Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om hur några kontaktfamiljer ser på sina uppdrag, hur de upplever relationerna till kontaktbarnet och dess familj samt om dessa kontaktfamiljer upplever att de fått stöd eller önskar få stöd från Socialtjänsten. Undersökningen har genomförts i form av halvstrukturerade intervjuer med åtta kontaktfamiljer från tre kommuner i Stockholms län.Undersökningens resultat visar att det bland annat var viljan att göra en insats för ett barn och att göra något som är bra, som gjorde att dessa familjer valt att bli kontaktfamilj. Två gemensamma faktorer kan utläsas i resultatet angående vilket kontaktfamiljerna ansåg var syftet med deras uppdrag. Den ena är att kontaktfamiljerna på något sätt ville stimulera kontaktbarnet socialt och det andra är att de ville bidra till att utöka barnets nätverk. Flertalet kontaktfamiljer beskrev relationen både till kontaktbarnet och till dess familj, som god.

Användandet av IT i vården kan vara en kraftfull resurs för att säkerställa vårdkvalitet och patientsäkerhet, till exempel genom att tillhandahålla rätt information om patienten på rätt plats vid rätt tidpunkt. Detta ställer stora krav på de IT-system som ska stödja det vårdande arbetet, representera informationsmängden, och samtidigt möjliggöra överföring av information. En omvälvande förändringsprocess pågår inom vården där dokumentation och administration sker med hjälp av datorer istället för med manuell pappershantering. Trots att alla parter ? vårdgivare, landsting och systemleverantör - är överens om det övergripande målet att gå mot "en patient, en journal", har förändringsprocessen visat sig vara svår.En fallstudie har genomförts där fokus legat på arbetet i dess helhet samt hur detta arbete stöds av IT-systemet Cosmic.

Kreativitet har blivit en allt vanligare aspekt i stadsutveckling. Många städer och stadsdelar profilerar och marknadsför sig som kreativa. I det här examensarbetet har jag studerat vilken roll kreativitet har i stadsutveckling och undersökt vad det är som gör en plats kreativ. Slutligen tittade jag närmare på ett avvecklat industriområde i Stockholm och undersökte om det var möjligt att genom design främja kreativitet i utomhusmiljön. Kreativa platser har visat sig vara ekonomiskt framgångsrika, vilket kan vara anledningen till den snabba ökningen av kreativa profileringar i städer. Det var framför allt i och med den amerikanske forskaren Richard Floridas bok The rise of the creative class (2002) som debatten kom igång ordentligt.

Uppsatsens syfte är att studera diskursen om mångfald i Stockholms kommun genom en analys av fjorton mångfaldsplaner samt två intervjuer med representanter för olika stadsdelsförvaltningar. De tre frågor vi ställt vårt material är hur ?mångfald? definieras, hur mångfaldsarbetet beskrivs samt hur ?etnicitet? och ?etnisk mångfald? konstrueras. Fokus i uppsatsen är etnisk mångfald. Uppsatsen antar ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och det teoretiska ramverket består av diskursteori samt begrepp och idéer hämtade från kritisk litteratur om mångfald.

?Burberry - En studie om byggandet och profileringen av ett varumärke utifrån visuell metodologi? är skriven av Charlotte Wennström, student på institutionen för journalistik, medie- och kommunikationsvetenskap på Stockholms universitet.I denna uppsats analyseras den visuella framställningen av ett varumärke i reklamannonser sända av Burberry under hösten 2009 respektive våren 2010. Uppsatsen undersöker huruvida stereotypa framställningar av varumärket speglas i bildmaterialet utifrån semiotisk analys, vad det avser att förmedla och till vilken målgrupp. Arbetet genomförs med hjälp av bildanalys som är en kvalitativ metod. Uppsatsen utgår ifrån de semiotiska begreppen denotation och konnotation.

Den svenska bostadsmarknaden har under en längre tid varit ett hett diskussionsämne i media. Regelbundet beskrivs den svenska bostadsmarknaden som övervärderad. Ovissheten kring var marknaden befinner sig värderingsmässigt, väcker intresse att undersöka hur en bostadsrätts olika egenskaper påverkar dess värde, alltså vad individer är beredda att betala för i en bostadsrätt.?Hur mycket är konsumenten villig att betala för olika egenskaper hos en bostadsrätt, så som: boarea, våningsplan, hiss och antal rum??I studien utförs en empirisk tvärsnittsanalys, med observationer insamlade från och med första augusti till och med sista oktober 2014. Bostadsrätterna som är inkluderade i studien är geografiskt belägna i Stockholms innerstad (Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm, Vasastan samt Östermalm).

Tron på den egna förmågan (self-efficacy) och upplevelsen av kontroll (locus of control) påverkar människors agerande och bedömningar av sina möjligheter. Syftet med undersökningen var att öka förståelsen för hur studenter från psykologlinjen i Stockholms Universitet bedömde sina chanser att få ett arbete direkt efter utbildningen. Fyra studenter deltog i undersökningen och data samlades genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visade att möjligheterna till att få arbete efter examen ansågs vara goda men att den praktiska tjänstgöringen för psykologer, PTP, sågs som en flaskhals. Erfarenhet, kontakter, ålder, kön och utbildningsinriktning ansågs kunna påverka möjligheterna till att få en PTP-tjänst och påverkade också deltagarnas bedömning av sina chanser.

Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur Sundsvalls Tidning framställt Länssjukhuset Sundsvall Härnösand vid rapporteringen om nedskärningarna, samt hur denna framställning påverkat organisationens kommunikatörers arbete. Teori:Teorier som används i studien handlar om hur händelser blir nyheter, nyhetsvärdering, media reputation samt mediernas gestaltningsmakt, med tyngdpunkt på framing. Vi tar även upp teorier om internkommunikation under förändringar och nedskärningar samt kommunikatörens roll. Metod:Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativa samtalsintervjuer. Material:Nyhetsartiklar som berör nedskärningarna vid Länssjukhuset Sundsvall Härnösand i Sundsvalls Tidning under tidsperioden 1-28 februari 2010 samt intervjuunderlag med kommunikatörer vid Länssjukhuset Sundsvall Härnösand.

Uppsatsens syfte är att analysera, ur ett rättviseteoretiskt perspektiv, de förändringar av utbudet av hälso- och sjukvård i Östergötland som prioriteringslistan ger upphov till och att undersöka hur partiföreträdare i Landstinget i Östergötland uppfattar utbudsbegränsningarna. Syftet är även att från den empiriska delen möjliggöra en normativ diskussion om utvecklingen av den svenska välfärdspolitiken. Uppsatsen behandlar det svenska generella välfärdssystemets uppbyggnad, aktuell välfärdspolitisk debatt och har en rättviseteoretisk bas genom olika rättviseteoretiker, bland andra John Rawls och Ronald Dworkin. Återkommande ledord är rättvisa, solidaritet, lika omtanke och respekt och moral. Den teoretiska delen baseras även på Bo Rothsteins välfärdsteoretiska resonemang kring vad staten kan göra, och vad staten bör göra.

VLL (Västerbottens läns landsting) genomför just nu en process där de ser över sina fastigheter på NUS (Norrlands Universitets Sjukhus) med fokus på dess framtida utveckling och behov. Ett steg i den processen är att undersöka sitt nuvarande fastighetsbestånd och se om det redan där finns utvecklingsmöjligheter innan det kan bli behov av att expandera området. Detta projekt ingår som en del i denna undersökning och innefattar en utredning av en eventuell påbyggnad av en byggnad med två parallella huskroppar 10A och 10B, som idag består av tre verksamma plan med en gemensam källare. Studien förutsätter att det är statiskt möjligt att bygga på de aktuella byggnadsdelarna. Därför är syftet med detta projekt främst att se om det är praktiskt möjligt att genomföra en påbyggnad med avseende på en intilliggande helikopterplatta, den pågående verksamheten och en fungerande APD-plan där fokus ligger på kranplacering.

Avsikten med vår studie har varit att belysa historiken från stickningens uppkomst och fram till idag i både ett skol- och ett samhällsperspektiv. Syftet har även varit att göra en studie i hur stickning växt fram i Sverige och hur det tas tillvara i grundskola och samhälle. De metoder som använts för att få fram resultatet är litteraturstudier, Internet och en enkätundersökning. Vi har också besökt stickcaféer samt dokumenterat stickgraffiti. Enkäten skickades ut till textillärare som undervisade från skolår 3 till och med skolår 9 i Örebro, Stockholms och Västerbottens län.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka hinder som fanns att få till stånd jämlika möten över- och underklassen under det sena 1800-talet i Stockholm. Ett ytterligare syfte är att granska hur den borgerliga kvinnan respektive arbetarkvinnan konstruerades av sig själv och av varandra. Materialet som granskas är anteckningar från Samkväm för kvinnor ur olika yrkesgrupper och protokoll från Stockholms Allmänna Kvinnoklubb.Metoden som används är hermeneutisk och teorierna som används är den där Simone de Beauvoir beskriver hur den andra konstrueras, samt Karin Johannissons slutsatser om hur arbetarkvinnan närmast ansågs som en annan ras under det sena 1800-talet.Undersökningen visar att det fanns en uppriktig vilja bland de borgerliga kvinnorna att mötas på jämlika villkor. Men de ekonomiska skillnaderna skapade hinder för det, liksom tidens föreställningar om arbeterskan.Hur den borgerliga kvinnan konstrueras av arbeterskorna framträder inte tillräckligt tydligt för att kunna dra några generella slutsatser av, medan hon av ?de sina? betraktas som det självklara subjektet.

Syftet med denna uppsats var att undersöka ungdomars och fältassistenters syn på den offentliga närmiljön. Studien är begränsad till stadsdelen Bagarmossen i Stockholms stad. Vi har tagit reda på vad killar i högstadieåldern gör på sin fritid och hur fältassistenterna arbetar. Vi har undersökt om och hur relationer och kontroll skapas och hur det påverkar killarna och fältassistenterna. En ytterligare aspekt som tagits upp i uppsatsen är vad killarna och fältassistenterna har för tankar om trygghet och syn på medias roll.

I DAG RÅDER ETT STORT OMVANDLINGSTRYCK på de före detta industriområdena längs inloppet till Stockholm och Mälarens stränder. Dessa platser utgör attraktiva tomter för bostadsbyggande och många områden har byggts om eller är under omvandling. Ett av dessa är Lövholmen vid Liljeholmen. Här finner man idag bland annat Beckers hundraåriga fabriksanläggning med avsevärda kultur- historiska värden. EXAMENSARBETET HAR LETT FRAM till ett planförslag som visar på hur en kommande förtätning av planområdet kan utformas. Förslaget grundas i inventerings- och analys-resultat samt på tidigare ställningstaganden från bland annat Stockholms stadsbyggnadskontor. PLANFÖRSLAGET INNEBÄR I STORA DRAG att områdets be-varandevärda bebyggelse utgör stommen och ny samtida bebyggelse införs i medveten kontrast.

Att bli mor kan upplevas som något stort och omvälvande. Att som mor uppleva sig vara den som i första hand har ansvar för barnet kan ge känslor av utmattning och maktlöshet. I processen att bli mor behöver hon stöd av personer i sin omgivning. Sjuksköterskan i barnhälsovården är en av dessa människor. Att beskriva förstagångsmödrars upplevelse av stöd från barnhälsovården.