Syfte: IFRS 3 som infördes 2005 reglerar hur rörelseförvärv ska redovisas och föreskriver att materiella och immateriella tillgångar ska identifieras och redovisas separat. Det övervärde som återstår av köpeskillingen benämns goodwill. Immateriella tillgångar skrivs av årligen medan goodwill skrivs ned då en försämring av värdet skett vilket innebär att det kan vara mer fördelaktigt att allokera en större andel av köpeskillingen till goodwill. Studiens syfte är att undersöka hur köpeskillingen allokeras vid rörelseförvärv och utreda om det finns ett samband mellan ett företags skuldsättningsgrad och hur stor andel av köpeskillingen som allokeras till goodwill vid rörelseförvärv. Avsikten är att undersöka om företag med en hög skuldsättningsgrad väljer redovisningsmetoder som påverkar resultatet positivt. Metod: Studien omfattar de bolag noterade på NASDAQ OMX Stockholms Large- och Mid Cap-lista som har genomfört rörelseförvärv under 2010.

Syfte och frågeställningStudiens syfte:Muscle Dysmorphia (M.D.) är ett syndrom som kännetecknas av en störd kroppsuppfattning och låg självkänsla. Syftet med denna C-uppsats är att studera förekomst av M.D. bland styrketränande män i två olika stora städer.Studiens frågeställning:Finns det någon skillnad i förekomst av M.D. bland män i ålderskategorin 16-50 år som styrketränar på gym i storstad (Stockholm) kontra medelstor stad (Lidköping)?MetodUnder vår B-uppsats kartlades diagnoskriterier och definition för M.D.

Bakgrund:Den första januari 2011 trädde lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag i kraft. Dess ändamål var att jämställa konkurrensen sinsemellan de privata fastighetsägarna och de allmännyttiga kommunala bostadaktiebolagen. Lagen yrkade främst på att de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen skulle agera mer affärsmässigt för att konkurrensen inte skulle snedvridas. Kommunen som ägare var bland annat tvungen att ställa tydligare krav på bolagen genom att ta ut marknadsmässiga borgensavgifter och låneräntor samt ställa marknadsmässiga avkastningskrav.Frågan är nu hur de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen agerat utifrån dessa nya förutsättningar sedan lagen trädde i kraft den 1 januari 2011. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag har implementerats av aktörerna på bostadshyresmarknaden.

I dagens värld har länder ett tätt sammanlänkat ekonomiskt samarbete. Detta innebär att ifall ett land drabbas av en finanskris, kommer även andra länder att falla likt dominobrickor, in i en väntande finanskris. Just detta skedde år 2008 och 2011, då ett flertal av världens länder drabbades av en stor finansiell kris. I skuggan av dessa kriser växte en social rörelse fram vars syfte var att uppmärksamma människor om vad som, enligt rörelsen, egentligen hade hänt. Rörelsen som växte fram är känd som Occupy-rörelsen.

Denna uppsats är en litteraturstudie av kurslitteratur i matematikdidaktik. Jag har läst all kurslitteratur som användes i matematikdidaktiska kurser för blivande lärare i tidiga skolår under läsåret 2008/2009 vid Stockholms universitet. Jag har sökt efter beskrivningar av subtraktion och undersökt vilka olika subtraktionssituationer som finns beskrivna. Exempel på subtraktionssituationer är minskning och jämförelse. En minskning är en situation från verkligheten där en mängd minskas och en jämförelse kan ske då det finns två mängder som jämförs med varandra.

En fungerande munhälsa är centralt för att människan ska kunna tillgodogöra sig näring och för att känna välbefinnande. Hälso- och sjukvården har gjort stora framsteg som bidragit till att medellivslängden ökat och den äldre populationen blivit större. Tandvården har också gjort stora framsteg vilket bidragit till att den äldre befolkningen behåller sina egna tänder i högre utsträckning. Paradoxalt nog har den förbättrade tandhälsan hos äldre gjort att problemen med tandhälsan ökat på grund av att tandhälsan har blivit eftersatt. Det har visat sig att äldre personer med kognitiv svikt som bor kvar i det egna hemmet har stora munhälsoproblem.

Uppsatsen har skrivits på uppdrag av Lantmäteriet och har för avsikt att undersöka hur vanligt det är med ombud och biträden vid lantmäteriförrättningar samt anledningen till att sakägare väljer att använda ombud och biträden. En studie har genomförts genom en datainsamling från två olika län, Stockholm och Blekinge. Underlaget utgörs av både statliga och kommunala lantmäteriförrättningar som registrerats under 2010. Studien ligger även till grund för en enkätundersökning som genomförts med syfte att hitta anledningar till varför många sakägare väljer att anlita professionella ombud då detta innebär en kostnad som sakägaren enligt lagstiftning inte ska behöva svara för.Datainsamlingen som utfördes visade på att det i Stockholm län förekom externa ombud och biträden, dvs. ombud/biträden vilka inte redan var sakägare i förrättningen, i 4 % av de registrerade förrättningarna under 2010.

Jag är skådespelare utbildad vid Statens Scenskola i Malmö 1976-1979. Sedan 1979 har jag varit kontinuerligt yrkesverksam, mestadels inom institutionsteatrar men också inom fria teatergrupper, Boulevardteatern och Moderna dansteatern. Sedan 1988 har jag varit anställd på Stockholms Stadsteater och där har jag främst arbe-tat på Unga Klara, en självständig grupp inom Stadsteatern med egen konstnärlig ledare, Suzanne Osten. Att ständigt vara i produktion eller på uppdrag in i ny produktion har gjort det svårt att hinna med att reflektera kring arbetet. Till slut blir det en stor hög av erfarenhet och erövringar som utvecklas eller kanske faller i glömska.

I augusti 2013 talades det mycket i nyheterna om elever med läs- och skrivsvårigheter och hur pengar till specialundervisning för dessa elever dragits in av Stockholms kommun. Efter dessa nyheter började tankar komma kring hur lärarna nu i skolorna skulle stödja och utveckla dessa elever i den ordinarie undervisningen, då läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011) säger att miljön skall anpassas till eleverna. Mot bakgrund av denna problematik har denna studie bedrivits med syfte att, utifrån fyra klasslärares undervisningspraktik undersöka, om och i så fall hur inkludering sker för elever med läs- och skrivsvårigheter i årkurs två. För att belysa detta syfte användes en kvalitativ metodansats där fyra klasslärare intervjuades om deras syn på inkludering och hur de såg på detta begrepp i förhållande till sin undervisning med elever med läs- och skrivsvårigheter. Även två lektionsobservationer gjordes hos varje klasslärare för att ta reda på om och i så fall på vilket sätt det fanns en inkluderande undervisning.

Detaljplaner upprättas och antas när områden ska exploateras och bebyggas. Plan- och bygglagen säger att vissa handlingar måste upprättas under detaljplaneprocessen. Ett dokument som ofta upprättas, i synnerhet vid större exploateringsprojekt, kallas för gestaltningsprogram. Upprättandet av gestaltningsprogram är däremot inte ett krav uttryckt i lagen. Gestaltningsprogram upprättas framför allt för att det finns en önskan om att kunna få en bild av det nya områdets karaktär och stil.

I augusti 2013 talades det mycket i nyheterna om elever med läs- och skrivsvårigheter och hur pengar till specialundervisning för dessa elever dragits in av Stockholms kommun. Efter dessa nyheter började tankar komma kring hur lärarna nu i skolorna skulle stödja och utveckla dessa elever i den ordinarie undervisningen, då läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011) säger att miljön skall anpassas till eleverna. Mot bakgrund av denna problematik har denna studie bedrivits med syfte att, utifrån fyra klasslärares undervisningspraktik undersöka, om och i så fall hur inkludering sker för elever med läs- och skrivsvårigheter i årkurs två. För att belysa detta syfte användes en kvalitativ metodansats där fyra klasslärare intervjuades om deras syn på inkludering och hur de såg på detta begrepp i förhållande till sin undervisning med elever med läs- och skrivsvårigheter. Även två lektionsobservationer gjordes hos varje klasslärare för att ta reda på om och i så fall på vilket sätt det fanns en inkluderande undervisning.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en av skolans vanligaste diagnoser och det uppskattas att omkring 2-3 procent av den svenska skolans elever tillhör denna kategori. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka tolkningar som finns för begreppet ADHD. Det har även varit ett syfte att undersökt hur en kommun i Stockholms län, en grundskola i den valda kommunen och grundskolans idrottslärare arbetar utifrån styrdokumenten för att skapa en individualiserad undervisning för elever med diagnosen ADHD.Intervjuer har genomförts med en kommunanställd specialpedagog, rektorn på den valda grundskolan samt tre av grundskolans idrottslärare för att spegla arbetet i den dagliga verksamheten.Det studien har kommit fram till är att begreppet ADHD är ett väldigt komplicerat begrepp som skolan, kommunen och forskare har svårt att enas om gemensamma förklaringar till. Enligt grundskolans styrdokument är diagnoser inte nödvändiga, men de kan ses som en stor hjälp för skolan och skolans lärare när det kommer till deras förståelse för elevens beteende. Diagnosen ADHD kan ses som ett fenomen i sig för att ge förståelse för personer runt omkring eleven.

Denna studie om nollalternativ i en miljökonsekvensbeskrivning utgör ett examensarbete inom masterprogrammet i Miljövård och fysisk planering på för naturgeografi och kvartärgeologi vid Stockholms universitet. Examensarbetet har även tagits fram i samarbete med WSP Samhällsbyggnad. I dagsläget tycks det saknas en entydig samsyn över hur nollalternativ i en MKB ska formuleras och hanteras. Med anledning av det har syftet med denna studie varit att utforska vilka förhållningssätt som finns till nollalternativet i en MKB samt att försöka ge en ökad förståelse för hur nollalternativet i en MKB bör hanteras. Därför redogör denna studie för vilket syfte och funktion nollalternativet fyller i en MKB tillsammans med de aspekter som bör beaktas vid hanteringen av nollalternativ i en MKB. Studien har genomförts med hjälp av fyra olika metoder som gemensamt bör kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. För att bidra med en ökad förståelse kopplas den erhållna empirin till teorier om förutsägelse, osäkerhet och scenarier i en MKB. Resultatet i studien visar att syftet med nollalternativ i en MKB är att sätt den tänka planen eller projektet i en kontext och fyller därmed en betydelsefull funktion.

Bakgrund: Vid operativa ingrepp finns en risk för överföring av smitta mellan personal och patienter. Lokala riktlinjer ska reglera användningen av personlig skyddsutrustning. Huvudskydd används för att hindra hår och partiklar att falla ner på sterilt område. Ögonskydd skyddar personalens ögonslemhinna mot stänk av kroppsvätskor och användandet av dubbla handskar minskar risk för blodsmitta vid stick- och skärskador.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka preoperativa val av och motivering till val av huvudskydd, ögonskydd och handskar hos operatörer och operationssjuksköterskor. Metod: I en empirisk, deskriptiv studie med tvärsnittsdesign undersöktes val av och motivering till val av huvudskydd, ögonskydd och handskar. Operationssjuksköterskor och operatörer observerades och tillfrågades med stöd av ett strukturerat frågeformulär.Resultat: På två operationsavdelningar i Stockholms län utfördes 240 observationer.

?I de ljusa hassellundarna utanför min trädgård, har himlen rasat ner och färgat jorden blå. Tusentals och åter tusentals blåsippor har just slagit ut i en värld som fyllts av hasselhängen.? (Sarenström, 1999, s. 28) Den första växtlighet som blommor men även den sista som blommar innan snön kommer är geofyter, lök- och knölväxter.