Med utgångspunkt i barndomssociologiska tankar undersöker följande etnografiskt inspirerade studie intentionen med och receptionen av Stockholms Kulturhus barnkulturverksamhet Rum för Barn. Genom att tillämpa Stuart Halls kommunikationsmodell för inkodande och avkodande av budskap på materialet, som består av intervjusamtal, observationer, styrdokument, information till besökarna samt en kvalitativ enkätstudie, diskuteras de barndomsideologier om barnet som blivande alternativt varande människa som förekommer i verksamheten samt de vuxna besökarnas tolkning av dessa.I analysen framkommer en dubbelhet gentemot barnen såsom å ena sidan blivande människa och å andra sidan varande människa från såväl verksamhet som besökare. Undersökningen påvisar att de båda ideologierna (om barnet som blivande och varande människa) är alltjämt närvarande i både verksamhetens intention samt i de vuxna besökarnas reception och omsatta barnsyn. Rum för Barns givna förutsättningar, dess egen förståelse av verksamheten, sammanhanget och det faktiskt kommunicerade intentionen kan förståelse av verksamheten är bred och bitvis brokig. Också de tolkningar informanterna gör av verksamheten varierar, från godtyckliga till oppositionella.Uppsatsen påvisar att verksamheten kan användas som ett forum för förverkligande av barnets rättigheter men att detta inte alltid görs..

Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik Røland.

Syftet med uppsatsen var att undersöka studie- och yrkesvägledarens roll i skolintroduktionen för nyanlända invandrarungdomar i gymnasieåldern. Studie- och yrkesvägledare har intervjuats i fem kommuner i Stockholms län. Utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt vill vi undersöka studie- och yrkesväledarens roll i skolverksamheten och dess ramar. Resultatet visar att studie- yrkesvägledarna upplevde att samverkan och tidsaspekten var begränsande faktorer i introduktionsarbetet. Det framkom även hur de yttre och inre ramar påverkar kommuner och skolverksamheter, vilka ses som hinder.

Sedan 1942 har Parkteatern haft gratis föreställningar under sommarmånaderna i Stockholm. Från att vara en verksamhet under olika tekniska nämnder inom Stockholms kommun är den idag en av sju enheter inom Kulturhuset Stadsteatern. På det kulturpolitiska området har det alltid funnits en motsättning mellan det ekonomiska och det kulturella. Men sedan New Public Management (NPM) idéer tagit sig in i den offentliga sektorn har det lett till att offentligt finansierad kulturell verksamhet effektiviserats.Syftet med uppsatsen är att belysa hur Parkteatern som en del inom Kulturhuset Stadsteatern påverkas av politiska krav som ställs i form av ägardirektiv. Undersökningen baseras främst på intervjuer med anställda på Parkteatern och styrelsemedlemmar samt skriftliga dokument.

I detta arbete redovisas en fallstudie från Nynäshamns kommun. En process för Sveriges första litteraturhus med anknytning till orten, genom författare som har levt och verkat i kommunen. Kommunen arbetar för att närma sig Stockholms läns bostads- och arbetsmarknadsregion genom förbättrad infrastruktur. I sin målsättning att attrahera intressegrupper har olika områden identifierats som viktiga. Ett av dessa områden är kultur. Processen startade med ett initiativ från en invånare och utvecklades till ett samarbete mellan en ideell förening och kommunen, men projektet mötte motstånd.

I denna studie undersöks det hur begreppet integrerad kommunikation definieras i teorin i jämförelse medhur de praktiker som säger sig arbeta med termen definierar och använder den. Vidare lyfter studien framde barriärer som står framför en praktisk implementering av begreppet, samt möjligheterna till kommaförbi dessa. Syftet är att öka förståelsen för begreppets innebörd samt för hur det kan utnyttjas till sin fullapotential.Konsulter vid Stockholms ledande PR-byråer intervjuades i detta syfte och till grund för diskussionenligger även en omfattande presentation av teorin bakom integrerad kommunikation. Resultaten visar attintegrerad kommunikation i praktiken används på en abstrakt snarare än en konkret nivå, och att barriärernaför en konkretisering kan sammanfattas inom fyra områden: revirtänkande, ekonomiskt system,mätbarhet och nya medier. Samtidigt visar studien på hur dessa barriärer kan vändas till möjligheter i syftetatt förbättra den integrerade kommunikationen.Slutsatsen blir att för att anpassa teorin till verklighetens förutsättningar, och på så sätt möjliggöra praktiskapplicering av teorin, bör man börjar tala om integrerat varumärke istället för integrerad kommunikation.Begreppsväxlingen förenklar arbetet med att förankra integrationssynsättet på ledningsnivå och sedanimplementera arbetet ute i organisationen.Nyckelord: Kommunikation, Public Relations, marknadskommunikation, konvergensmodellen, integreradkommunikation, synergi, identitet, organisationskultur, varumärke, varumärkesplan, Return ofInvestement, Return on Communications, integrerat varumärke..

Introduction: The health for individuals with intellectual disabilities is asubject that is prioritized by the Swedish Institute for Public Health. Socialsupport has been proven to be important for health and quality of life. Despitethis fact there is no research available regarding the influence social support hason health and quality of life for people with intellectual disabilities in Sweden.Aim: To describe social support and the consequence of social support forhealth and quality of life for individuals with intellectual disabilities. Method:A litterature review of research in a defined area with a descriptive design.Systematic searches for articles were done in several databases and ultimately16 articles were chosen. Themes and categories were created with respect to theaim of this study during the analysis of the articles.

Matsvinn förekommer i alla steg i produktionskedjan. En del av det onödiga matsvinnet uppkommer i livsmedelsbutikerna när en stor mängd ätbara livsmedel av olika anledningar slängs. Någon form av svinn kommer troligtvis alltid finnas i en livsmedelsbutik varför syftet med detta examensarbete har varit att undersöka möjligheter att ta tillvara detta svinn genom omproduktion. Omproduktion har vi valt att definiera som att befintliga produkter förädlas eller på annat sätt omvandlas till en ny produkt. De metoder för omproduktion som framkommit i fallstudier har sedan analyserats utifrån ett lönsamhetsperspektiv.

Syftet var att undersöka om det fanns skillnader i retoriken i bifallsärenden respektive avslagsärenden och om besluten var logiska utifrån argumentationen. Vid genomförandet av studien användes kvantitativ och kvalitativ textanalys av tolv biståndsutredningar gällande särskilt boende enligt Socialtjänstlagen.En av Stockholms stadsdelar hade arbetat med kvalitetssäkring av verksamheten. Biståndsenheten hade granskat tolv biståndsutredningar. Hälften av ansökningarna avslogs och hälften ledde till beslut om bifall. Biståndsenheten visste inte med säkerhet varför utfallet blev som det blev och det fanns därmed betänkligheter om godtycke i beslutsfattandet.Studiens innehållsanalys visade att klienternas egna resurser, sociala skäl, anhöriga och juridiska skäl (riktlinjer) angavs som skäl för avslag.

The Swedish School Board reported in 2007 that students with a foreign background to a larger extent than Swedish students leave school without grades in one or more subjects in the ninth grade. The report also reveals that during the year 2007/2008 17 percent of elementary school pupils had the right to home language instruction. Students with an other mother tongue than Swedish are considered a separate group that doesn?t perform as well in school.My study investigates how eleven Arabic-speaking ninth-graders at age 15-16 perceive the importance of their mother tongue for learning and identity development. To this purpose I have conducted semi-structured interviews ? one comprising six students in group and five individual ? in a school in one of the suburbs of Stockholms.

Vår undersökning syftar till att se hur två förskolor arbetar med flerspråkighet och hur barn, pedagoger och föräldrar ställer sig till att införa ett nytt språk, i detta fall engelska, i förskoleverksamheten. Vi har genomfört vår undersökning genom att gå till två förskolor och introducera språket med hjälp av engelska sånger och rörelselekar. Under studiens gång har vi utgått från ett sociokulturellt perspektiv och haft tidigare forskning som inbegriper barns språkinlärning i åtanke. Vår studie genomfördes på två förskolor i Stockholmsområdet. Den ena förskolan befinner sig i en förort i södra Stockholm och de flesta barn har annat modersmål än svenska. Den andra förskolan är belägen i Stockholms innerstad och har få barn med annat modersmål än svenska.

Based on different integration policies, we aim to examine how five municipalities in Stockholm County are working to promote integration at a local level with focus on voter participation and to some extent, representativeness among foreign-born. Statistics provided by SCB shows that foreign-born tends to vote to a lesser extent than those born in Sweden. Further, we aim to examine the implementation of two policy documents established at a national level concerning integration in contrast to policy documents established at a local level in each different municipality. Further, we aim to examine summaries of actions taken in response to the local integration programs, as well as personal interviews. Each municipality will be considered separately, but we thus seek to make a comparative study.

Detta är en examination skriven inom lärarprogrammet på Stockholms universitet under institutionen för specialpedagogik. Examinationen berör regnbågsbarn, barn som växer upp med samkönade föräldrar och den miljö de möter i skolan. Undersökning faller under det kvalitativa perspektivet och innehåller observationer samt intervjuer på totalt tre olika skolor i en storstad.Intervjuerna som genomförts på skolorna har uppgått till nio stycken och har då innefattat lärare, förskollärare samt fritidspedagoger. Utöver dessa intervjuer har även en amerikansk lärare intervjuats i Ventura, Kalifornien där hon bor och arbetar.Observationerna och intervjuerna har resulterat i liknande slutsatser vilka vittnar om att regnbågsbarn och deras familjer har ett litet till obefintligt utrymme på skolorna.Observationerna, som till stor del har fokuserats kring den skönlitteratur som funnits tillgängligför eleverna, visade att ingen skönlitteratur som benämner regnbågsbarn finns att tillgå utan istället är det kärnfamiljen som ges det största utrymmet. Pedagogerna, varav många utan erfarenhet av att ha mött regnbågsbarn, var trots det på det klara med hur dessa barn och familjer bör bemötas på bästa sätt, något som kan sammanfattas med ordet synliggörande.

The aim of this master´s thesis is to explore how Stockholms new library´s identity is constructed, and further to relate the case study to a general discussion of the identity of public libraries in Sweden. This is done through analysis of the visions and plans that the planned library is based on. We feel that it is a relevant study since questions concerning the public library's identity are for library and information science as well as the institution. Questions posed in the study are: How is the roles and identity of the planned library described in the texts that form the basis of the project? What characterises the relationship between the present and the planned library? What discourses concerning the public library's identity can we see in the material?The theoretical framework of the thesis is a discourse oriented analysis based on the critical discourse analysis of Norman Fairclough.

En av specialpedagogens arbetsuppgifter kan vara som intern handledare i en skol- eller förskoleorganisation. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur specialpedagoger beskriver sina upplevelser och uppfattningar av att vara intern handledare i en skol- eller förskoleorganisation. I vår studie har vi intervjuat åtta specialpedagoger och en speciallärare som handleder kollegor som en del i sitt arbete. Vi har använt en metod med halvstrukturerade frågor. Specialpedagogerna kommer från förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och en särskola i Stockholms län.