Grinda Wärdshus är beläget på ön Grinda i Stockholms nordöstra skärgård. Detta projekt har till avsikt att på Skärgårdsstiftelsens förfrågan inventera värdshusets nuvarande oljebaserade värmesystem för att finna ett mer hållbart alternativ baserat på en värmepump. En omfattande litteraturstudie samt ett flertal studiebesök genomförs för att införskaffa nödvändig bakgrund kring nuvarande samt alternativa värmesystem. Med hjälp av årlig oljeförbrukning samt värdshusets maxeffektbehov dimensioneras ett system baserat på en värmepump. Ekonomiska, sociala samt miljömässiga aspekter av systembytet utvärderas.

Dagens äldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tätt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har äldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre än hälften av stadens vård- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istället för att satsa på kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och säkerställer att privata utförare tillhandahåller en god äldreomsorg. Studien visar på att kvalitén i dessa verksamheter är komplex att följa upp och kräver en relation präglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

I maj 2005 sändes en TV-dokumentär om kvinnojourerna i Sverige, som orsakade en stundtals hetsig debatt och en intensiv mediegranskning. Här syntes många stereotypa bilder av kvinnor som är aktiva i kvinnojourrörelsen. Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka konsekvenser stereotypa bilder får för kollektiv identitet hos aktiva i kvinnojourer, baserat på vilka bilder som de upplever att andra har av dem. Vår teoretiska ram bygger på teorier om kvinnojourrörelsen i Sverige och det motstånd de tidigare har mött, teorier om kollektiv identitet samt teorier om stereotyper. Vår metod består av kvalitativa intervjuer.

Syftet med uppsatsen är att jämföra tre vårdcentraler i Stockholms läns landsting med avseende på hur de arbetar med nyckeltal i sin verksamhetsstyrning.Uppsatsen är utförd genom en flerfallsstudie och är baserad på både primär- och sekundärdata. Underlaget till studien har samlats in genom tre intervjuer med antingen verksamhetschef eller ekonomichef på respektive vårdcentral. Våra sekundärdata innefattar artiklar, elektroniska och tryckta källor. För att kunna besvara uppsatsens syfte och frågeställningar samt för att kunna bearbeta våra empiriska data har vi valt några teorier och modeller. Modellerna berör styrprocesser och verksamhetsstyrning medan teorierna bemöter fenomenet nyckeltal. Dessa modeller och teorier har sammankopplats till vår empiri som ligger till grund för vår analys.I analysen får utvalda teorier och sekundärdata möta empirisk data i form av intervjuer.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka hinder som fanns att få till stånd jämlika möten över- och underklassen under det sena 1800-talet i Stockholm. Ett ytterligare syfte är att granska hur den borgerliga kvinnan respektive arbetarkvinnan konstruerades av sig själv och av varandra. Materialet som granskas är anteckningar från Samkväm för kvinnor ur olika yrkesgrupper och protokoll från Stockholms Allmänna Kvinnoklubb.Metoden som används är hermeneutisk och teorierna som används är den där Simone de Beauvoir beskriver hur den andra konstrueras, samt Karin Johannissons slutsatser om hur arbetarkvinnan närmast ansågs som en annan ras under det sena 1800-talet.Undersökningen visar att det fanns en uppriktig vilja bland de borgerliga kvinnorna att mötas på jämlika villkor. Men de ekonomiska skillnaderna skapade hinder för det, liksom tidens föreställningar om arbeterskan.Hur den borgerliga kvinnan konstrueras av arbeterskorna framträder inte tillräckligt tydligt för att kunna dra några generella slutsatser av, medan hon av ?de sina? betraktas som det självklara subjektet.

This essay is about the planning of Stockholm's border regions (areas on the outskirts of the city) during the first seven years of the 21st century. It describes how planning decisions are made in reality, in respect to a 'green' perspective. By describing what a "markanvisning" is (the right to negotiate with the city about a certain piece of land) and by discussing examples of what has happened with a hundred applications for markanvisning, this essay shows how Stockholm's border regions are planned. In the majority of cases it is the initiative of the future developers that begin the planning and construction processes. Research shows that the application to get a markanvisning in Stockholm does not follow a clear, structured system. However, the existing system in Stockholm does work and it seems like almost all the employees within the municipality, the politicians, and the future proprietors are happy with the current situation. Interviews have been held with key individuals involved in the planning process.

Allmänna fotbollsstadion är ett arkitektoniskt manifest som undersöker Allmänna Idrottsklubbens roll i samhället som social motor i Stockholms Norrort. Platsen för projektet är dagens Sundbybergs IP, med goda kommunikationsförbindelser som buss, tunnelbana och pendeltåg inom gångavstånd.  Allmänna fotbollsstadion bevarar och förstärker kulturella värderingar och ideal genom att betona frågor som är viktiga för AIK samt Sundbyberg. Stadions utformning möjliggör inslag av traditionella material som naturgräs och betong. Allmänna fotbollsstadion är utformad efter platsens förutsättningar och förstärker närområdet genom sin mångsidighet och breda funktion.

Titel: Vad rapporteras det om i lokaljournalistiken? En jämförelse av Upplands Väsby kommuns lokaltidningar.Författare: Emelie Klermyr.Lärosäte: Stockholms Universitet, Stockholm.Institution: Enheten för journalistik, medier och kommunikation, JMK.Avdelning: Medie- och kommunikationsvetenskap.Handledare: Yvonne AnderssonExaminator: Magnus DanielssonSyftet med studien är att jämföra lokal rapporteringen på de två lokaltidningarna i Upplands Väsby: Mitt i Upplands Väsby och Vi i Väsby.  Jämförelsen avser eventuella skillnader och likheter mellan vilka ämnen som får störst utrymme samt vilka aktörer som kommer till tals i de båda tidningarna. Genom en kvantitativ innehållsanalys har 130 artiklar och notiser undersökts. Fem upplagor från vardera tidning har undersökts mellan juli-november 2014. Studien visar att ämnesfördelningen skiljer sig något mellan de båda tidningarna.

The bicycle is an individual means of transport. Many people prefer to cycle over short distances and in congested areas rather than take travel by car or public transport. This is a study of the use of bicycle as an option for commuting to work. It is a comparison between three cities: Stockholm, Copenhagen and London. The comparison is focused on solutions that benefit commuter cyclist and performed by studying cycle policies and other related documents.

Uppsatsen gör en genomgripande kvalitativ analys av redovisningens roll i institutionsteatern, i två fallstudier, med fokus på synliggörande av värdeskapande. Syftet är att öka förståelse för redovisningens funktion vid styrning av verksamheter med icke-finansiella mål. Ytterligare en ambition med uppsatsen är att föreslå ett förhållningssätt till icke-mätbara värden i redovisning och styrning.Inledningsvis presenteras de två analysobjekten som valts för fallstudier; Stockholms stadsteater och Västerbottensteatern. Genom samtalsintervjuer och observationer gör författaren närläsningar av analysobjekten som sedan relateras till utvald litteratur, praktiker och modeller av relevans för studien. Här förs resonemang kring de båda analysobjekten utifrån rådande teori inom redovisning, styrning och arts management.Studien antyder att redovisningens roll i teatern är mångfacetterad; den fyller en inre och en yttre funktion, i en konkret respektive abstrakt dimension.

Dagens äldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tätt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har äldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre än hälften av stadens vård- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istället för att satsa på kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och säkerställer att privata utförare tillhandahåller en god äldreomsorg. Studien visar på att kvalitén i dessa verksamheter är komplex att följa upp och kräver en relation präglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

Många stadsbyggnadsutvecklingsprojekt diskuteras flitigt i media. Dock pratar man ofta bara om den fysiska utformningen och glömmer att uppmärksamma den sociala dimensionen av projekten. Alltså de förutsättningar som finns för den sociala miljön, offentliga rum där människor ska interagera med varandra. Detta innebär att en viktig del av behoven för människors livsmiljö inte tillgodoses, vilket kan göra planeringen av det offentliga rummet misslyckad.Ett exempel på ett projekt som fallit offer för detta är Nya Slussen som har fått stark opinion mot sig. Dock har debatten om Nya Slussen mestadels fokuserat på den fysiska utformningen.Denna studie ämnar analysera förutsättningarna för social interaktion i de offentliga rummen i Stockholms stads projekt Nya Slussen.Analysen av projektet Nya Slussen görs genom en deduktiv analysansats utifrån befintlig forskning inom urbansociologi.

Säbyviken är en mindre vik som utgör en del av Björnöfjärdens viksystem på Ingarö i Stockholms skärgård. Säbyviken har idag svåra övergödningsproblem med relaterade tillstånd såsom syrebrist, bottendöd och algblomningar. Nära hälften av Säbyvikens bottnar lider idag av syrebrist och dessa frigör idag stora mängder fosfat som tidigare varit bundet till sedimenten. För att kunna reducera övergödningen i Säbyviken är det nödvändigt att kartlägga de källor som orsakar övergödningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka näringsämnestillskottet från externa källor (tillflöden) samt interna källor (sedimenten) till den övergödda Säbyviken, med hjälp av egna flödesmätningar, uppskattade flöden från SMHI och koncentrationsmätningar av näringsämnen i tillflödena och i Säbyviken från BalticSea2020.

Dagens äldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tätt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har äldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre än hälften av stadens vård- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istället för att satsa på kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och säkerställer att privata utförare tillhandahåller en god äldreomsorg. Studien visar på att kvalitén i dessa verksamheter är komplex att följa upp och kräver en relation präglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.

The purpose of this thesis is to investigate the function of the museum library. The methodused consisted partly of literary studies, and partly of field investigations, conducted mainlyin the form of interviews.Two different sets of field studies have been conducted. The first one is an investigation ofthe museum libraries in Goteborg. After a preliminary study, three of these have been selectedfor further investigation. These are the libraries of Göteborgs Konstmuseum, GöteborgsStadsmuseum and Röhsska museet.