Syfte: Det frÀmsta syftet med arbetet var att undersöka hur smÄbarns lÀrande gynnas ivardagliga spontana samspelssekvenser som uppstÄr mellan barnet och pedagogen.Syftet besvarades genom att undersöka vilka föremÄl och aktiviteter som fÄngarbarns uppmÀrksamhet och intresse, vilka av barns visade intresse uppmÀrksammasoch utmanas av pedagoger, och hur det stöd som barn fÄr för sitt lÀrande ifrÄnspontana samspel med pedagoger kan relateras till de teorier som kan tÀnkas liggabakom lÀroplanen Lpfö98.Teori: Studien utgick ifrÄn det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande och vilade pÄutvecklingspedagogiska rekommendationer kring arbete pÄ förskolan samt pÄ teorinom förmedlat/medierat lÀrande.Metod: Undersökningen genomfördes i form av barnobservationer och kvalitativa intervjuermed pedagoger.I studien medverkade sammanlagt 27 barn i 1-3 Ärs Älder och 12 pedagoger pÄ treolika smÄbarnsavdelningar.Resultaten av observationerna bearbetades bÄde kvalitativt och kvantitativt.Resultat: Resultaten visade att bara en tredjedel av alla barns visade intresse besvaras avpedagoger i spontana samspel, dessutom har nÄgra kunskapsomrÄden högre positioni barns rangordning av intresse Àn i pedagogernas omedvetna rangordning av vilkaav barnens intresse som skall uppmÀrksammas.Analysen av observationsmaterialet gjorde synligt att barn oftast fÄr stöd för attförstÄ innebörd av saker och ting, för att bemÀstra olika aktiviteter och för attfokusera sitt medvetande pÄ andras aktiviteter. Det pedagogiska stödet kommermestadels i form av samtal i vilka pedagoger sÀtter ord pÄ och utökar barnsförstÄelse av omvÀrlden, samt genom att barns uppmÀrksamhet fokuseras pÄlÀrandets objekt och att pedagoger förmedlar yttre aspekter av lÀrandebeteende.Intervjuerna pekade pÄ att pedagogers egna uppfattningar av stödet skiljer sig frÄndet som pÄvisas av observationerna. De flesta pedagoger anser att de gagnar barnslÀrande i spontana samspelssekvenser framförallt genom en stimulerande miljö.Resultaten belyste ocksÄ hypotetiska samband mellan barns Älder och stödetsupplÀgg samt mellan pedagogers yrkeserfarenhet och förmÄgan till meta-kognitionoch stödets potential för barns lÀrande.Resultaten synliggjorde nÄgra möjliga omrÄden för pedagogerskompetensutveckling..

Karlsson, A., & Magnusson, T. (2013). Möjligheter och hinder ?En studie om förskollÀrares arbete med stora barngrupper. Examensarbete i pedagogik.

NedskÀrning Àr ett vanligt förekommande verktyg för att minska ett företags organisatoriska komplexitet och kostnader ? ofta i syfte att snabbt höja företagets börskurs och eller sitt anseende. Denna typ av nedskÀrning Àr ofta förknippad med oönskade negativa konsekvenser bland personalen sÄsom oro och misstro till företagsledningen. Man har Àven observerat att motivationen minskar och de anstÀllda börjar se sig om efter en ny arbetsgivare. Kunskapsintensiva företag har kommit att spela en allt viktigare roll i vÄrt moderna kunskaps och informationssamhÀlle.

Sedan Är 2007 har regeringen avsatt 500 miljoner kronor Ärligen, i ett projekt som kallas för ?Idrottslyftet?, för att under fem Är satsa pÄ barn- och ungdomsidrotten. Trots detta verkar det som att fler unga flickor vÀljer att sluta idrotta inom organiserad lagidrott. Syftet med studien var att undersöka varför flickor i Äldern 13 till 16 Är slutar att idrotta inom organiserad lagidrott. Fokusgrupper valdes som metod, och 13 fokusgruppsintervjuer (n=118) genomfördes i tre kommuner i nordöstra SkÄne. TvÄ intervjuer valdes ut för en djupare analys och transkribering, resterande elva analyserade enbart det material som svarade pÄ syftet.

Denna uppsats syftar till att, utifrÄn kunskaper om det offentliga rummet och mÀnniskors anvÀndning av det, ge idéförslag till utformning av en busshÄllplats vid Stadshuset i centrala Uppsala. Meningen Àr att designen ska stimulera till fler upplevelser i mÀnniskors vardag. Med upplevelser menar vi bland annat möten mellan mÀnniskor samt sinnesstimulans som bidrar till ÄterhÀmtning och aktivering. Eftersom mÀnniskor naturligt mÄste uppehÄlla sig hÀr, ser vi en stor potential i att busshÄllplatser genom attraktiv design kan erbjuda mer Àn att vara en vÀntplats mellan tvÄ destinationer. För att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar mÀnniskans upplevelse av omgivningen gjordes en litteraturstudie. Vi anvÀnde oss av boken Svensk Miljöpsykologi samt Jan Gehls och Jane Jacobs teorier om hur mÀnniskor anvÀnder det offentliga rummet. För att förankra denna kunskap till vÄr busshÄllplats valde vi att observera mÀnniskors beteenden pÄ platsen.

Syftet med denna studie Àr att skapa ökad kunskap om rektorers strategier för att utforma goda förutsÀttningar att likvÀrdigt bemöta begÄvade elever i grundskolan. Jag anvÀnder mig av begreppet begÄvade dÀrför att jag i studien inte specifikt avser att urskilja högpresterande eller sÀrbegÄvade elever. I studien utgÄr jag ifrÄn, förekomsten av elever med begÄvningar i varierande grad i den svenska skolan och deras lika rÀtt till att finna sin unika egenart i enlighet med grundskolans uppdrag. Det Àr rektorernas ansvar som pedagogiska ledare att se till att de sjÀlva likvÀl som lÀrarna fÄr den kompetens som krÀvs för att pÄ ett professionellt sÀtt utföra sina uppgifter. Undervisningen ska ocksÄ utformas pÄ det sÀttet att alla elever, Àven de med en speciell begÄvning, fÄr det stöd och den hjÀlp de behöver.

Studiens syfte har varit att undersöka nÄgra verksamma trÀ- och metallslöjdslÀrares erfarenheter, tankar och upplevelser kring sin undervisning för elever som har nÄgon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning, hur denna elevgrupp kan bemötas samt vilka arbetssÀtt som gynnar denna elevgrupp. Bakgrunden ger en översikt av begreppet en skola för alla. Vidare behandlas de olika diagnoserna med utgÄngspunkt i medicinska och psykiatriska kriterier. Fokus ligger pÄ hur problembilden ser ut samt pÄ vilka sÀtt man kan bemöta denna elevgrupp ur ett pedagogiskt perspektiv. Vidare beskrivs synen pÄ diagnoser samt olika förhÄllningssÀtt och strategier som kan vara anvÀndbart för verksamma trÀ- och metallslöjdslÀrare som arbetar med denna elevgrupp.

Sammanfattning Syftet med föreliggande examensarbete var att undersöka hur barn med annat modersmÄl Àn svenska och deras vÄrdnadshavare, tillsammans med pedagoger och oss kan utveckla arbetssÀtt och metoder som stÀrker barns och vÄrdnadshavare identitet, samt utvecklar och stödjer sprÄkutvecklingen. Syftet var ocksÄ att utifrÄn dessa metoder och arbetssÀtt utarbeta ett metodhÀfte. Detta examensarbete baseras pÄ kvalitativ aktionsforskning ur ett interpretivistiskt perspektiv. Metoderna som anvÀnts Àr intervjuer, observationer, dokumentation och gruppstÀrkande övningar/lekar. Deltagarna har varit barn och vÄrdnadshavare frÄn kurdiska, somaliska och arabisktalande sprÄkgrupper samt pedagoger.

Under vÄr utbildning till lÀrare i tidiga Äldrar har vi fÄtt kunskap om lÀsningens betydelse för sprÄk-, lÀs- och skrivutveckling. I anslutning till vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi erfarit att individuell lÀsning och höglÀsning Àr ett vanligt inslag i undervisningen. Vi har sett att lÀrare oftast har som syfte och mÄl att generera kunskap nÀr det gÀller elevers individuella lÀsning och höglÀsning. VÄr nyfikenhet pÄ hur elevers lÀsvanor och upplevelser av litteratur i tidiga skolÄr uppkom dÄ vi stött pÄ flera studier som behandlar omrÄdet ur ett lÀrarperspektiv. Vi fann det dock mer intressant att se ur ett elevperspektiv eftersom man behöver gÄ till primÀrkÀllan, eleven, för att kunna utveckla och utforma undervisningen pÄ ett stimulerande sÀtt för eleven.

Huvudsyftet med studien Àr att undersöka om lÀrande kan underlÀttas genom musikutövande i förskolan och förskoleklassen. Valet av undersökningsomrÄde grundar sig pÄ tidigare erfarenheter och pÄ den satsning som regeringen nu gör med fortbildningsinsatsen TonsprÄk för verksamma pedagoger i syfte att öka de estetiska kunskaperna inom dessa grupper. Kunskaperna ska bidra till att pedagogerna kan anvÀnda sig av ett Àmnesövergripande arbetssÀtt genom estetiska lÀrprocesser i sin dagliga verksamhet. De forskningsfrÄgor som studien baseras pÄ kretsar kring musikutövandet i förskolan/förskoleklassen, pedagogernas förhÄllningssÀtt och deras uppfattningar kring eventuella kopplingar mellan musik och lÀrande. Litteraturstudierna har bidragit med ett nytt begrepp som ej fanns med frÄn början.

Lekplatser, förskolegĂ„rdar och skolgĂ„rdar Ă€r nĂ„gra av barns vardagsmiljöer utomhus. Barn Ă€r beroende av att vuxna tar ansvar för att skapa stimulerande utomhusmiljöer som erbjuder lek och aktivitet samt frĂ€mjar deras hĂ€lsa. Forskning visar att en god utomhusmiljö för barn ska vara stor till ytan, ha ett varierat innehĂ„ll, kuperad terrĂ€ng och vĂ€xlighet. Den ska ocksĂ„ locka till sinnlig och vidlyftig lek samt fysisk aktivitet. Miljön ska vara spĂ€nnande, utmanande och vĂ€cka barns nyfikenhet, upptĂ€ckarglĂ€dje och entusiasm. ÄndĂ„ Ă€r mĂ„nga utomhusmiljöer för barn runt om i landet eftersatta och bristfĂ€lliga ur flera synpunkter.

Bakgrund:Entreprenöriellt lÀrande Àr en undervisningsform i skolan som trÀnar elevernas entreprenöriella attityder, kompetenser och förmÄgor. För en lÀrare i klassen handlar entreprenöriellt lÀrande om en förhÄllningsÀtt i undervisningen. Kompetenser som beskriver framtidens entreprenör Àr sjÀlvstÀndighet, kreativitet, initiativtagande, viljan att samarbeta, lÀtthet att kommunicera, beslutsamhet, konsekvens och rikedom pÄ idéer. SamhÀllet gÄr igenom stora förÀndringar och förskolan mÄste lÀgga grunden till att barnet lÀr sig ta ansvar och utvecklar kompetenser som samhÀllet i framtiden kommer att behöva. Barnet lÀr sig genom att leka, utforska, testa, kommunicera med andra mÀnniskor, iaktta.

Bakgrund:Entreprenöriellt lÀrande Àr en undervisningsform i skolan som trÀnar elevernas entreprenöriella attityder, kompetenser och förmÄgor. För en lÀrare i klassen handlar entreprenöriellt lÀrande om en förhÄllningsÀtt i undervisningen. Kompetenser som beskriver framtidens entreprenör Àr sjÀlvstÀndighet, kreativitet, initiativtagande, viljan att samarbeta, lÀtthet att kommunicera, beslutsamhet, konsekvens och rikedom pÄ idéer. SamhÀllet gÄr igenom stora förÀndringar och förskolan mÄste lÀgga grunden till att barnet lÀr sig ta ansvar och utvecklar kompetenser som samhÀllet i framtiden kommer att behöva. Barnet lÀr sig genom att leka, utforska, testa, kommunicera med andra mÀnniskor, iaktta.

SAMMANFATTNING Det hÀr examensarbetet Àr inriktat pÄ att se vilken betydelse vegetation har för barnets lek. Har det nÄgon betydelse, eller inte? Hur pÄverkas leken av vegetation pÄ en lekplats? Jag har fördjupat mig i litteratur om Àmnet, utfört observationer av barns lek pÄ utvalda lekplatser och intervjuat personer som arbetar med projektering av lekmiljöer för barn. Bakgrunden till arbetet Àr att jag under min utbildning till Landskapsingenjör genomgick kursen markprojektering. Vi fick dÀr projektera en lekplats till en förskola. Vid ett tillfÀlle hade vi en förelÀsning med miljöpsykolog Fredrika MÄrtensson.

Bakgrund:Entreprenöriellt lÀrande Àr en undervisningsform i skolan som trÀnar elevernas entreprenöriella attityder, kompetenser och förmÄgor. För en lÀrare i klassen handlar entreprenöriellt lÀrande om en förhÄllningsÀtt i undervisningen. Kompetenser som beskriver framtidens entreprenör Àr sjÀlvstÀndighet, kreativitet, initiativtagande, viljan att samarbeta, lÀtthet att kommunicera, beslutsamhet, konsekvens och rikedom pÄ idéer. SamhÀllet gÄr igenom stora förÀndringar och förskolan mÄste lÀgga grunden till att barnet lÀr sig ta ansvar och utvecklar kompetenser som samhÀllet i framtiden kommer att behöva. Barnet lÀr sig genom att leka, utforska, testa, kommunicera med andra mÀnniskor, iaktta.