Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Konservatorsprogrammet 15 hp Institutionen för kulturvård Göteborgs universitet 2014:45.

Bilismen har länge varit en stor del av samhällsplaneringen, vilket betytt att vi människor skapat ett bilberoende som resulterat till vi inte har planerat våra städer på ett optimalt sätt. Konsekvenser som trängsel, miljöföroreningar, urban sprawl och segragation har blivit ett faktum eftersom stadens markutnyttjande inte varit effektivt. Trots dessa välkända problem fortsätter vi att planera för bilismen där det exempelvis finns regleringar som leder oss rakt in i den. En sådan reglering är parkeringsnormen som bestämmer antalet parkeringsplatser vid ny- eller ombyggnation.I denna uppsats problematiseras parkeringsnormen samt undersöks intressanta diskurser kring parkeringsreglering i kommunala parkeringsplaner för Stockholms stad och Huddinge kommun med en diskursanalys.Resultatet för uppsatsen visar att Stockholms stad och Huddinge kommun använder sig av värdeladdade ord som visar ett ställningstagande för vissa parkeringsåtgärder. Därmed är det tydligt att de båda kommunerna använder beteendepåverkande åtgärder för att exempelvis minska bilanvändandet. .

På Skärmarö som ligger utmed Värmdös kust finns idag Skärmarö sjökrog. Detta område hör till innerskärgården i Stockholms skärgård. Krogen omgivs av en vacker skärgårdsmiljö, men dess utomhusmiljö är i behov av någonting nytt för att kännas mer attraktiv och tilltalande. Den typiska skärgårdskänslan råder på platsen men ingen större ansträngning har gjorts för att utforma miljön till något mer speciellt. Syftet med arbetet var att komma fram till ett designförslag över Skärmarö sjökrogs utemiljö med anpassning till skärgårdens speciella miljö och kultur samt miljöpsykologiska studier som visar hur man utfomar miljöer som är tydliga och inbjudande. För att anpassa förslaget till den omkringliggande miljön har frågor gällande vilka växter som trivs i Stockholms skärgård och hur man utformar miljön så den passar in i helheten besvarats. Uppsatsen är en processbeskrivning över hur arbetet har gått till väga och hur val i gestaltningen gjorts.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka vad forskningen säger om trygghet i den fysiska miljön. Vidare är syftet att undersöka hur Stockholms stad förhåller sig till denna forskning genom sina två ansökningar till Boverket om stöd för trygghetsprojekt. Arbetet har utgått från två teoretiska perspektiv - social brottsprevention och situationell brottsprevention. Undersökningen har skett genom metoden kvalitativ innehållsanalys, som använts för att analysera de två ansökningarna ?Trygg i Trekantsparken? och ?Trygga samband över Järvafältet?.

Avyttringen och ombildningen av kommunala och privata bostadshyresfastigheter till bostadsrättsföreningar har blivit ett allt vanligare fenomen under de senaste decennierna. Främst sker avyttringen i Stockholms kommun. Syftet med denna uppsats är att mäta om prissättningen vid utförsäljning av bostadshyresfastigheter inom Stockholms kommun skiljer sig beroende på om säljaren varit privat eller ett allmännyttigt kommunalt bolag. För att undersöka detta har olika regressionsmodeller applicerats på data över fastighetsprisregistret under två mandatperioder. Resultatet visar en tydlig prisskillnad mellan kommunala avyttringar och privata inom samma områdesindelning.

Uppsatsen behandlar incitamentsprogrammen hos ett urval företag på Stockholms A- och O-lista för att utreda huruvida det finns ett samband mellan bonusutbetalningar till företagens ledning och företagets framgång. Framgången definieras som avkastning på företagets aktie relativt avkastningen för branschindex. Målet var att genom en multipel regressionsanalys belägga alternativt förkasta ett samband mellan VD:ns ersättning och företagets aktieavkastning. Studien är utförd på 59 st slumpmässigt urvalda bolag noterade på Stockholms A- och O-lista. Totalt ingick 190 st observationer spritt över åren 2002-2005.

En Opera på en av Stockholms mest attraktiva tomter..

Barnkonventionen innebär att olika aktörer i samhället ska tillgodose barnens bästa. Konventionen ratificerades år 1989 i Sverige, vilket innebar att Sverige har förpliktat sig att införliva den. Detta kom att påverka Stockholms läns landsting och Landstinget i Uppsala län. Sedan år 2009 har de i uppgift att implementera barnkonventionen inom sina verksamheter vilket inkluderar Trafikförvaltningen i Stockholms län och Kollektivtrafikförvaltningen UL som bedriver bland annat kollektivtrafik. Studier har dock visat att barn känner sig otrygga i kollektivtrafiken, vilket kan tyda på att barns bästa inte har tillgodosetts som barnkonventionen fastslår.

Studiens syfte var att studera hur ett antal medarbetare inom polismyndigheten i Stockholms län upplevde individuell lönesättning. Jag ämnade söka utforska och skapa en bild av de tolkningar medarbetare gör i fråga om individuell lönesättning i ett försök att förstå vad individuell lönesättning innebär för medarbetarna i en polisorganisation. Detta sattes i relation till beslutsfattarnas intentioner med individuell lönesättning. Således genomförde jag 13 öppna intervjuer där jag eftersträvade respondenternas personliga upplevelser och ordval om den individuella lönesättningen. Jag genomförde även intervjuer med två nyckelinformanter på arbetsgivarsidan och arbetstagarorganisationssidan för att ta reda på beslutsfattarnas intentioner med den individuella lönesättningen.

Denna studie har till syfte att undersöka hur betalningsviljan har ändrats med tiden förolika prognostiska faktorer på bostadsrätter. Resultatet kan användas för att förutspå prisutvecklingen på bostadsrätter som exempelvis kan användas som underlag för att skapa ett rättvist premiepris på försäkringar för prisfall på bostadsmarknaden.Undersökningen gjordes på 118 718 antal sålda lägenheter mellan år 2005 och 2013 i Stockholms kommun. Ett antal relevanta attribut och dess prognostiska faktorer på bostadspriset undersöktes med multipel regression. En regression gjordes per år varefter de prognostiska faktorerna analyserades och jämfördes.Resultatet av studien visar att betalningsviljan av boarea och avgift har minskat mellan år 2005 och 2013. För boarea minskar betalningsvilja med ökat antal rum vilket skulle kunna vara en effekt av bolånetakets införande.

Examensarbetet syftar till att inhämta kunskap om planering för cykeltrafik i städer och att identifiera problem som uppkommer när andelen cyklister ökar i städerna. Framkomligheten och trafiksäkerheten påverkas när andelen cyklister ökar och dessa problem studeras i examensarbetet.Examensarbetet grundas på en litteraturstudie där kunskap om cykeltrafik och planering för cykelplanering har inhämtas. Vidare har liknande studier om cykeltrafik i städer sökts. Då arbetet är en pilotstudie och saknar jämförelse i liknande format har även kunskap om datainsamling och metodik studerats.Datainsamling har skett med hjälp av pendlingscyklister i Stockholm som utrustats med GPS logger och kamera på cykeln. 17 cyklister har under maj ? juni 2009 samlat in data till och från arbetet.

Segregation avser det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper. Uppsatsen fokuserar på den etniska bostadssegregationen men syftar då endast på individens födelseland. Begreppet invandrare kan skapa ett intryck av att gruppen skulle vara homogen vilket inte stämmer överens med verkligheten. Uppsatsen syftar till att studera den eventuella förekomsten av etniska enklaver i Stockholms län och eventuella skillnader i dess omfattning. Med etniska enklaver avses bostadsområden där överrepresentationen av individer med samma födelseland är relativt hög.

Barnkonventionen innebär att olika aktörer i samhället ska tillgodose barnens bästa. Konventionen ratificerades år 1989 i Sverige, vilket innebar att Sverige har förpliktat sig att införliva den. Detta kom att påverka Stockholms läns landsting och Landstinget i Uppsala län. Sedan år 2009 har de i uppgift att implementera barnkonventionen inom sina verksamheter vilket inkluderar Trafikförvaltningen i Stockholms län och Kollektivtrafikförvaltningen UL som bedriver bland annat kollektivtrafik. Studier har dock visat att barn känner sig otrygga i kollektivtrafiken, vilket kan tyda på att barns bästa inte har tillgodosetts som barnkonventionen fastslår.

Fritidshus i Stockholms södra skärgård.

SyfteSyftet är att utifrån målområde nio i de nationella folkhälsomålen som står för ökad fysisk aktivitet, där det står att äldre aktivt ska erbjudas möjligheter motion, ta reda på hur detta tillämpas i praktiken i Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar och om kommunen/ stadsdelsförvaltningen ansvarar för att målet uppfylls.MetodEn studie genomfördes bland Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar med hjälp av telefonintervjuer med verksamhetschefer för äldreomsorgen. Svarsfrekvensen var 75 %, vilket motsvarar nio svarande kommuner/stadsdelsförvaltningar. Ett studiebesök på Friskvårds-centrum i Hässelby-Vällingby gjordes i syfte att erfara hur friskvård för äldre kan tillämpas i praktiken.ResultatNio av tio kommuner och stadsdelsförvaltningar i Stockholm erbjuder aktivt möjligheter till motion för de äldre, men det är i stor utsträckning för dem som är i behov av vård och omsorg. Öppen dagverksamhet finns i fem av de undersökta kommunerna/stadsdels-förvaltningarna. En kommun satsar aktivt på fysisk aktivitet där även friska äldre ingår.