Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnor, inflyttade till Stockholm från Norrbottens län och som bott i staden i mer än fem år, konstruerar sin identitet i relation till rådande diskurser om storstad/småstad eller storstad/landsbygd. Analysen är utförd baserad på sju intervjuer med kvinnor i åldrarna 36-48 år, alla härstammande från Norrbotten. Efter analys framkommer det att kvinnornas identiteten är del i en konstruktion, en ständigt pågående process som aldrig riktigt blir färdig, då kvinnorna ständigt skapar sin identitet i förhållande till ?det andra?, eller får sin identitet bekräftad eller definierad av andra. Det blir också tydligt att norrbottniskhet inte bara har att göra med identitet, utan även också med klass, då det i dualiteten mellan Stockholm och Norrbotten framstår ett maktförhållande, och det står i slutändan klart att kvinnorna inte bara gjort en identitetsresa utan även också en klassresa, genom sitt val att byta ut Norrbotten mot huvudstaden i söder..

Denna uppsats redovisar en studie i hur en söktjänst på Internet kan kompletteras, antingen via en mobilapplikation eller genom en responsiv webbplats, för att underlätta användning via en smartphone. Fokus för undersökningen ligger på Riksarkivets söktjänst Nationell ArkivDatabas (NAD) som för tillfället inte är anpassad till mobila enheter. Vårt mål är även att undersöka hur inställningen ser ut för applikationer och responsiva webbplatser bland användare samt hur dessa åsikter skiljer sig mellan olika användarmålgrupper.Tillsammans med information från tidigare forskning har en studie utförs för att undersöka för- och nackdelar mellan appar respektive responsiva webbplatser. I våra undersökningar har vi valt att använda oss av två datainsamlingsmetoder: en kvantitativ webbenkät och semistrukturerade kvalitativa intervjuer, som komplement till varandra. Totalt nio intervjuer har gjorts med tre personer ur varje Riksarkivets huvudmålgrupper.

Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Grontmij AB och är ämnat att ta fram tre olika förslag på byggnader med samma utformning men uppförda med olika material i klimatskal och stomme, för att jämföra dess energiförbrukning och slutligen analysera koldioxidutsläppen som genereras. Målet med denna studie är att påvisa vilka material som lämpar sig främst vid hållbart byggande, vilka materialval som främst kan föredras när man vill uppnå energieffektiva byggnader samt analysera dess koldioxidutsläpp.Målet är att påvisa att koldioxidutsläppen minskar med enligt de upprättade miljökraven från Stockholms Stad i samarbete med Clinton Climate Initiative.Climate Positive Development Program lanserades år 2009 och är ett gemensamt initiativ mellan Clinton Climate Initiative och US Green Building Council. Programmet stödjer 18 projekt världen över och Norra Djurgårdsstaden är ett av projekten som ska vara en förebild för framgångsrik ekonomisk och miljömässig stadsutveckling. Programmet är även en vägledning vid byggande av bostäder vilket är avgörande för evolutionen av stadsbygget.Utvecklingen kring byggande har med tiden förändrats och anpassats till mer miljövänliga och energieffektiva alternativ. Idag har det blivit mer vanligt att tala om energieffektiva byggnader och minskade koldioxidutsläpp, vilka är betydelsefulla faktorer som påverkar miljön och vår framtid avsevärt.

Uppsatsens syfte är att studera diskursen om mångfald i Stockholms kommun genom en analys av fjorton mångfaldsplaner samt två intervjuer med representanter för olika stadsdelsförvaltningar. De tre frågor vi ställt vårt material är hur ?mångfald? definieras, hur mångfaldsarbetet beskrivs samt hur ?etnicitet? och ?etnisk mångfald? konstrueras. Fokus i uppsatsen är etnisk mångfald. Uppsatsen antar ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och det teoretiska ramverket består av diskursteori samt begrepp och idéer hämtade från kritisk litteratur om mångfald.

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om hur några kontaktfamiljer ser på sina uppdrag, hur de upplever relationerna till kontaktbarnet och dess familj samt om dessa kontaktfamiljer upplever att de fått stöd eller önskar få stöd från Socialtjänsten. Undersökningen har genomförts i form av halvstrukturerade intervjuer med åtta kontaktfamiljer från tre kommuner i Stockholms län.Undersökningens resultat visar att det bland annat var viljan att göra en insats för ett barn och att göra något som är bra, som gjorde att dessa familjer valt att bli kontaktfamilj. Två gemensamma faktorer kan utläsas i resultatet angående vilket kontaktfamiljerna ansåg var syftet med deras uppdrag. Den ena är att kontaktfamiljerna på något sätt ville stimulera kontaktbarnet socialt och det andra är att de ville bidra till att utöka barnets nätverk. Flertalet kontaktfamiljer beskrev relationen både till kontaktbarnet och till dess familj, som god.

Kreativitet har blivit en allt vanligare aspekt i stadsutveckling. Många städer och stadsdelar profilerar och marknadsför sig som kreativa. I det här examensarbetet har jag studerat vilken roll kreativitet har i stadsutveckling och undersökt vad det är som gör en plats kreativ. Slutligen tittade jag närmare på ett avvecklat industriområde i Stockholm och undersökte om det var möjligt att genom design främja kreativitet i utomhusmiljön. Kreativa platser har visat sig vara ekonomiskt framgångsrika, vilket kan vara anledningen till den snabba ökningen av kreativa profileringar i städer. Det var framför allt i och med den amerikanske forskaren Richard Floridas bok The rise of the creative class (2002) som debatten kom igång ordentligt.

Detta examensarbete behandlar frågan om hur och varför Säve stationssamhälle i norra Göteborg kan byggas ut för att tillmötesgå den expandering som sker i regionen. Arbetet visar även hur en utbyggnad bör ske för att skapa ett hållbart attraktivt samhälle. I arbetet redovisas och analyseras de förutsättningar och restriktioner som finns för att bygga ut Säve stationssamhälle med tätortsbebyggelse för Göteborgs framtida bostadsbehov. Resultatet presenteras i ett övergripande planförslag samt i ett detaljstuderat område. Säve stationssamhälle ligger ca 12 km norr om Göteborgs centrum och är ett gammalt stationssamhälle omgivet av åkermark och med järnvägen dragen rakt igenom byn. Del 1 behandlar frågan om varför Säve stationssamhälle skall byggas ut och generella utbyggnadsidéer kring samhället redovisas.

Uppsatsens syfte är att studera diskursen om mångfald i Stockholms kommun genom en analys av fjorton mångfaldsplaner samt två intervjuer med representanter för olika stadsdelsförvaltningar. De tre frågor vi ställt vårt material är hur ?mångfald? definieras, hur mångfaldsarbetet beskrivs samt hur ?etnicitet? och ?etnisk mångfald? konstrueras. Fokus i uppsatsen är etnisk mångfald. Uppsatsen antar ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och det teoretiska ramverket består av diskursteori samt begrepp och idéer hämtade från kritisk litteratur om mångfald.

?Burberry - En studie om byggandet och profileringen av ett varumärke utifrån visuell metodologi? är skriven av Charlotte Wennström, student på institutionen för journalistik, medie- och kommunikationsvetenskap på Stockholms universitet.I denna uppsats analyseras den visuella framställningen av ett varumärke i reklamannonser sända av Burberry under hösten 2009 respektive våren 2010. Uppsatsen undersöker huruvida stereotypa framställningar av varumärket speglas i bildmaterialet utifrån semiotisk analys, vad det avser att förmedla och till vilken målgrupp. Arbetet genomförs med hjälp av bildanalys som är en kvalitativ metod. Uppsatsen utgår ifrån de semiotiska begreppen denotation och konnotation.

Den svenska bostadsmarknaden har under en längre tid varit ett hett diskussionsämne i media. Regelbundet beskrivs den svenska bostadsmarknaden som övervärderad. Ovissheten kring var marknaden befinner sig värderingsmässigt, väcker intresse att undersöka hur en bostadsrätts olika egenskaper påverkar dess värde, alltså vad individer är beredda att betala för i en bostadsrätt.?Hur mycket är konsumenten villig att betala för olika egenskaper hos en bostadsrätt, så som: boarea, våningsplan, hiss och antal rum??I studien utförs en empirisk tvärsnittsanalys, med observationer insamlade från och med första augusti till och med sista oktober 2014. Bostadsrätterna som är inkluderade i studien är geografiskt belägna i Stockholms innerstad (Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm, Vasastan samt Östermalm).

Tron på den egna förmågan (self-efficacy) och upplevelsen av kontroll (locus of control) påverkar människors agerande och bedömningar av sina möjligheter. Syftet med undersökningen var att öka förståelsen för hur studenter från psykologlinjen i Stockholms Universitet bedömde sina chanser att få ett arbete direkt efter utbildningen. Fyra studenter deltog i undersökningen och data samlades genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visade att möjligheterna till att få arbete efter examen ansågs vara goda men att den praktiska tjänstgöringen för psykologer, PTP, sågs som en flaskhals. Erfarenhet, kontakter, ålder, kön och utbildningsinriktning ansågs kunna påverka möjligheterna till att få en PTP-tjänst och påverkade också deltagarnas bedömning av sina chanser.

I en rapport från 2005 framtagen av FoU-Väst i samverkan med Centrum för management i byggsektorn (CMB) konstateras att en betydande del av allt slöseri i byggsektorn är kopplat till fel och konsekvenserna av dessa, med andra ord felkostnader. Studien visar att felkostnader står för cirka 10 % av ett projekts produktionskostnad.   Byggsektorn står nu, år 2012, inför förändringar i sitt arbetssätt för att minska antalet fel, öka kvaliteten och effektiviteten. BIM ? Building Information Modeling, möjliggör ett smartare sätt att skapa, använda och förvalta information genom hela bygg- och förvaltningsprocessen. BIM ger möjligheten att anpassa informationen i varje delprocess och därigenom effektivisera arbetet.

Avsikten med vår studie har varit att belysa historiken från stickningens uppkomst och fram till idag i både ett skol- och ett samhällsperspektiv. Syftet har även varit att göra en studie i hur stickning växt fram i Sverige och hur det tas tillvara i grundskola och samhälle. De metoder som använts för att få fram resultatet är litteraturstudier, Internet och en enkätundersökning. Vi har också besökt stickcaféer samt dokumenterat stickgraffiti. Enkäten skickades ut till textillärare som undervisade från skolår 3 till och med skolår 9 i Örebro, Stockholms och Västerbottens län.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka hinder som fanns att få till stånd jämlika möten över- och underklassen under det sena 1800-talet i Stockholm. Ett ytterligare syfte är att granska hur den borgerliga kvinnan respektive arbetarkvinnan konstruerades av sig själv och av varandra. Materialet som granskas är anteckningar från Samkväm för kvinnor ur olika yrkesgrupper och protokoll från Stockholms Allmänna Kvinnoklubb.Metoden som används är hermeneutisk och teorierna som används är den där Simone de Beauvoir beskriver hur den andra konstrueras, samt Karin Johannissons slutsatser om hur arbetarkvinnan närmast ansågs som en annan ras under det sena 1800-talet.Undersökningen visar att det fanns en uppriktig vilja bland de borgerliga kvinnorna att mötas på jämlika villkor. Men de ekonomiska skillnaderna skapade hinder för det, liksom tidens föreställningar om arbeterskan.Hur den borgerliga kvinnan konstrueras av arbeterskorna framträder inte tillräckligt tydligt för att kunna dra några generella slutsatser av, medan hon av ?de sina? betraktas som det självklara subjektet.

Syftet med denna uppsats var att undersöka ungdomars och fältassistenters syn på den offentliga närmiljön. Studien är begränsad till stadsdelen Bagarmossen i Stockholms stad. Vi har tagit reda på vad killar i högstadieåldern gör på sin fritid och hur fältassistenterna arbetar. Vi har undersökt om och hur relationer och kontroll skapas och hur det påverkar killarna och fältassistenterna. En ytterligare aspekt som tagits upp i uppsatsen är vad killarna och fältassistenterna har för tankar om trygghet och syn på medias roll.