Uppsatsens syfte är att studera diskursen om mångfald i Stockholms kommun genom en analys av fjorton mångfaldsplaner samt två intervjuer med representanter för olika stadsdelsförvaltningar. De tre frågor vi ställt vårt material är hur ?mångfald? definieras, hur mångfaldsarbetet beskrivs samt hur ?etnicitet? och ?etnisk mångfald? konstrueras. Fokus i uppsatsen är etnisk mångfald. Uppsatsen antar ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och det teoretiska ramverket består av diskursteori samt begrepp och idéer hämtade från kritisk litteratur om mångfald.

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om hur några kontaktfamiljer ser på sina uppdrag, hur de upplever relationerna till kontaktbarnet och dess familj samt om dessa kontaktfamiljer upplever att de fått stöd eller önskar få stöd från Socialtjänsten. Undersökningen har genomförts i form av halvstrukturerade intervjuer med åtta kontaktfamiljer från tre kommuner i Stockholms län.Undersökningens resultat visar att det bland annat var viljan att göra en insats för ett barn och att göra något som är bra, som gjorde att dessa familjer valt att bli kontaktfamilj. Två gemensamma faktorer kan utläsas i resultatet angående vilket kontaktfamiljerna ansåg var syftet med deras uppdrag. Den ena är att kontaktfamiljerna på något sätt ville stimulera kontaktbarnet socialt och det andra är att de ville bidra till att utöka barnets nätverk. Flertalet kontaktfamiljer beskrev relationen både till kontaktbarnet och till dess familj, som god.

Kreativitet har blivit en allt vanligare aspekt i stadsutveckling. Många städer och stadsdelar profilerar och marknadsför sig som kreativa. I det här examensarbetet har jag studerat vilken roll kreativitet har i stadsutveckling och undersökt vad det är som gör en plats kreativ. Slutligen tittade jag närmare på ett avvecklat industriområde i Stockholm och undersökte om det var möjligt att genom design främja kreativitet i utomhusmiljön. Kreativa platser har visat sig vara ekonomiskt framgångsrika, vilket kan vara anledningen till den snabba ökningen av kreativa profileringar i städer. Det var framför allt i och med den amerikanske forskaren Richard Floridas bok The rise of the creative class (2002) som debatten kom igång ordentligt.

Uppsatsens syfte är att studera diskursen om mångfald i Stockholms kommun genom en analys av fjorton mångfaldsplaner samt två intervjuer med representanter för olika stadsdelsförvaltningar. De tre frågor vi ställt vårt material är hur ?mångfald? definieras, hur mångfaldsarbetet beskrivs samt hur ?etnicitet? och ?etnisk mångfald? konstrueras. Fokus i uppsatsen är etnisk mångfald. Uppsatsen antar ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och det teoretiska ramverket består av diskursteori samt begrepp och idéer hämtade från kritisk litteratur om mångfald.

?Burberry - En studie om byggandet och profileringen av ett varumärke utifrån visuell metodologi? är skriven av Charlotte Wennström, student på institutionen för journalistik, medie- och kommunikationsvetenskap på Stockholms universitet.I denna uppsats analyseras den visuella framställningen av ett varumärke i reklamannonser sända av Burberry under hösten 2009 respektive våren 2010. Uppsatsen undersöker huruvida stereotypa framställningar av varumärket speglas i bildmaterialet utifrån semiotisk analys, vad det avser att förmedla och till vilken målgrupp. Arbetet genomförs med hjälp av bildanalys som är en kvalitativ metod. Uppsatsen utgår ifrån de semiotiska begreppen denotation och konnotation.

Tron på den egna förmågan (self-efficacy) och upplevelsen av kontroll (locus of control) påverkar människors agerande och bedömningar av sina möjligheter. Syftet med undersökningen var att öka förståelsen för hur studenter från psykologlinjen i Stockholms Universitet bedömde sina chanser att få ett arbete direkt efter utbildningen. Fyra studenter deltog i undersökningen och data samlades genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Resultatet visade att möjligheterna till att få arbete efter examen ansågs vara goda men att den praktiska tjänstgöringen för psykologer, PTP, sågs som en flaskhals. Erfarenhet, kontakter, ålder, kön och utbildningsinriktning ansågs kunna påverka möjligheterna till att få en PTP-tjänst och påverkade också deltagarnas bedömning av sina chanser.

Avsikten med vår studie har varit att belysa historiken från stickningens uppkomst och fram till idag i både ett skol- och ett samhällsperspektiv. Syftet har även varit att göra en studie i hur stickning växt fram i Sverige och hur det tas tillvara i grundskola och samhälle. De metoder som använts för att få fram resultatet är litteraturstudier, Internet och en enkätundersökning. Vi har också besökt stickcaféer samt dokumenterat stickgraffiti. Enkäten skickades ut till textillärare som undervisade från skolår 3 till och med skolår 9 i Örebro, Stockholms och Västerbottens län.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka hinder som fanns att få till stånd jämlika möten över- och underklassen under det sena 1800-talet i Stockholm. Ett ytterligare syfte är att granska hur den borgerliga kvinnan respektive arbetarkvinnan konstruerades av sig själv och av varandra. Materialet som granskas är anteckningar från Samkväm för kvinnor ur olika yrkesgrupper och protokoll från Stockholms Allmänna Kvinnoklubb.Metoden som används är hermeneutisk och teorierna som används är den där Simone de Beauvoir beskriver hur den andra konstrueras, samt Karin Johannissons slutsatser om hur arbetarkvinnan närmast ansågs som en annan ras under det sena 1800-talet.Undersökningen visar att det fanns en uppriktig vilja bland de borgerliga kvinnorna att mötas på jämlika villkor. Men de ekonomiska skillnaderna skapade hinder för det, liksom tidens föreställningar om arbeterskan.Hur den borgerliga kvinnan konstrueras av arbeterskorna framträder inte tillräckligt tydligt för att kunna dra några generella slutsatser av, medan hon av ?de sina? betraktas som det självklara subjektet.

Syftet med denna uppsats var att undersöka ungdomars och fältassistenters syn på den offentliga närmiljön. Studien är begränsad till stadsdelen Bagarmossen i Stockholms stad. Vi har tagit reda på vad killar i högstadieåldern gör på sin fritid och hur fältassistenterna arbetar. Vi har undersökt om och hur relationer och kontroll skapas och hur det påverkar killarna och fältassistenterna. En ytterligare aspekt som tagits upp i uppsatsen är vad killarna och fältassistenterna har för tankar om trygghet och syn på medias roll.

I DAG RÅDER ETT STORT OMVANDLINGSTRYCK på de före detta industriområdena längs inloppet till Stockholm och Mälarens stränder. Dessa platser utgör attraktiva tomter för bostadsbyggande och många områden har byggts om eller är under omvandling. Ett av dessa är Lövholmen vid Liljeholmen. Här finner man idag bland annat Beckers hundraåriga fabriksanläggning med avsevärda kultur- historiska värden. EXAMENSARBETET HAR LETT FRAM till ett planförslag som visar på hur en kommande förtätning av planområdet kan utformas. Förslaget grundas i inventerings- och analys-resultat samt på tidigare ställningstaganden från bland annat Stockholms stadsbyggnadskontor. PLANFÖRSLAGET INNEBÄR I STORA DRAG att områdets be-varandevärda bebyggelse utgör stommen och ny samtida bebyggelse införs i medveten kontrast.

Att bli mor kan upplevas som något stort och omvälvande. Att som mor uppleva sig vara den som i första hand har ansvar för barnet kan ge känslor av utmattning och maktlöshet. I processen att bli mor behöver hon stöd av personer i sin omgivning. Sjuksköterskan i barnhälsovården är en av dessa människor. Att beskriva förstagångsmödrars upplevelse av stöd från barnhälsovården.

Bakgrund: Mycket av den tidigare arbetsmiljöforskningen har fokuserat på faktorer som bidrar till ohälsa inom förskolan och mindre ansträngningar har inriktas på att försöka erhålla kunskaper om vad som bidrar till hälsa. Den här studien kommer därför att fokusera på den salutogena arbetsmiljön inom förskolan.  Syfte: Var att undersöka förskolepersonals uppfattningar om och erfarenheter av begreppet god arbetsmiljö i förskolan. Metod: Fyra förskolelärare och fem barnskötare från en fristående förskola och två kommunala förskolor i Stockholms län deltog. Semistrukturerande intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Intervjuerna analyserades med hjälp av fenomenografisk metod och fem beskrivningskategorier samt fjorton underteman skapades.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med den här studien är att, genom att lyfta ut en definierad träningsgrupp, spinningtränande, från gymtränande undersöka om skillnader föreligger kring risk- och missbruk av AAS, narkotika och alkohol. Frågeställningarna som ska svara på syftet fokuseras kring hur gruppen spinningtränande förhåller sig till missbruk av AAS och narkotika jämfört med gruppen gymtränande i STAD undersökningen. Alkohol parametern jämförs mellan spinningtränande och befolkningen i övrigt efter en rapport av Källmén m.fl.MetodFör att nå fram till mina resultat har jag valt att arbeta med kvantitativ metod. Studiens avgränsningar består i spinningtränande på gym, ålderskategori arton till sextio år. De tre gym som är med i studien skiljer sig åt geografiskt i Stockholms inner- och ytterstad samt har olika ägandeformer.ResultatResultatet visar att spinningtränande inte skiljer sig från gymtränande med avseende på missbruk av AAS och narkotika.

Syftet med denna studie är att undersöka hur den stigmatiserade förorten kan påverka identitetsskapandet hos ungdomar i åldern 15-18, samt hur de uppfattar medias framställning av deras boendeort. Vi vill undersöka om hur en stigmatiserad bild av förorten Rågsved påverkar skapandet av ungdomarnas identitet. Vi har i denna undersökning gjort en kvalitativ studie baserad på intervjuer av fyra ungdomar som bor i Stockholms förorten Rågsved.För att kunna analysera våra kvalitativa intervjuer har vi använt oss av Erving Goffman teori om stigma. Vi har även valt teorier om kollektiv identitet och medias makt i samhället, detta har gjorts för att kunna undersöka hur mycket inflytande en stigmatiserad bild av en förort har på skapandet av ungdomars identitet och vilka de är som individer.Resultaten av studien visar att våra informanter i Rågsved är medvetna om den stigmatiserade bilden som området har och trots detta, uttrycker intervjupersonerna att deras bostadsområde inte utgör en påtaglig påverkan på deras identitet. Den starka gemenskapen som finns inom området övervinner inflytandet som det negativa ryktet kan ha på ungdomarna. .

The purpose of this essay was to examine municipal guidelines regarding the administration of the social assistance, collected from 18 municipalities in the Stockholm-area to achieve a greater understanding on how they were constructed in respect to the legislation and how the language mediated their contents. The legal aspects of the social assistance was studied through a jurisprudential method in which the legislative history, texts of laws and case laws were examined. The empirical aspect of this essay was studied through a hermeneutical method and analyzed through theories of social constructionism and legal pluralism. The results from the jurisprudential study were also used to understand how the municipal guidelines were constructed in relation to the law. The results of this essay corresponded well with previous studies in this field where considerable divergences in the approval of social assistance have been established.