Kvarstående endometrit efter betäckning eller insemination, "perstistant mating-induced endometritis" (PMIE) har länge orsakat problem med fertiliteten hos Ston och anses i vissa fall vara den största anledningen till infertilitet. Ett av de tydligaste tecknen på att ett sto drabbats av PMIE är att det finns ?2cm vätska i livmodern 6-24 timmar efter betäckning/insemination. Det inte har funnits några standardiserade behandlingsprotokoll för PMIE men nya studier har visat en markant ökning i dräktighetsfrekvensen när Ston som identifierats som predisponerade för PMIE har behandlats med glukokortikoider innan betäckning/insemination. När Ston med antingen tidigare oförklarad infertilitet eller tidigare symtom på PMIE behandlats med prednisolon innan insemination har dräktighetsprocenten ökat från 3% till 65% dräktighet samt från 0% till 64,5% dräktighet.

Denna studie bygger på en sammanställning av journaldata från Ston undersökta och inseminerade vid Flyinge under åren 2002 och 2003. Syftet med studien var att undersöka om behandling med prostaglandin och/eller hCG, ökade risken för multipla ovulationer och därmed risken för tvillingdräktighet. De insamlade uppgifterna från journalerna har även använts för att studera andra eventuella faktorer som kan påverka förekomsten av multipla ovulationer, såsom ålder, reproduktionsstatus samt tidpunkt på säsong.

I Sverige går de allra flesta hästar på bete under sommarhalvåret. Näringsinnehållet i betet kan vara svårt att bedöma. Denna litteraturstudie är avsedd för att ge läsaren en uppfattning om hur olika hästars näringsbehov ser ut, hur näringsinnehållet på naturbete och åkermarksbete ser ut i Sverige och hur betet tillgodoser hästens behov. Studien visar att tävlingshästar i mycket hårt arbete, som trav- och galopphästar, samt digivande Ston och unghästar upp till ett år behöver beta på åkermarksbete då det innehåller mer energi och protein. Hobbyhästar, hästar i lätt till medelhårt arbete och dräktiga Ston uppfyller sitt energi- och proteinbehov på naturbete, men kan behöva mineraltillskott..

Kvarstående betäckningsinducerad endometrit är ett stort problem inom hästnäringen och så även andra typer av endometrit. Detta är den främsta orsaken till infertilitet hos Ston. Vissa Ston är nämligen oförmögna att klara av den inflammatoriska reaktion som normalt följer av betäckning (för att eliminera sperma och patogener) eller så drabbas de lättare av kroniskt infektiös endometrit, oavsett betäckning. Det finns otaliga förslag till förklaringar till varför de inte kan hålla uterus fri från inflammation såsom defekta myometriekontraktioner, stoets reproduktionshistoria eller anatomiska aspekter (t.ex. pneumovagina, otillräckliga mekaniska barriärer eller en horisontell uterus).

Feromoner är substanser som används vid kemisk kommunikation mellan individer av samma art. Hos häst har ännu inga feromoner identifierats men studier gjorda i Litauen tyder på att kresoler, ämnen som bildas i tarmen vid nedbrytning av bland annat aminosyror och som utsöndras via urin och avföring, kan ha feromon effekt hos häst.Syftet med detta examensarbete var att undersöka förekomsten av kresoler och andra substanser i urin och brunstsekret från Ston i östrus med hänsyn till variation mellan dagar i brunst och mellan provmaterial.Prover samlades in från 8 Ston under 10 brunster och vid tre tillfällen från Ston i diöstrus. Uppsamling av flyktiga substanser från urin- och sekretproverna gjordes med ?Solid Phase Micro Extraction? (SPME). För separering och identifiering av substanserna användes gaskromatografi och masspektrometri.

Avelsföreningen för den Svenska Varmblodiga Hästen, ASVH, instiftade år 1999 ett s.k. stimulanspaket för treåriga Ston då de erhållit diplom under treårstest. Stimulanspaketet innebär att stoets ägare erbjuds rabatter och förmåner på betäckningskostnader det året stoet är tre år alternativt sparas erbjudandet och används när stoet är fyra år. Stimulanspaketet inrättades för att få unga Ston i avel och därmed få ett effektivare avelsframsteg i populationen för svenska varmblodiga hästen. Trots att stimulanspaketet funnits sedan år 1999 finns det få undersökningar gjorda på hur det gått för avkommorna.

Ridhästar når sina bästa tävlingsprestationer när de är 10-15 år vilket gör att en lång livslängd är önskvärd för att få ut så mycket som möjligt av individen. Det är därför viktigt med bättre förståelse för varför hästar slås ut och för vad som kan indikera hur lång livslängden kommer att bli. Medellivslängden hos den Svenska varmblodiga ridhästen (SWB) har man beräknat till 18 år hos Ston och 15 år hos hingstar och valacker. Hos den kallblodiga hästen är medellivslängden istället 18 år för valacker och 16 år för Ston. Om man tittar på den andel av SWB som deltagit i kvalitetstävlan så var sannolikheten att överleva 14 års ålder 72 % hos Ston respektive 51 % hos valacker och hingstar. Jämför man det med kallbloden så ligger sannolikheten för hingstarna och valackerna på 69 % och för Stona på 62 %. Den vanligaste orsaken till utslagning hos SWB har visat sig vara sjukdomar och skador i rörelseapparaten (55 %).

SUMMARY This pilot study tried to answer the question however the present animal welfare regulations for horses regarding lying hall area requirements are adequate for horses older than 24 months. The study was carried out at one of the largest stud farms for standard bred horses in Sweden. Mares in late pregnancy with an initial mean age of 10 years was used in a behaviour study. The influence of varying space per animal in a loose-housing system on behaviours like the horses' lying hall use, standing, resting, moving behaviour and threats was studied. The behaviour at three different horse densities ? 18 mares, 13 mares and 8 mares (7.4 m2, 10.3 m2 and 16.7 m2 per mare, respectively) ? was recorded by use of video.

2,5% av alla tumörsjukdomar som drabbar Ston är granulosacelltumörer eller granulosa-thecacelltumörer. Tumörerna är hormonproducerande och påverkar även hormonutsöndringen i andra endokrina organ. Med en påverkan på brunstcykeln och temperament hos hästen kan de utgöra ett stort problem för hästägaren och hästarna inkommer ofta till klinikerna med just dessa problem. Det är först då som tumören upptäcks. En ökad utsöndring av inhibin påverkar FSH produktionen som sjunker under normalt.

Hälta är idag den vanligaste orsaken till att sport- och fritidshästar behöver uppsöka veterinär. Den största andelen av dessa hältor uppkommer på grund av olika problem i hästens synovialleder, som inflammationer eller degeneration av ledbrosket. Felaktig eller för mycket träning liksom olämplig anatomi i leden leder till att ledens strukturer utsätts för onormal stress. Inflammationen börjar oftast i ledvätskan, ledkapseln eller det subkondrala benet. Genom inflammatoriska mediatorer såsom cytokiner sprider sig den inflammatoriska processen till närliggande vävnader.

REFERATUppfödarkåren inom ASVH (Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen) har genomgått ett generationsskifte ifrån den äldre uppfödaren med lantbruksbakgrund och en gedigen erfarenhet av avel (d.v.s. uppvuxen på landsbygden, med föräldrar med intresse och erfarenhet inom hästavel), till uppfödaren som inte har någon lantbruksbakgrund och saknar större avelserfarenhet. Det som kan skilja den äldre mer erfarna uppfödaren mot dagens uppfödare är att den nyblivne uppfödaren oftast har en stor vilja och drivkraft att utbilda sig inom avel. Generationsskiftet kan komma att påverka den svenska varmblodsaveln negativt då oerfarna uppfödare använder sig utav ej beprövat avelsmaterial, detta resulterar i att den svenska varmblodsaveln inte tar de framsteg som är önskvärda. För att få klarhet i hur uppfödarstrukturen ser ut i dagens samhälle genomfördes denna studie.Syftet med denna studie var att i likhet med Bäckbergs (1995) studie (Marknadsstudie av svensk halvblodsuppfödning 1994-1995) studera uppfödarstrukturen, stostrukturen, stoägarnas kriterier för att sätta Ston i avel samt utreda hur uppfödarkåren har förändrat sig sedan dess.

REFERATUppfödarkåren inom ASVH (Avelsföreningen för svenska varmblodiga hästen) har genomgått ett generationsskifte ifrån den äldre uppfödaren med lantbruksbakgrund och en gedigen erfarenhet av avel (d.v.s. uppvuxen på landsbygden, med föräldrar med intresse och erfarenhet inom hästavel), till uppfödaren som inte har någon lantbruksbakgrund och saknar större avelserfarenhet. Det som kan skilja den äldre mer erfarna uppfödaren mot dagens uppfödare är att den nyblivne uppfödaren oftast har en stor vilja och drivkraft att utbilda sig inom avel. Generationsskiftet kan komma att påverka den svenska varmblodsaveln negativt då oerfarna uppfödare använder sig utav ej beprövat avelsmaterial, detta resulterar i att den svenska varmblodsaveln inte tar de framsteg som är önskvärda. För att få klarhet i hur uppfödarstrukturen ser ut i dagens samhälle genomfördes denna studie.Syftet med denna studie var att i likhet med Bäckbergs (1995) studie (Marknadsstudie av svensk halvblodsuppfödning 1994-1995) studera uppfödarstrukturen, stostrukturen, stoägarnas kriterier för att sätta Ston i avel samt utreda hur uppfödarkåren har förändrat sig sedan dess.

Abortion during late gestation is often caused by placental dysfunction such as placentitis. To prevent this from happening the placenta can be monitored pre partum so treatment can be started at an early stage. Methods for monitoring the placenta include hormonal monitoring, presence of clinical signs of placental dysfunction and ultrasonographic evaluation of the fetus and the placenta. Transrectal ultrasonography provides a very good image of the caudal portion of the allantochorion where an ascending placentitis normally establishes. An increased combined thickness of the uterus and the placenta, CTUP, has been associated with placental failure. This study included ten Swedish standardbred trotter mares in late gestation. They were monitored by transrectal ultrasonography of the placenta two times with approximately a month in between. CTUP was measured on each examination.

This article starts with a review of the literature regarding the normal reproductive physiology of the mare, prolonged luteal phase and medical drugs used within reproduction of the horse, with emphasis on Ovuplant®. The purpose of this article was to measure the progesterone level in blood, of mares implanted with deslorelin acetate (Ovuplant®). The study was performed at the Department of Clinical Sciences, SLU, in Uppsala. There were seven mares included in the study. They were divided into two groups, one experimental group (four mares) and one control group (three mares).

I dagens avelsarbete används sällan fruktsamhet som en parameter i valet av avelshäst. Detta förutom i undantagsfall då hästar med mycket dålig fruktsamhet väljs bort. I avelsarbetet används färre hingstar än tidigare år då möjligheten nu finns att inseminera Ston med sperma från hingstar som står i andra länder. Om det finns några ogynnsamma korrelationer mellan de egenskaper vi avlar på idag och fruktsamheten skulle detta kunna leda till att avelsarbetet omedvetet bidrar till försämrad fruktsamhet. Förbättring av våra avelshästars fruktsamhet skulle inte bara förhindra att vi får problem med detta i framtiden utan även t.ex.