Denna uppsats ämnar att studera den integrationskritiska tidningen Gringos syn på etnicitet samt integrationsrelaterade problem. Centralt för uppsatsen är problematiken kring hur begreppen svensk och invandrare byggs upp och ges betydelse i tidningen samt hur detta kan kopplas till dess syn på integration. Sammanlagt studeras 30 upplagor av tidningen mellan åren 2004 fram till 2007. Studien har avklarats med hjälp av diskursanalys som metod..

I den här uppsatsen har jag valt att undersöka pressbilden av Nazitysklands erövringar av under 1938. Först det så kallade Anschluss i Österrike och sen ockupationen av delar av dåvarande Tjeckoslovakien, det så kallade Sudetenlandet. Som forskningsmaterial har jag valt att undersöka två tidningar, Social-Demokraten och Stockholms-Tidningen. Syftet har varit att försöka förstå den vilken bild en läsare fick av de här händelserna när de föregav sig samt undersöka hur tidningarna förhöll sig till sina källor och hur de beskrev frågorna kring folk och minoriteter som de här kriserna handlade om.Som utgångspunkt för min undersökning har jag anlagt ett moraliskt perspektiv som det målats upp av Klas Åmark i hans bok Att bo granne med ondskan. Jag har utfört en kvalitativ hermeneutisk studie av 135 antal artiklar jämt fördelade mellan de två tidningarna där jag dels jämfört tidningarna med varandra men även jämfört det som skrivs med vad som faktiskt skedde rent historiskt.Jag har kommit fram till att tidningarna skiljer sig markant åt i sin rapportering, Social-Demokraten presenterar en mycket negativ bild av det som sker och ger klart Nazityskland skulden för det som sker medan den bild av händelserna som Stockholms-Tidningen framför är mycket mer ?neutral? och bitvis pro-tysk.Båda tidningarna rapporterar om minoritetsfrågan, både den judiska och den sudettyska och intar olika attityder mot dessa men upphör sedan att vidare beskriva dessa minoriteters öden allt eftersom kriserna går mot sitt slut..

Uppsatsens syfte är att undersöka hur chefens identitet diskursivt konstrueras i tidningen Chef under perioden 2011-2013 genom att urskilja de diskurser och subjektspositioner som finns i tidningen. Utifrån diskursteori analyseras hur tidningen genom språket konstruerar chefensidentiteten och vilka retoriska tekniker som används för att nå fram till läsaren. Jag kunde urskilja två diskurser som i sin tur erbjöd fyra subjektspositioner. De övergripande diskurserna var den humanistiska diskursen och den affärsmässiga diskursen och de fyra subjektspositionerna benämns medmänniskan, inspiratören, den starke och den affärsmässige. Med detta som utgångspunkt diskuteras hur chefens identitet konstrueras i tidningen Chef samt hur de båda diskurserna påverkar chefen och dess position gentemot organisationen och medarbetarna..

Syftet med studien har varit att beskriva och analysera elevers och lärares förhållningssätt till digitala tidningar på internet i en tid då skolor alltmer använder sig av digitala informationsverktyg. En enkätstudie har gjorts med elever i en gymnasieklass och en kvalitativ intervju har gjorts med läraren i klassen. Resultatet visar att den sociala, samhälleliga och mediesituationen påverkar elevernas förhållningssätt till digitala tidningar på nätet. Eleverna hade med sig olika vanor hemifrån och upplevelser av tidningen på nätet och framförallt spelade tidningens innehåll roll för om eleverna skulle läsa tidningen. I samhällssituationen hade läraren olika didaktiska infallsvinklar för användningen av tidningen i undervisningssituationer där tidningen användes såväl som mål och medel.

Vår uppsats är gjord utifrån kritisk diskursanalys (CDA) och syftar till att undersöka hur den kvinnliga identiteten skapas genom det språkbruk och de diskursiva praktiker som används av tidningen Egoboost Magazine. Det empiriska material som uppsatsen bygger på är ledarsidorna ur åtta nummer av tidningen. I uppsatsen så granskar vi hur tidningen på ledarsidan, via språkbruk och bilder, gestaltar kvinnan och hur de genom denna gestaltning bygger upp en kvinnlig identitet. Studien är grundad i Yvonne Hirdmans (2003) genuskontrakt och identitetssynen som vi funnit finns inom både diskursteori och genusteori..

Presstödet verkar för att främja mångfalden inom den svenska dagspressen. De krav som ställs för att få presstöd handlar om struktur, inte om åsiktsförmedling. Dock får ett specifikt intresseområde inte ta upp mer än 50 procent av innehållet. Nationell Idag är den enda tidningen med uttalad invandringskritisk profil som får presstöd. Tidningen är tätt sammankopplad med det högerextrema nationalistiska partiet Nationaldemokraterna och ger i sitt innehåll uttryck för partiets åsikter.

Titel: ?Bli en härmapa? - En kvalitativ studie om hur tjejer representeras i tidningen FridaFörfattare: Johanna StenbeckKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2014Handledare: Malin SveningssonSidantal: 34 sidorSyfte: Syftet med studien är att undersöka hur tjejer representeras i tidningen Frida.Metod: Kvalitativ innehållsanalysMaterial: 3 nummer av tidningen Frida från 2014Huvudresultat: Resultatet visar att Frida i sin representation av tjejer i stor utsträckning reproducerar rådande sociala normer och diskurser. Det här får flera implicita innebörder, där de tydligaste är att tjejer antas sträva efter att ingå i en heterosexuell kärleksrelation, att de måste förstås i förhållande till någon eller något annat, och de värderas efter sina yttre attribut vilka också antas kunna förklara deras inre egenskaper..

En analys av mamma/papparoll i tidningen Vi Föräldrar.Hur såg mamma/papparollen ut 1986 och 2006 och har det skett förändringar sen dess..

Titel: ?Älska dig själv, men glöm inte sminket??En kvalitativ studie av tidningen Julias innehållFörfattare: Emma Andreasson och Julia ClausénHandledare: Malin SveningssonSidantal: 41 sidorKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbete.Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG)Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2014Syfte: Syftet är att undersöka vilka värden och normer tidningenJulia kommunicerar kring könstillhörighet och heteronormativitet.Metod & material: Kvalitativ innehållsanalys av två nummer av tidningen JuliaHuvudresultat: Julia är en tidning som vänder sig till läsare mellan 9-14 år.Studien visar att de ämnen som får störst utrymme i tidningen rör kändisar, skönhet och mode. Kända kvinnor används som inspirationskällor och utgångspunkter när det kommer till hur en som tjej ska sminka sig och klä sig. Genomgående presenteras också produkter som kan hjälpa läsaren att uppnå de ideal som framkommer i tidningen. När tjejer presenteras läggs stor vikt vid utseende och stil, snarare än vid intressen eller yrke.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur chefens identitet diskursivt konstrueras i tidningen Chef under perioden 2011-2013 genom att urskilja de diskurser och subjektspositioner som finns i tidningen. Utifrån diskursteori analyseras hur tidningen genom språket konstruerar chefensidentiteten och vilka retoriska tekniker som används för att nå fram till läsaren. Jag kunde urskilja två diskurser som i sin tur erbjöd fyra subjektspositioner. De övergripande diskurserna var den humanistiska diskursen och den affärsmässiga diskursen och de fyra subjektspositionerna benämns medmänniskan, inspiratören, den starke och den affärsmässige. Med detta som utgångspunkt diskuteras hur chefens identitet konstrueras i tidningen Chef samt hur de båda diskurserna påverkar chefen och dess position gentemot organisationen och medarbetarna..

Taltidningen är en inläst tidning som personer med svårigheter att läsa en vanlig tidning kan få. Tidningen sänds förvrängd via radio så att endast prenumeranter skall ha tillgång till den. Förvrängningen kräver att prenumeranter har en särskild typ av mottagare hemma. Mottagaren som används idag spelar in tidningen på ett kassettband som sedan kan lyssnas av på vilken bandspelare som helst. Mottagarna är dock dyra att underhålla och det är svårt att få tag på nya.

Vår uppsats är gjord utifrån kritisk diskursanalys (CDA) och syftar till att undersöka hur den kvinnliga identiteten skapas genom det språkbruk och de diskursiva praktiker som används av tidningen Egoboost Magazine. Det empiriska material som uppsatsen bygger på är ledarsidorna ur åtta nummer av tidningen. I uppsatsen så granskar vi hur tidningen på ledarsidan, via språkbruk och bilder, gestaltar kvinnan och hur de genom denna gestaltning bygger upp en kvinnlig identitet. Studien är grundad i Yvonne Hirdmans (2003) genuskontrakt och identitetssynen som vi funnit finns inom både diskursteori och genusteori..

Denna studie syftar till att visa hur hälsa representeras i hälsotidningen MåBra. Utgivningsåret för tidningen  i studien är 2008. Studien bygger på en semiotisk analys av de bilder som finns på tidningens omslag. Den bygger också på en kvalitativ diskursanalys av ett avgränsat material. De teorier som studien utgår från är genusteorin, som definieras av Hirdman och Jarlbro, och olika teorier om vad hälsa är, främst från ett hälsopedagogiskt synsätt.

Föreliggande examensarbete är en hermeneutisk studie som behandlar barns språkutveckling i tidningen Förskolan under tidsperioden 1982-2014. Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse hur temat barns språkutveckling behandlades i tidningen över tid samt hur framställningen förhöll sig gentemot aktuella styrdokument och teorier. Studiens resultat visar att barns språkutveckling har varit framträdande i den fackliga tidningen Förskolan under tidsperioden 1982-2014 och att språkutvecklingen har framställts utifrån flera perspektiv och områden. Inledningsvis är det främst framträdande aktiviteter och språkutvecklingens process som lyfts fram i relation till ämnet språk. Vidare nämns pedagogernas påverkan, påverkande faktorer samt bilder i relation till barnets språk.

Titel: Tidningen Sverigekontakt ? En tidning med fokus på det svenskaspråket och den svenska kulturenFörfattare: Claes JohanssonUppdragsgivare: Riksföreningen SverigekontaktKurs: Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskapvid institutionen för journalistik medier och kommunikation,JMG, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2010Handledare: Jan StridSidantal: 42Syfte: Syftet med studien är att göra en undersökning bland tidningsläsarna om vilka möjligheterna till förändring är som kan bidra till att skapa en attraktivare och mer tilltalande tidning för sin målgrupp.Metod: Kvalitativa intervjuer av 6 läsare samt en kvantitativ innehållsanalys av de 4 senaste tidningarna. Totalt 57 artiklar.Material: Djupintervjuer med tidningsläsarna samt innehållsanalys av tidning.Huvudresultat: Jag kan efter sammanställda resultat konstatera att utformningen har betydelse för hur engagerad publiken blir kring mediet. En förändring av tidningen är nödvändig för dess existens för att på sikt breddasig även i sitt innehåll så att den tilltalar även den yngre läsaren. En tänkbar målgrupp är unga läsarstudenter med intresse för utbildning inom det svenska språket samt vår kultur.