pÄ Stora Enso sett ut. De har under Ärets början (2007) infört ett nytt affÀrssystem (SAP/R3) i sin verksamhet.

Myndighetsutövning ur ett miljöperspektiv : En studie pÄ miljömÀssigt ansvarstagande pÄ Vuxenförvaltningen pÄ Eskilstuna Kommun

Under lÄgkonjunkturer Àr det ofta ungdomar som drabbas hÄrdast pÄ arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten i den Europeiska unionen har i och med den senaste finanskrisen ökat dramatiskt och genomsnittet ligger pÄ en nivÄ över 22 %. Det land som 2011 hade den högst rapporterade ungdomsarbetslösheten bland medlemsstaterna var Spanien, 46,4%, och den lÀgsta Äterfanns i NederlÀnderna med 7,6 %, dessa siffror har fram till mÀtningar i mars 2012 vÀxt till 51,1% för Spanien och 9,3 % för NederlÀnderna. Denna uppsats Àmnar att utifrÄn teorier kring utbildningssystem, arbetslöshet och dual marknadsteori jÀmföra varför stora skillnader i ungdomsarbetslöshet existerar mellan dessa tvÄ lÀnder.Genom en deskriptiv studie av de bÄda lÀndernas utbildningssystem, arbetsmarknader och arbetsmarknadsÄtgÀrder finner vi stora skillnader mellan lÀnderna, som till viss del kan förklara varför Spaniens ungdomsarbetslöshet Àr mer Àn fem gÄnger sÄ stor som NederlÀndernas. Vi fann skillnader mellan de bÄda lÀndernas utbildningssystem och vilka ÄtgÀrdsprogram som införts för att reducera ungdomsarbetslösheten samt att lÀnderna drabbats olika svÄrt av den senaste recessionen..

Höftskydd som prevention

Fallolyckor Àr ett stort patientsÀkerhets- och samhÀllsekonomiskt problem. I Sverigedrabbas varje Är cirka 18 000 personer av höftfraktur som leder till lidande för patientenoch stora kostnader för samhÀllet. Syftet med litteraturöversikten var att beskrivautfallet av att anvÀnda höftskydd som prevention. Studien genomfördes som en litteraturöversikt dÀr tolv vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.Resultatet som redovisas i tre kategorier Àr: effekter av höftskydd, följsamhet till att bÀra höftskydd och upplevelser av höftskydd. Risken för höftfraktur minskas vid fall om höftskydd anvÀnds.

GrannsprÄksundervisning, ett uppnÄtt mÄl? : En studie om lÀrares prioritering i svenskundervisning pÄ högstadiet

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska pensionsfonder presterat under perioden 2005-01-01 till 2009-12-07. Detta vill vi undersöka dÄ det sker stora förflyttningar av pensionskapital i stundande tid inom det svenska pensionssystemet. Undersökningen innehÄller ett urval pÄ 25 svenska pensionsfonder hos sju av de stora svenska pensionsförvaltarna. Fyra fondtyper har anvÀnts i undersökningen: En aktiefond, en blandfond och tvÄ olika rÀntefonder. UtifrÄn historisk data har vi tagit fram avkastning och risk för aktuell tidsperiod hos fonderna.

Energioptimering av Boden Arena

Ny teknik och beteendeförÀndringar kan vara nyckeln till att spara stora mÀngder fjÀrrvÀrme och el, med smÄ investeringar kan 56 MWh/Är el sparas och genom Àndrade speltider pÄ fotbollsplanen utomhus gÄr det att minska fjÀrrvÀrmeanvÀndningen med 400 MWh/Är (40% av totala fjÀrrvÀrmen)..

Oberoende : Har 2002 Ärs revisorslag haft en effekt pÄ revisorernas oberoende?

2002 infördes en ny revisorslag. Denna lag reglerar till skillnad frÄn den tidigare lagen revisorers möjlighet att tillhandahÄlla externa tjÀnster detta med syfte att stÀrka revisorns oberoende. I denna uppsats undersöker vi om denna lag har haft nÄgon effekt pÄ oberoendet. Detta har gjorts genom att studera kostnaderna för revisionsbyrÄernas externa tjÀnster och revision, före och efter införandet av den nya lagen. Vi har tittat pÄ aktiebolag indelade efter storlekskategorierna smÄ, medelstora och stora bolag.

Hur arbetar tre Östgötakommuner med klimatanpassning? : En intervjustudie kring klimatanpassningsarbete över tid.

Med ett förĂ€nderligt klimat kommer vi möta stora pĂ„frestningar och för att anpassa oss till bĂ„de det nuvarande och framtida klimatet behöver vi arbeta med klimatanpassning. KlimatförĂ€ndringarna kan medföra stora effekter pĂ„ samhĂ€llets funktioner och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt skapa stora pĂ„frestningar pĂ„ samhĂ€llet. I denna uppsats har vi valt att titta nĂ€rmare pĂ„ klimatanpassning pĂ„ kommunal nivĂ„. Vi valde tre olika kommuner att undersöka: Norrköping, Linköping och Söderköping. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur tre Östgötakommuner arbetar med klimatanpassning och utröna om detta arbete har förĂ€ndrats över tid.

KostnadspÄverkande faktorer för skördare : en analys av uppföljningsdata hos Stora Enso Skog

Man vet idag mycket om vilka faktorer som pÄverkar produktivitet vid drivning. DÀremot finns det betydligt fÀrre studier som Àr utförda för att identifiera vilka faktorer som pÄverkar kostnaderna vid drivning, framförallt driftskostnad. Syftet med denna studie var att identifiera och analysera faktorer som pÄverkar driftskostnad för skördare. Studien utfördes genom analys av uppföljningsdata frÄn Stora Enso Skog och bestod av tre steg. Steg ett innefattade insamling av uppföljningsdata och intervju för definiering av begrepp. I steg tvÄ sammanstÀlldes och bearbetades en databas utifrÄn olika uppföljningsdata. I steg tre identifierades och analyserades faktorer som pÄverkade driftskostnader. Ett av sambanden som identifierades var att en högre skördarÄlder ledde till högre driftskostnad. Byte av skördaraggregat ledde till lÀgre driftskostnad och högre teknisk utnyttjandegrad. Produktivitet hade som enskild faktor störst pÄverkan pÄ driftskostnad per m3fub, i form av att en högre produktivitet gav lÀgre driftskostnad per m3fub. .

TrÄdlösa nÀt, ett osÀkert ansvar

TrĂ„dlösa nĂ€tverk Ă€r nĂ„got som sprider sig allt mer i dagens samhĂ€lle. Redan nu finns det ett trĂ„dlöst nĂ€tverk nĂ€stan var man Ă€n befinner sig, alternativt nĂ„gonstans i nĂ€rheten. Detta Ă€r nĂ„got som ger upphov till stora möjligheter och för tekniken framĂ„t. Men i kombination med de möjligheter det skapar sĂ„ skapas Ă€ven problem dĂ„ det finns individer som vill utnyttja de sĂ€kerhetsbrister som uppstĂ„r i och med att den nya tekniken förs framĂ„t och den allmĂ€nna kunskapen Ă„tminstone frĂ„n början ofta Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n fullgod. Den stora frĂ„gestĂ€llningen Ă€r vem som bĂ€r ansvaret för en trĂ„dlös accesspunkt. Är det brukaren av uppkopplingen, eller Ă€r det Ă€garen till uppkopplingen som fĂ„r stĂ„ till svars vid en eventuell rĂ€ttegĂ„ngstvist? Metoden vĂ„r grupp har anvĂ€nt för att utföra arbetet har varit teoretiskt inriktad, dĂ„ arbetet krĂ€ver en djupare inblick i det juridiska kring Ă€mnet.

Buenos Aires y el rio de la plata

I Buenos Aires sÀger man att staden har vuxit fram med "la espalda al rio", med ryggen mot floden. Det betyder tvÄ saker, att Rio de la Plata Àr det som staden stödjer hela sin utveckling mot samt att man vÀnder ryggen bort frÄn floden och in mot land.Buenos Aires har vÀxt lÀngre och lÀngre bort frÄn Rio de la Plata, idag ligger floden fÄgelvÀgen ca 2,3 km frÄn stadsgrÀnsen och den barriÀr som finns dÀr imellan bestÄr till stor del av svÄrgenomtrÀnglig infrastruktur. I mitt examensarbete undersöker jag hur man i den stora skalan kan förÀndra Buenos Airesbornas relation och tillgÀnglighet till vattnet och pÄ samma gÄng lösa ett par av de stora problem som Buenos Aires brottas med. I den nÄgot mindre skalan har jag ocksÄ undersökt vilka olika typer av specifika relationer Buenos Aires skulle kunna tÀnkas utveckla till Rio de la Plata..

?Det gÄr liksom inte att vara för fyrkantig, man fÄr vara lite flexibel? - om kontaktpersoners erfarenheter och upplevelser av övervakat umgÀnge 

Studien avsÄg att behandla insatsen övervakat umgÀnge tillsammans med kontaktperson. Syftet var att undersöka kontaktpersonernas erfarenheter och upplevelser genom att intervjua kontaktpersoner som arbetade vid övervakade umgÀngen. Tidigare forskning visade att kontaktpersonernas uppdrag Àr komplext dÄ de ofta stÀlls inför olika svÄrigheter och dilemman. Resultatet analyserades genom perspektivet om det professionella mötet. Kvalitativ metod anvÀndes i form av halvstrukturerade intervjuer bland tre kontaktpersoner för att fÄ djupgÄende beskrivningar kring detta fenomen.

Migration och makt- effekter pÄ kvinnor vars mÀn arbetsmigrerat

Effekterna av en arbetsmigration kÀnns mest av dem som blir kvar. Kvinnorna, som Àr i fokus i denna uppsats, fÄr andra och utökade uppgifter i hushÄllet nÀr mannen Äker för att arbeta i ett annat land. De blir de facto hushÄllsöverhuvuden. Makten, som hÀr definierat som makt över och makt till, Àr inte konstant utan Àndras efter omstÀndigheterna sÄsom exempelvis migration. FrÄgan som stÀlls i uppsatsen Àr om kvinnorna upplever att de fÄr mer makt och om denna upplevelse förÀndras nÀr maken kommer tillbaka.Uppsatsen Àr baserad pÄ intervjuer med kvinnor frÄn en by i syd- vÀstra Serbien (Serbien/ Montenegro).

Handelsbanken & Swedbank ?En jÀmförelsestudie

Syfte: Studiens syfte Àr att genomföra en undersökande studiegenom att jÀmföra sÄvÀl balans? som resultatrÀkning frÄn desvenska bankerna Handelsbanken och Swedbank ochimplementera siffror i en matris. JÀmförelsen kommergenomföras under en tidsserie mellan Ären 2009?2014, vilka ÀrÄren efter den globala finanskrisen.Metod: Den metod som anvÀnts kan liknas vid en hermeneutiskmetod. Metoden bygger pÄ en syn om förstÄelse och tolkningkopplat till kunskap.

Den svÄra grammatiken : En studie om tvÄ lÀroböckers framstÀllningar av grammatik och nÄgra svensklÀrares erfarenheter av grammatikundervisning

Syftet med denna studie Àr att undersöka framstÀllningarna av grammatik i tvÄ lÀromedel, Svenska Nu och Svenska Timmar, samt svensklÀrares uppfattningar om grammatikundervisning och elevers svÄrigheter i samband med grammatikundervisningen. Intervjuerna innefattar fyra grundskolelÀrare och fyra gymnasielÀrares. Tidigare genomförda studier har kritiserat grammatikundervisningens form och lÀromedels bristfÀlliga beskrivningar av grammatiken. De lÀromedelsanalyser som jag har genomfört visar fortfarande pÄ stora brister. LÀroböckerna innehÄller mÄnga felaktigheter, missvisande beskrivningar, definitionsproblem och hierarkiproblem, vilket stÀller stora krav pÄ lÀraren för att kunna avgöra lÀromedlets anvÀndbarhet.

En jÀmförande prestandastudie mellan JSON och XML

NÀr man utvecklar en ny produkt eller tjÀnst stÄr man ofta inför valet av dataformat. De mest anvÀnda idag Àr JSON och XML. Formaten ser vÀldigt olika ut, erbjuder olika funktioner, men anvÀnds inte sÀllan till samma sak. Vilket som egentligen Àr snabbast finns det mycket Äsikter om, men inte lika mycket testresultat. Den luckan skall detta arbete tÀcka.

<- FöregÄende sida 23 NÀsta sida ->