Syftet med den här litteraturstudien är att titta på livsfrågors roll i gymnasieskolans religionskunskapsundervisning, samt hur samtal kring en berättelse som Småtrollen och den stora översvämningen kan användas för att tematisera dem. Studien orienterar sig lika väl mot religionsdidaktisk och litteraturvetenskaplig teori som undervisningspraktik ? men vilar på en hermeneutisk grund där olika tolkningsprocesser står i fokus.Småtrollen och den stora översvämningen är en del av ett ständigt pågående kontextuellt och intertextuellt samtal kring de grundläggande villkoren för livet. I texten förhåller sig Jansson till sitt sammanhang, liksom varje läsare i sin läsning förhåller sig till sitt. I tolkningsprocessen är läsaren en aktiv del i formandet av textens mening.

This essay aims to show how Clarice Lispector uses a double narrative to wright beyond the rules of representation that are given for all literature. All writing is determined by the social hierarchies that exist in a society, and thus the essay shows how Lispector uses a specific literary strategy in order to give voice to a character that would otherwise be invisible. Using the philosophy of Michel Foucault and Gilles Deleuze as a means of contextualization, the essay further discusses the social and political impact of Lispectors novel.Through a thematic close reading of the novel The Hour of the Star the essay aims to deepen the understanding of the unique characterization in the novel and its implications. The first chapter is devoted to an analysis of the first person narrative in the novel and its development into a extra diegetic narrative. The second chapter aims to go further into the narrative with an analysis of the dichotomy between body and thought and its interplay with the two main characters in the novel.

Syftet med denna uppsats är att se skillnaderna mellan de nya ämnesplanerna i Svenska jämför med de nuvarande kursplanerna. Det är även att se skillnaden mellan betygsskalorna IG-MVG och F-A.          Metoden som jag använt mig av är en komparativ textanalys där jag jämfört de olika kursplanernas motsvarigheter i de nya ämnesplanerna samt de två olika betygskalorna. Jag har dessutom genomfört en intervju med en informant som spelades in samt transkriberats.          I denna uppsats har jag kommit fram till att det finns skillnader mellan kursplanerna och de nya ämnesplanerna i Svenska, speciellt i Svenska 1 och Svenska 3. I Svenska 1 har det kommit att bli mer stoff som ska arbetas med under terminen och Svenska 3 har fått ytterligare 50 poäng vilket leder till en större kurs. Den största skillnaden i alla tre nya ämnesplanerna är att litteraturen har blivit mer förtydligad, vad det är som eleven ska läsa och från vilka epoker och författare.          Den stora skillnaden mellan de olika betygskalorna är enligt min mening inte kunskapsnivåerna utan det är just betygen D och B och därför är det är rimligt att bedömningen blir mer rättvis enligt mig..

Syftet med uppsatsen är att visa och diskutera resultatet av en undersökning kring användningen av historiska romaner i historieundervisningen. Undersökningen behandlar två klasser i grundskolans sjunde år och deras arbete med läsning av historiska romaner kopplade till händelser under andra världskriget. En studie av ett liknande projekt i två gymnasieklasser ingår i uppsatsen och utgör ett komparativt material. Utifrån detta analyseras i vilken utsträckning historiska romaner är användbara i historieundervisningen och vilken funktion litteraturen kan ha, både ur elevers och lärares perspektiv. Ämnesdidaktiska teorier kopplas till arbetsmetoden med fokus på elevers inlärning. Begrepp som historiemedvetande, empati och identitet diskuteras, och hur dessa kan utvecklas när man kompletterar läroböcker med historiska romaner.

Syftet med detta arbete har varit att lägga en teoretisk grund till ämnet elever i sorg samt att med utgångspunkt från denna, jämte analyser av befintliga krishanteringsplaner och en enkät kring krisberedskap, konstruera ett förslag till en krishanteringsplan som kan fungera som ett konkret verktyg för skolans personal när deras elever drabbas av sorg. Vi kan i detta arbete konstatera att elever i sorg är i behov av att i skolan möta personal som är utbildad i krishanteringsfrågor. Detta är viktigt då elevernas naturliga och individuella sorgeprocesser inte kan separeras från deras vardag i skolan. Vi har kunnat se att det bland de undersökta skolorna finns ett behov av att utbilda personalen i dessa frågor. Vi har också kunnat konstatera, utifrån en bedömning av planernas tydlighet beträffande stoff och struktur, att endast två av sex granskade krishanteringsplaner i sin helhet fungerar som konkreta arbetsverktyg samt att ytterligare förbättringar av samtliga planer, med enkla medel, är genomförbart..

BakgrundForskningen kring kvinnors historia började ta form under 1970-talet. Det forskningen visar är att det finns två inriktningar i genusforskningen, antingen kvinnohistoria bredvid manshistoria eller att man flätar ihop kvinnornas i männens historia. I de läromedel som finns på skolorna idag omnämns främst drottningar och religiösa kvinnor.SyfteSyftet med studien är att undersöka om lärare synliggör de båda könen. Frågeställningarna är vilka som står i fokus i historieundervisningen och hur lärarna gör för att skapa ett helhetsperspektiv i undervisningen.MetodVi har använt intervju som metod, och har intervjuat fem lärare på fyra olika skolor, inom samma kommun.ResultatVårt resultat visar att lärarna fortfarande har fokus på kungar och krig i undervisningen men har med ett genusperspektiv i sin undervisning genom att undervisa kring folkets historia istället för enbart makthavare. Resultatet visar också att lärarna har för lite kunskaper kring genusperspektiv kopplat till historieundervisning.

Gymnasiekursen, Bild och form, grundkurs (BF1202) är en 50 poängskurs. Den är obligatorisk på Estetiska programmet, bild och formgivning, och på Hantverksprogrammet och erbjuds övriga elever som individuellt val. Bild och form, grundkurs, skall enligt kursmålen ge grundläggande kunskaper inom bild- och formområdet, analys och tolkning av bild- och formspråk samt arbete med olika material och tekniker. Min avsikt är att genom en kvalitativ studie undersöka vad 11 bildlärare på gymnasiet gör av det lokala frirummet i Bild och form, grundkurs, och att ta reda på vad grundläggande kunskap i ovan nämnda kurs betyder för närvarande i jämförelse med ett ämneshistoriskt perspektiv. En historisk genomgång av ämnet bild visar på en stor stoffbredd.

Bakgrund: Kommunala skolplaner är ett måldokument som ska dra upp riktlinjerna för hur utbildningsväsendet i den aktuella kommunen ska bedriva skolarbetet. En genomgång av skolplaner med textanalytiska förtecken kan avslöja några av de diskursrelaterade föreställningar som ligger till grund för de utbildnings- och elevideal som jag menar framträder i skolplanerna.Syfte: Syftet med denna uppsats är att ge en bild av diskursrelaterade föreställningar och ideal gällande skolans roll i elevens utveckling såsom de framträder i tre kommunala skolplaner.Metod: En kritisk diskursanalys, som ger de textanalytiska verktygen för att skapa en grund för att resonera kring kompetens- och performansmodeller, diskursens förhållande till sanning med mera.Huvudresultat: Den pedagogiska diskurs som framträder i skolplanerna är en där kompetensmodellens ideal hålls högt. Visionen är en skola där man förutom ?traditionellt? lärande, d.v.s. lärande av stoff, utvecklar sina personliga egenskaper: sin kompetens.

I denna studie vill vi undersöka hur lärare i ämnena svenska och engelska anpassar sin undervisning för högskoleförberedande- respektive yrkesprogram på gymnasieskolan. Vi har valt att intervjua fyra lärare som undervisar i kurserna Svenska 1 och Engelska 5 på båda programkategorierna under pågående läsår. Vi har undersökt lärarnas upplevelser av att undervisa olika grupper i samma kurs och hur de anpassar innehållet i lektionerna till grupperna.Det visar sig att lärarnas val av stoff var till olika grad påverkat av program och examensmål, för vissa av informanterna var det en självklarhet att programmet skulle genomsyra undervisning, medans andra ansåg att det kunde vara minst lika viktigt att ge eleverna en ?paus? från programmens kärna genom att välja helt andra uppgifter.?En av de viktigaste punkterna som kom fram var betydelsen av ett nära samarbete med yrkeslärare som ansågs vara viktigt för en lyckad ämnesintegrering på yrkesprogrammen. Det visade sig att yrkesprogrammens elever i allmänhet krävde mycket mer uppmuntran och dessutom upplevdes planering och genomförande av lektioner på dessa program vara mycket mer krävande för lärarna..

Uppsatsens huvudfrågor handlar om hur religionsämnet och kursplanerna har förändrats genom tiderna, hur ämnet kan beskrivas utifrån olika perspektiv samt vilka förutsättningar ämnet har. För att få fram lärarnas förhållningssätt till ämnet, och dess konsekvenser, har vi utgått från följande frågeställningar: Vilket existensberättigande har religionsämnet i dagens och morgondagens skola, vilka syften ser lärare som religionskunskapens viktigaste samt hur påverkar detta lärares val av arbetsområden och informationskällor? Enkätstudien grundar sig på 11 lärare i grundskolans åk 4 och 5. Resultatet av undersökningen visar att kristendomen dominerar trots att lärarna ser förståelse för andra människors religioner och livsåskådningar som ämnets främsta syften. Resultatet visar också på ett mycket litet samband mellan vad lärarna uppger som ämnets syften, val av stoff och val av arbetsområden som de uppger att de gör.

I denna undersökning är handledare under utbildning i fokus. Syftet är att se om det sker någon förändring under utbildningen och vad förändringen består av. Det är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Materialet som använts är insamlat under två år av handledarkandidaterna i ett forskningsprojekt. Genom studier av hur handledarna förhöll sig till det narrativa materialet under en handledningstimme i början och slutet av utbildningen framträdde en bild som tydde på att handledarna förändrades.

Syftet med denna studie är att beskriva, analysera och tolka hur elever upplever arbetet med agendan. Vi är montessorilärare och undervisar i montessoriklasser därför var det naturligt för oss att studera Maria Montessoris skrifter om självständighet och frihet, vilket kan tolkas som dagens elevinflytande och delaktighet. Studier har gjorts av läroplanen för grundskolan samt av andra pedagoger och deras syn på elevinflytande och delaktighet. Studien påbörjades i ett annat arbete där 36 elever fick besvara en enkät om funktionen av den gamla agendan. Resultatet visade att eleverna var nöjda med den, medan pedagogerna ansåg att den gav för lite utrymme för elevers inflytande och delaktighet i sitt eget lärande.

Self-efficacy är, delvis, beroende av generalisering genom vilken individen kan ta gamla erfarenheter till stöd inför aktuella situationer. Individer med undergiven roll i en 24/7 relation, inom Bondage-discipline, dominance-submission, sadism-masochism (BDSM) subkulturen, befinner sig i en, i högre grad, strukturerad vardag än individer med dominant roll. Detta bör leda till större erfarenhetsbank att generalisera från. Frågeställning är huruvida individerna med undergiven roll ligger på extremare nivåer av allmän och förhållandefokuserad self-efficacy, än de med dominant roll. En enkätundersökning genomfördes där den allmänna self-efficacyn testades med skalan översatt av Löve, Moor och Hensing (2011) och den förhållandefokuserade self-efficacyn med en egen översättning av Sherer, Maddux, Mercandante, Prentice-Dunn, Jacobs, och Rogers (1982) skala.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka nyanlända elevers upplevelser av lärande med fokus på inlärning, undervisning och utveckling att lära sig ett nytt språk. Det ska tilläggas att uppsatsen också vilat på att undersöka eventuella skillnader och likheter i resultatet.  Även en lärare har intervjuats då pedagogens bild av lärandesituationen också är väsentlig.  Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen har vilat på den sociokulturella teorin av Vygotsky och Jenners motivationsteori. Det empiriska materialet och resultatet har också vilat på en hermeneutisk ansats, där jag avsett tolka, förstå och analysera respondenteras utsagor. I resultatet framkom att upplevelserna kring lärande med fokus på inlärning, undervisning och utveckling hos eleverna var positiv men att det skiljde sig åt i några avseenden då eleverna hade olika utbildningsbakgrund. Eleverna och läraren bekräftade att lärandet utifrån deras upplevelser sker bäst i mötet med andra, där individen är i fokus och där samtal och kommunikation, samt individanpassat stoff och individanpassad undervisning är det som främjar lärandet med fokus på inlärning, undervisning och utveckling av ett andraspråk.

Vårt syfte med denna studie är att utifrån skrivprocessen undersöka hur elevers skrivarbete tar sig uttryck i skolans år tre. Vi fokuserar studien kring fyra av skrivprocessens faser, stoffsamling, strukturering, respons och bearbetning, samt interaktionens verkan för elevers skrivande. Genom vårt deltagande i ett gemensamt skrivprojekt mellan lärarutbildningen i Umeå och en skola i norra Sverige har vi tillgång till ett undersökningsfält för att genomföra vår empiriska del. Vår studie har en etnografisk ansats. Vi använder oss av deltagande observationer, elevtexter, ljudbandsupptagningar och elevintervjuer.