Sötningsmedel kan definieras som en substans som smakar sött. Det finns många olika budskap i samhället när det gäller sötningsmedel och ibland kan det därför vara svårt för konsumenter att veta vad de ska inhandla. Som kostekonom ansvarar man ofta för inköp i stora sammanhang och påverkar på så vis många människors kostvanor. Syftet med studien var därför att få veta om kostekonomstudenter vid Göteborgs universitet väljer produkter med sötningsmedel och vilken allmän uppfattning de har angående konsumtion av sötningsmedel. Jag ville också veta varifrån de har fått sin kunskap.En studie gjordes där kostekonomklasserna vid Göteborgs universitet deltog i en enkätundersökning, sammanlagt deltog 30 studenter.

Uppsatsen utforskar några omständigheter kring vilka de omfattande förändringarna i Stockholms centrala delar vid mitten av 1900-talet dokumenterats, i första hand genom fotografiska bilder. I de "minnesböcker" där dessa bilder står i förgrunden får "Klarakvarteren" i en viss mening stå som symbol för det moderna Stockholm i och med anläggandet av den nya centralstationen på 1870-talet, samt genom att utgöra den självklara platsen för otaliga tidningsredaktioner, hotell och kaféer. Som sinnebilden för det moderna stadslivet i Stockholm är "Klarakvarteren" förbundna med en annan viktig aspekt av moderniteten: den fotografiska bilden. "Klarakvarteren" finns idag, i spåren efter den omfattande omdaningen av stadskärnan, i allt väsentligt enbart kvar som minnesbilder i form av text och fotografier. Genom att undersöka en i sammanhanget central fotografisk bok, med en längre essä av Per Wästberg tillika fotografier av Lennart af Petersens, som i många år arbetat som fotograf för Stockholms stad, hoppas föreliggande uppsats kunna väcka frågor kring hur minnen, fotografier och tillvaron i den moderna staden kan sägas gå samman i dessa "minnesböcker" som publicerats under, liksom efter, dessa storskaliga arkitektoniska förändringar..

Syftet är att med hjälp av fallet Stockholms stads hemtjänst analysera hur ledningen på utförarnivå implementerar ett påtvingat arbetssystem.Studien är kvalitativ där avsikten med studien är att beskriva och analysera respondenternas tankar och upplevelser kring implementeringen av arbetssystemet. Som forskningsstrategi har en fallstudiemetod använts. Den huvudsakliga datakällan är åtta intervjuer med chefer på olika utförarenheter i Stockholms stad.Uppsatsens teoretiska ansats utgörs av Principal-agent teorin, teorier om förändringsmotstånd och förändringsledning samt teorier om implementering av ny teknologi.Studien tar sin grund i att Stockholms stad infört ett nytt rapporteringssystem i hemtjänsten år 2014, något som har mött mycket motstånd av vårdbiträden. Detta har lagt press på ledningen på utförarnivå som lett implementeringsarbetet i utförarenheterna. Genom åtta stycken intervjuer med chefer från olika utförarenheter har ledningens roll och ansvar av implementeringsarbetet uppskattats samt ledningens hantering av motstånd diskuterats.Studien har resulterat i en utvärdering av ledningsarbetet som till största delen påverkat utfallet av införandet av ParaGå i hemtjänsten.

Syftet är att med hjälp av fallet Stockholms stads hemtjänst analysera hur ledningen på utförarnivå implementerar ett påtvingat arbetssystem.Studien är kvalitativ där avsikten med studien är att beskriva och analysera respondenternas tankar och upplevelser kring implementeringen av arbetssystemet. Som forskningsstrategi har en fallstudiemetod använts. Den huvudsakliga datakällan är åtta intervjuer med chefer på olika utförarenheter i Stockholms stad.Uppsatsens teoretiska ansats utgörs av Principal-agent teorin, teorier om förändringsmotstånd och förändringsledning samt teorier om implementering av ny teknologi.Studien tar sin grund i att Stockholms stad infört ett nytt rapporteringssystem i hemtjänsten år 2014, något som har mött mycket motstånd av vårdbiträden. Detta har lagt press på ledningen på utförarnivå som lett implementeringsarbetet i utförarenheterna. Genom åtta stycken intervjuer med chefer från olika utförarenheter har ledningens roll och ansvar av implementeringsarbetet uppskattats samt ledningens hantering av motstånd diskuterats.Studien har resulterat i en utvärdering av ledningsarbetet som till största delen påverkat utfallet av införandet av ParaGå i hemtjänsten.

Kommunerna i Stockholms läns nordöstra del har börjat med ett projekt för att fler flyktingar snabbare skall nå en högre självförsörjningsgrad och delaktighet i samhället. Syftet var att undersöka hur nordostkommunerna analyserar och bedömer nyanlända flyktingars kompetens samt söka finna ut hur de kan förbättra sina verktyg för analys och bedömning. Kvalitativ metod har använts och sju intervjuer har genomförts. Av resultatet framkom att nordostkommunerna arbetar med kompetenskartläggning informellt och med yrkesbedömning genom tre månader praktik på arbetsplats. Men de saknar instrument och verktyg som kan vara ett stöd att nå projektets ändamål.

Både storbanker och statliga myndigheter har valt att göra omlokaliseringar av sina verksamheter i Stockholmsområdet. Dessa aktörer har länge haft sina huvudkontor inom Stockholm Central Business District (CBD), men kommer från och med årsskiftet 2013/2014 att samla hela eller delar av sina verksamheter utanför området. Under de kommande fyra åren blir över 210 000 kvadratmeter kontorslokaler lediga, vilket både skapar utmaningar och möjligheter för de berörda fastighetsägarna.Den här studien har tre viktiga utgångspunkter: Faktorerna bakom flytt för banker och myndigheter, hur Stockholms kontorsmarknad kommer att ändras i fortsättningen och på vilket sätt Stockholms CBD utvecklas när de vakanta kontorslokalerna byggs om.De bakomliggande resonemangen kring besluten om att flytta från området skiljer sig väsentligt åt mellan de intervjuade aktörerna. Den främsta anledningen till att myndigheterna samlar olika verksamhetsdelar i Solna respektive Telefonplan är ekonomiska besparingar. Bankernas främsta anledning är att koncentrera sina verksamheter inom ett geografiskt område.

Examensarbetets syfte är att validera ett situationsbaserat ledarskapstest (TKB) med två valida personlighetstest. I studien deltog 58 studenter vid Luleå tekniska universitet, 42 kvinnor och 16 män. TKB-testet jämfördes med Gordons test del A samt med NEO PI-R.Korrelationsberäkningar gjordes mot de två personlighetstesten. Resultaten visar på ett flertal relevanta samband med de två personlighetstesten. Ett inkongruent samband upptäcktes och antas ha uppkommit till följd av bland annat normgruppens påverkan.

Forskning kring minimala grupper, det vill säga grupper för vilka grupptillhörigheten endast är påstådd, har visat att undersökningsdeltagare tenderar att favorisera den grupp dom påstås tillhöra och diskriminera den grupp dom inte påstås tillhöra. 100 studenter vid Stockholms universitet, fick svara på 4 olika enkäter i vilka påstods att undersökningsdeltagaren tillhörde en arbetsgrupp eller inte. Undersökningsdeltagarna fick utifrån en bild skatta fem egenskaper för hur dom upplevde arbetsgruppen på bilden. Hälften av enkäterna redovisade öppet att vissa undersökningsdeltagare påstods tillhöra den avbildade arbetsgruppen medan andra påstods inte tillhöra den avbildade arbetsgruppen. Signifikant resultat erhölls som pekar på att undersökningsdeltagare som påstås tillhöra en grupp generellt skattar gruppens egenskaper mer positivt än de som inte påstås tillhöra gruppen.

Tenant representation är som bransch befinner sig i sin expansionsfas och har funnits på den svenska marknaden sedan tidigt 90-talet. Tjänsten tenant representation kommer ifrån den engelska och amerikanska marknaden och således ligger dessa marknader i framkant. Arbetet behandlar utbudet, utvecklingen och framtidsutsikterna på Stockholms tenant represantationmarknad.Arbetet stödjer sig till stor del på intervjuer av representanter från aktörer på Stockholms tenant representationmarknad. Arbetet hämtar även inspiration från tidigare arbeten och till viss del litteratur.Olika trender på marknaden som märks av är att medvetenheten och efterfrågan på tenant representation ökar samt att rekryteringsmöjligheterna har ökat. Svaren i intervjuerna har inte visat orsaken till de ökade rekryteringsmöjligheterna, men ett antagande är att utbildningar har anpassat sig till marknadernas behov.

Cityuniversitetet är ett begrepp på vår samtids universitetsmodell som innebär att universitetets lokaler ligger utspritt, helst på ett fåtal samlade platser i staden. Universitetsmodellen är nära knutet till den funktionsblandade staden, med stenstaden som ideal. Staden ser på universitet som en stor fördel i konkurrensen med andra städer och regioner och universiteten används i marknadsföringen av kunskapsregioner/städer. Uppsatsen undersöker vad ett cityuniversitet är, om det finns ett samband mellan olika stadsbyggnadsideal och hur ett cityuniversitet skapas. Detta undersöks av en studie av litteratur och fallstudier av Göteborgs universitet och Malmö högskola som analyseras av en SWOT-analys.

Eftersom antalet gymnasieelever som går direkt till universitetsstudier har minskat och även de totalt antal sökande har minskat måste universitet/högskolor arbeta på att öka sin marknadsföring för att försöka påverka eleverna till att börja läsa. För att på bästa sätt kunna påverka eleverna måste marknadsföraren hitta de bakomliggande åsikterna i attityden mot vidareutbildning för att kunna utforma eller justera marknadsföringsstrategin. Uppsatsen bygger på två frågor, den första handlar om elevers attityder gentemot vidareutbildning och den andra belyser vad som är viktigt vid valet av högskola/universitet.Genom en enkätundersökning som vi genomfört på olika gymnasieskolor i Sverige har vi undersökt elevernas attityder gentemot vidareutbildning. Vi fann att 80 % av eleverna har positiva attityder till att läsa vidare efter gymnasiet. 18 % vill läsa vidare direkt efter gymnasiet, 62 % vill läsa vidare men först efter ett till tre år.

Begreppet stress innebär en obalans mellan de krav som ställs på en person och resurserna för att uppfylla dessa. Om detta tillstånd är långvarigt och utdraget kan det kopplas till utmattningssyndrom. Tidigare studier har indikerat att höga krav och låg nivå av kontroll och eller svagt stöd kan generera stress och i förlängningen utmattning. Det återfinns bevis för att starkt socialt stöd underlättar hanteringen av stress. Dock finns endast få studier på studenter.

 Syftet med denna studie är undersöka om det förekommer någon koppling mellan lärares per-sonliga förhållningssätt och elevers utövande av reellt inflytande i matematikundervisningen. I litteraturgenomgången används tidigare forskning och studier som gjorts inom elevinflytande samt en progression av hur det reella elevinflytandet fått del i styrdokumenten.Intervjuer kombineras med deltagande observationer i syfte att få större insikt i de personliga förhållningssätten gentemot reellt elevinflytande.Huvudresultaten visar att lärarnas förhållningssätt är positiva dock problematiseras applice-ringen av reellt elevinflytande i praktiken, på grund av kursplanemålen..

Syftet med denna uppsats var dels att kartlägga vilken professionell hjälp våldsamma män kan få i Stockholms län samt hur dessa verksamheter förklarar problemet mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Undersökningen består delvis av webbaserad information samt sju halvstrukturerade intervjuer med verksamheter där alla var professionell utbildade i socialt arbete. Resultaten analyserades utifrån ett strukturellt, socialpsykologiskt och individuellt perspektiv. Andra teorier som har använts är de som handlar om relationsvåld och maktlöshet med olika orsaksförhållanden såsom samhällsrelaterade och våldsrelaterade. Även en samarbetsmodell, samt tidigare forskning användes vid analysen av resultaten.

Idag bedrivs en stor del av forskningen vid högskolor och universitet i projektform. Detta gäller inte minst inom teknik, naturvetenskap och medicin, men numer också inom samhällsvetenskap.Det är vanligt att olika personalkategorier så som exempelvis professorer,docenter, och doktorander ingår i projekten. Projektledaren är oftast den som har ansökt om projektmedlen, eller den person som är mest vetenskapligt meriterad vid avdelningen, vilket ofta är en professor eller docent med lång erfarenhet. Av de här personerna förväntar sig organisationen ofta underverk. De ska medverka i alla möjliga typer av aktiviteter, som exempelvis handledning av doktorander,undervisning, medverkande vid och organiserande av konferenser,ansökan om medel för nya projekt och vara avdelningens ansikte utåt.