Stadskärnans attraktionskraft har blivit allt mer uppmärksammad på senare år. I ett samhälle präglat av svängande konjunkturer och ökade externa företagsetable-ringar har konkurrenssituationen för Sveriges stadskärnor blivit allt hårdare. Svenska kommuner har därför börjat arbeta allt mer målinriktat med att behålla och utveckla stadskärnans attraktionskraft. Globalisering och liknande riktlinjer har medfört att nya miljöer som skapas i kommunerna har en tendens att likna varandra. Denna uppsats syftar därför till att jämföra tre svenska kommuners arbete med att skapa attraktiva stadskärnor.

Strandskyddet i Sverige är en del av allemansrätten som innebär att var och en har rätt att under ansvar färdas fritt i den svenska naturen, den rätten skyddas av strandskyddslagstiftning i miljöbalken. Dispens från förbuden i strandskyddslagstiftningen kan medges av kommunen. Strandskyddslagstiftningen har sedan 2009 fått nytt innehåll, bland annat att Länsstyrelsen är den myndighet som efter att kommunen medgett strandskyddsdispens granskar och i vissa fall överprövar dessa ärenden. En ny regel som ska säkerställa att fri passage ges vid tomtplatsbestämning infördes även 2009.Ett antal överprövningsärenden har studerats för att kunna analysera tillämpningen av bestämmelserna av tomtplats och fri passage. En litteraturstudie är tänkt att svara på om krav på fri passage förekommer i andra länder.

Det här examensarbetet är en kartläggning av luftföroreningarna kvävedioxid, partiklar PM10, kolmonoxid och bensen i kommunerna Luleå, Boden, Piteå och Älvsbyn. För varje kommun har det sammanställts en rapport och dessa redovisas var för sig i efterföljande bilagor. Resultatet av beräkningarna och kartläggningen visar hur luftföroreningssituationen ser ut i respektive kommun och utifrån detta lämnas lite olika råd varpå kommunerna sedan kan ta ställning till hur den fortsatta kontrollen av luftföroreningar ska ske..

Arbetet har som syfte att undersöka hur kommuners arbete med fysisk tillgänglighet finns med från visioner i översiktsplanen till detaljplanens utformning. Arbetet har sin utgångspunkt i två dokument, Boverkets granskning av tillgänglighet i översiktsplaner och årets rapport från Humana där landets kommuner undersökts i sitt arbete med tillgänglighet utifrån ett mer praktiskt perspektiv. De två kommunerna som ingår i detta arbete är Trelleborgs och Osbys kommun. Trelleborg är en av de tre kommuner som Boverket lyfter fram som föredöme i sin granskning och Osby är för andra året i rad på första placering i Humanas rankning av kommunerna. Det intressanta är att Boverkets och Humanas undersökningar befinner sig på två nivåer i planeringsprocessen, Boverket på den översiktliga och Humanas på den detaljerade, och om de två kommunernas dokument visar sig stämma med denna indikation eller ej.

En kvalitativ studie har genomförts där syftet var att undersöka personalchefers känsla och åsikter kringsubjektivitet och objektivitet under rekryterings-och bedömningsprocesser. Telefonintervjuer har gjortsmed fem personalchefer inom kommunal verksamhet,både i stora och små kommuner. Teorier som lyfts fram i litteratur har behandlats och jämförts med intervjuers resultat. Utgångspunkten för resultatet ligger i det empiriskt insamlade materialet som visade att både subjektivitet och objetivitet i rekryterings-och bedömningsprocesser har en betydande rol.

Abstract:Syfte: Att beskriva hur kommunernas äldre- och handikappomsorg infört och använder sig av ICF.Metod: Semistrukturerade telefonintervjuer med representanter för åtta svenska kommuner. Intervjuerna har transkriberats och analyserats genom kvalitativ innehållsanalys,Resultat: Resultatet redovisas under två teman. Ett tema handlar om hur kommuner infört ICF i kommunernas äldre- och handikappomsorg, med kategorierna införande i journalstruktur och införande av tankemodell. Ett tema handlar om hur kommunerna använder ICF i kommunernas äldre- och handikappomsorg. Kategorierna under det temat är användning i journalstruktur, användning av tankemodell och problem och utvecklingsbehov. Två olika typer av införande och användningssätt av ICF inom kommunernas äldre- och handikappomsorg framkom i studien.

Trots att forskning visat att en grön utemiljö spelar en stor roll för människors hälsa och välbefinnande har de gröna ytorna i svenska städer både blivit färre och minskat i storlek under de senaste 30 åren (Boverket, 2007). För att vända denna trend har flera städer börjat arbeta med någon form av grönytefaktormodell. Huvudsyftet med modellen är att skapa grönyta, men det är också möjligt att gynna andra funktioner av utemiljön. En av dessa funktioner är rekreation. Om rekreation gynnas och i så fall på vilket sätt, varierar dock mellan olika modeller. Syftet med detta arbete är att beskriva hur olika grönytefaktormodeller behandlar rekreation.

This report investigates what attitude private forest owners in the County of Stockholm, Sweden have towards biodiversity landconservation. Private landowners were asked to answer a questionnaire containing questions about there property and there attitude towards biodiversity. The results show that private landowners attitude towards biodiversity is affected by, amongst other things, the size of their property; a larger property have a more negative owner than a smaller property. A landowner that lives on his property has a more negative attitude towards biodiversity than a landowner that?s not living on his property.

This essay is about testing the validity of an article written by Jonas Löwgren, called The use qualities of digital design. The study we have executed is about testing the featured qualities of digital design in the article on two search systems located in the library of Stockholm University and Södertörn University respectively to see how they are able to be applied on search systems. To acquire the information for the study, we handed out a written inquire among users of those systems. The result of this quantitative study shows us that many that five of Löwgrens qualities is likely to be present on the systems. Our conclusion is that five of these are appliable on search systems.

Många kommuner i Sverige genomför eller planerar att genomföra ett byte av sina geodetiska referenssystem i plan till det nationella referenssystemet Swedish Reference Frame 1999 (SWEREF 99). En av anledningarna till att ett sådant byte genomförs är bland annat för att underlätta all användning av geografisk information. Arbetet med att byta referenssystem är dock komplicerat och resurskrävande, bland annat behövs mätningsteknisk personal, mätningsutrustning och kunskap om hur ett sådant byte skall genomföras. Mindre kommuner som inte har sådana resurser kan välja att vända sig till andra större kommuner där dessa resurser finns. Ockelbo kommun är ett sådant exempel.Denna rapport beskriver hur punkter i stomnäten i Lingbo och Åmot mättes med nätverks-RTK, enligt Lantmäteriets rekommendationer.

The aim of this dissertation is to examine why smaller municipalities[1] in Sweden experience difficulties when implementing the 16 environmental objectives that are designed to solve Sweden's environmental problems.The theoretical framework used for this dissertation is implementation theory which provides three conditions that need to be met in order to have a successful implementation.  These three conditions have shaped the research questions that examine if Torsby municipality has the "understanding," "ability" and "will" needed to implement the decision correctly.  The dissertation employs a case study method to examine why Torsby municipality has experienced difficulties implementating the target: programmes and strategies for planning, which is an interim target to environmental objective number 15: A good built environment.  Qualitative text analysis and interviews with politicians and civil servants from Torsby municipality and the county administration board of Värmland have been conducted in order to answer the research questions.   The material used for this dissertation is mostly from the government bills that are the foundation of the Swedish environmental policy and the documents and reports about the environmental objectives that the National Board of Housing, Building and Planning (Boverket), the Swedish Environmental protection agency (Naturvårdsverket), and the Environmental objectives council (Miljörådet) have released.The result of this dissertation supports previous research which has shown that smaller municipalities have problems implementating the environmental objectives due to a lack of financial resources. This dissertation also shows that the problems can be due to a lack of understanding the purpose of the objectives.  This leads to a lack of political will to implement the objectives.  Since the municipalities do not have the political will to implement the objectives the appropriate resources needed for a successful implementation are not appointed and therefore the municipalities are not able to fully implement the environmental objectives. [1] Municipalities with less than 20 000 inhabitants..

Utveckling och lansering av nya offentliga e-tjänster på webben har expanderat, eftersom e-tjänster ska förverkliga kommunikationen mellan medborgare och offentlig sektor. Webben är en kommunikationskanal som underlättar kontakten mellan användare och tjänsteleverantör. E-tjänsterna är till för att underlätta för användare att ta del av information och tjänster som myndigheter tillhandahåller. Med hjälp av e-tjänster kan medborgare få information om olika regler och bestämmelser samt andra samhällsfrågor från kommunerna. I dagsläget finns det mycket information presenterat på webbsidorna och det tillkommer mer information dagligen.

Studien behandlar hur de svenska dagstidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i sin bildjournalistik gestaltade upploppen i Stockholms fo?rorter va?ren 2013. Fokus ligger pa? att identifiera o?vergripande gestaltningsmo?nster vad ga?ller ha?ndelserna, de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de. Med hja?lp av en o?versiktlig inneha?llsanalys av samtliga bilder publicerade pa? nyhetsplats under perioden 20-25 maj och semiotiska bildanalyser av a?tta utvalda bilder har jag kommit fram till att tidningarna i stor utstra?ckning la?ter enstaka dramatiska bilder representera sto?rre skeenden och att de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de gestaltas utifra?n stereotyper som tidigare forskning har visat a?r vanlig i mediebilden av kriser och fo?rortsomra?den.

Denna uppsats är en jämförelse av två kartläggningar av prostitution på Internet: ?När prostitutionen flyttade in i vardagsrummet? skriven av Niclas Olsson vid Malmö Prostitutionsenhet och ?Slutrapport från projektet nätprostitution? skriven av Marie Johansson och Pia Turesson vid Prostitutions- och Spiralenheten i Stockholm.   Med hjälp av en diskursanalys utarbetad av Norman Fairclough kan man bland annat klarlägga hur en texts satskonstruktioner konstruerar samma texts objekt och subjekt. Genom en diskursanalys har denna uppsats konstruktioner/bilder/definitioner av ?sexsäljare?/ ?prostituerad?, ?socialsekreterare? och den hjälp som socialsekreteraren erbjuder sexsäljaren, analyserats.    Analysen och jämförelsen har visat att författarna till de båda texterna har skildaförhållningssätt till prostituerade, sig själva som socialsekreterare och den hjälp de erbjuder sin målgrupp. Det förhållningssätt ?Slutrapport från projektet nätprostitution? visar upp ligger nära ett förhållningssätt som i uppsatsen beskrivs som den Svenska offentliga hållningen till prostitution.

Undersökningen belyser de metoder som kommunerna i Nordost (Täby, Österåker, Vaxholm, Danderyd och Vallentuna) i Stockholms län använder sig av i analysering av flyktingars kompetens. Genom ett samarbete i kommunerna är ambitionen att förkorta perioden för de nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Undersökningen som gjordes är kvalitativ och innefattar intervjuer med berörd personal från kommunerna.Undersökningen visar att det finns ett stort behov att på ett effektivt sätt få ut de nyanlända flyktingarna i arbete. Resultatet visar att det finns en gemensam grundsyn på kartläggningen av kompetensen hos de nyanlända. Flyktingkvinnor har generellt sett sämre förutsättningar på den svenska arbetsmarknaden, dock visar resultatet att inga speciella åtgärder vidtas för att stödja deras framsteg till självförsörjning..