En ny opera i Stockholms innerstad.

Deltagandet i organisationer och föreningar sjunker och det ses som ett hot mot demokratin. Det finns några få undantag och det är pensionärsorganisationerna. De är representerade i pensionärsråd som finns i varje svensk kommun med syfte att bevaka äldrefrågor i kommunen. Studien belyser ledamöternas syn på pensionärsrådens demokratiska möjligheter till inflytande, hur ledamöterna ser på sitt uppdrag och vad de anser att syftet med pensionärsrådet är eller bör vara. Valet föll på Stockholms stadsdelsnämnders pensionärsråd.

Den ha?r uppsatsen grundar sig i en kvalitativ underso?kning ro?rande Stockholms bostadsmarknad. Det empiriska materialet besta?r av semistrukturerade intervjuer samt en litteraturstudie. Intervjuerna har genomfo?rts med akto?rer som alla har intresse i bostadsmarknaden.

Titel: Bilden av Sverige ? en studie av nyhetsvärdering i Rapport och Aktuellt.Författare: Sofia Schemmel och Anna ThorénUppdragsgivare: Sveriges Television ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet.Termin: Vårterminen 2013Handledare: Jan StridAntal ord: 18 076Syfte: Syftet är att undersöka Sverigebilden i Rapport och Aktuellts nyhetssändningar.Metod: En kombinerad kvantitativ innehållsanalys av nyhetsinslag och en kvalitativ studie med informantintervjuer.Material: Analysen baseras på kodning av 627 nyhetsinslag i Aktuellt och Rapport vilket motsvarar 4 veckor samt 4 intervjuer med sammanlagt 6 informanterHuvudresultat: Studien visar att den ämnesmässiga och geografiska spridningen är ojämn i Rapport och Aktuellts nyhetssändningar. Resultaten visar att det förmedlas få nyhetsinslag från andra inrikesområden utöver Stockholms län och att dessa områden även saknar samma ämnesbredd som Stockholms län innehar. Genomförda intervjuer belyser hur processer av nyhetsvärdering inverkar negativt på den ämnesmässiga och geografiska spridningen.

Denna uppsats syftar till att genom en publikundersökning, ta reda på hur Stockholms Västerorts invånare uppfattar sin lokala nyhetsrapportering i tryckpress. De orter undersökningen utförts i är Spånga, Tensta, Kista, Rinkeby, Akalla och Hjulsta. De undersökta tidningarna är Norra sidan och/eller Mitt i-tidning, undantagsvis Spånga, där enbart Mitt i Västerort-Spånga kommer ut.Vi åkte ut på fältet för att möta lokaltidningarnas publik och utföra semistrukturerade intervjuer. Poängen med undersökningen var att de tillfrågade skulle ge en helhetsbild av hur de uppfattar sina lokala medier. Därför gjordes en uträkning med hjälp av invånarstatistik, där vi kom fram till hur många män respektive kvinnor i olika åldersgrupper, som skulle tillfrågas.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur specialundervisningen i en skola i Stockholms län är uppbyggd samt vilket förhållningssätt specialpedagogerna har gällande specialundervisningen av elever i behov av särskilt stöd. För att ge svar på syftet har jag tre frågeställningar: Hur är specialundervisningen uppbyggd i en skola belägen i Stockholms län? Hur utformas stödet till elever i behov av särskilt stöd i skolan? Anser specialpedagogerna att specialundervisningen kan tolkas bäst utifrån ett inkluderande eller ett segregerande integreringsperspektiv när det gäller elever i behov av särskilt stöd?Metoden som jag har valt att använda är en kvalitativ forskningsintervju, i vilken jag har intervjuat fyra specialpedagoger som arbetar på en skola i Stockholms län. Det empiriska resultatet analyseras samt diskuteras utifrån Peder Haugs teori om segregerande respektive inkluderande integrering och tidigare forskning.Undersökningens resultat visar att specialundervisningen i skolan är uppbyggd på så vis att specialpedagogerna arbetar såväl i klassrummet som i särskilda undervisningsgrupper med elever under vissa timmar i veckan. Att elever i behov av särskilt stöd ibland får gå i mindre grupper som sker utanför elevernas ordinarie klassrum, tolkas enligt Haug bäst utifrån ett segregerande integreringsperspektiv.

För den som vill fiska i Strömmen är det bara att ta sitt fiskespö och gå dit, fisket har varit fritt för allmänheten sedan 1436. Men sportfisket är inte okontroversiellt, all lax och öring i Strömmen är inplanterad och hotar de naturliga fiskbestånden i länet. Och man bör akta sig - fiske kan vara beroendeframkallande..

I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.Fenomenet kallas ?the leaky pipeline? och liknar den akademiska världen vid ettläckande rör där kvinnor läcker ut i högre utsträckning än män. Också i Sverige, och vidStockholms universitet, verkar kvinnor ?läcka ur systemet?; trots att kvinnor idaggenerellt har bättre universitetsbetyg än män, är andelen kvinnor som fortsätter attstudera på högre nivåer fortfarande låg.Stockholms universitet har jämställdhet som ett av sina grundläggande mål, ochsociologiska institutionen är en av de institutioner som har störst andel kvinnligastudenter. 80 procent av studenterna och drygt hälften av doktoranderna är kvinnor.Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.Fortfarande dominerar män bland lektorer och professorer på institutionen och desenaste åren har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjänst.

Den svenska bostadsmarknaden har under en längre tid varit ett hett diskussionsämne i media. Regelbundet beskrivs den svenska bostadsmarknaden som övervärderad. Ovissheten kring var marknaden befinner sig värderingsmässigt, väcker intresse att undersöka hur en bostadsrätts olika egenskaper påverkar dess värde, alltså vad individer är beredda att betala för i en bostadsrätt.?Hur mycket är konsumenten villig att betala för olika egenskaper hos en bostadsrätt, så som: boarea, våningsplan, hiss och antal rum??I studien utförs en empirisk tvärsnittsanalys, med observationer insamlade från och med första augusti till och med sista oktober 2014. Bostadsrätterna som är inkluderade i studien är geografiskt belägna i Stockholms innerstad (Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm, Vasastan samt Östermalm).

Förevarande studie tar sin utgångspunkt i ett Stockholm satt i förändring. Som allt mer inbäddat i en global och post-industriell ordning skapas nya konfigurationer i gruppers sociala och kulturella mönster ? i studien begreppsliggjort och analyserat genom livsstilar - och hur dessa sammanbinds med specifika platser. Särskilt intressant är det att få insikt i hur de i Stockholms socioekonomiskt svaga ytterstadsområden upplever, deltar i och tillägnar sig innerstaden, som en plats där processer av gentrifikation och stegrande kulturkonsumtion gradvis omförhandlar villkoren för vad ett besök kan och bör bestå i. För studiens räkning har en rad livsvärldsintervjuer skett med unga vuxna boende eller med härkomst i miljonprogramsområdena i Järva (Kista, Akalla, Rinkeby, Tensta och Rissne) i västra Stockholm, där deras berättelser ger uttryck för deras unika förhållanden till kvaliteterna i stadens socialt skiktade rum.

I den här uppsatsen är syftet att ta reda på hur några lärare tänker om utomhuspedagogik. Vilka möjligheter och/eller svårigheter de ser med utomhuspedagogik, samt om utomhuspedagogiken kan främja daglig fysisk aktivitet. Vi har i en kvalitativ studie utgått från intervjuer med fyra lärare på fyra olika skolor. Två av skolorna är belägna i Stockholms ytterstad och två är belägna i Stockholms innerstad. Urvalet har vi gjort med hjälp av den så kallade närhetsprincipen.

Denna studie bygger på en längre intervju med en bildlärare inspirerat av ?livsberättelsen? som metod. När jag började arbeta på Björkängsskolan i Stockholms södra förorter, hade Britta varit bildlärare i 30 år. Jag har under arbetets gång alltmer insett hur mycket Britta påverkat mitt sätt att jobba, både vad gäller innehåll och i själva klassrumssituationen, kanske i lika hög grad som min bildlärarutbildning gjort. Hennes erfarenhet och auktoritet i klassrummet var en anledning till att jag ville göra denna intervju.

The purpose of this master?s thesis is to study resource allocation among district libraries within Stockholm?s City Library (SSB) on three different occasions ? 1996, 2001 and 2005 ? and to examine whether there exist any inconsistency between the state of the allocation of resources and what might be considered reasonable. During the course of the study, it became apparent that some measurements are more relevant than others when determining whether the allocation of resources is reasonably fair. The most relevant ratio is the share of net cost per capita in relation to population and the population?s composition of children, youngsters and persons with foreign background as a result of relevant political governing documents giving priority to these three groups.

I den här uppsatsen är syftet att ta reda på hur några lärare tänker om utomhuspedagogik. Vilka möjligheter och/eller svårigheter de ser med utomhuspedagogik, samt om utomhuspedagogiken kan främja daglig fysisk aktivitet. Vi har i en kvalitativ studie utgått från intervjuer med fyra lärare på fyra olika skolor. Två av skolorna är belägna i Stockholms ytterstad och två är belägna i Stockholms innerstad. Urvalet har vi gjort med hjälp av den så kallade närhetsprincipen.

Bakgrund: Ett gemensamt radionät har nyligen byggts och ambulans, polis och räddningstjänst ska på detta sätt kommunicera med varandra.Syfte: Syftet var att se om ett radiokommunikationssystem (RAKEL) har förändrat ambulansverksamhetens möjlighet till samverkan med ambulansenheter, polis och räddningstjänst i Stockholms län och om det förbättrat patientsäkerheten. Syftet var också att utvärdera utbildning och informationsinsatser som givits i samband med införandet av RAKEL.Metod: Ambulanspersonal arbetandes i Stockholms län som använt RAKEL fick möjlighet att besvara en enkät. Enkäten besvarades av 73 personer. Studien var en empirisk studie med prospektiv, kvantitativ jämförande design. Resultat: Ca en fjärdedel ansåg att användarvänligheten var låg, systemet uppfattades av majoriteten som i normal till hög grad användarvänligt. Det var blandade åsikter om RAKEL underlättat samverkan över länsgränser.