VÄr studie handlar om hur delaktiga barn Àr i reflektionsarbetet i den pedagogiskadokumentationen. VÄrt syfte Àr att undersöka hur nÄgra förskollÀrare ger barnenmöjlighet till delaktighet i reflektionen genom pedagogisk dokumentation samt hur detillsammans skapar mening och sammanhang om sin omvÀrld i reflektionen genompedagogisk dokumentation. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning dÀr treförskollÀrare och tre förskolechefer intervjuats. Vi har ocksÄ anvÀnt oss av litteratur föratt fÄ en tydligare bild av vÄrt forskningsomrÄde som handlar om barns delaktighet ochreflektion. Vi har valt att anvÀnda oss av den amerikanske psykologen och teoretikernJerome Bruners (2002) tvÄ begrepp, intersubjektiva perspektivet och interaktionistiskaperspektivet för att de handlar om hur andra mÀnniskor tÀnker och kÀnner.

TelefonrÄdgivning via en sjuksköterska har funnits Ànda sedan 1930-talet men det Àr först de senaste Ären som denna kompetens har erkÀnts som en egen specialitet. Inom vÄrden sker allt fler möten mellan vÄrdgivare och vÄrdsökande via telefonen vilket leder till att allt högre krav stÀlls pÄ sjuksköterskans yrkeskunnighet. Studiens syfte var att beskriva vad sjuksköterskor upplever vid telefonrÄdgivning till personer med psykiska problem. Metoden som anvÀnts i denna litteraturstudie var kvalitativ innehÄllsanalys med manifest och latent ansats. Resultatet baseras pÄ 10 vetenskapliga artiklar dÀr fyra kategorier framkom: trygghet, utsatthet, ett kÀnsligt öra samt meningsfullhet.

Syftet med studien var att undersöka effekten av icke-farmakologiska behandlingsmetoder vid tecken pÄ Ängest hos individer med demens pÄ sÀrskilt boende samt hur ett sÀrskilt boende för individer med demens bör utformas. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med hjÀlp av 13 vetenskapliga artiklar som ansÄgs relevanta för studien. Resultat: Att lyssna pÄ musik kan ha en positiv inverkan pÄ individer med demens som visar tecken pÄ Ängest, och i kombination med aktivitet öka tankemönster. Enbart aktivitet pÄ verkade inte Ängest nÀmnvÀrt. Ljusterapi gav en positiv effekt i en studie, medan en annan studie inte visade nÄgon effekt.

Problem Belöningssystem anvÀnds av företag för att motivera de anstÀllda och dÀrmed Àven öka effektiviseringen i verksamheten. Att ta fram ett bra belöningssystem Àr inte alltid sÄ enkelt och det finns ett antal problem företaget mÄste ta stÀllning till. Ska Scania anvÀnda sig av individ- eller gruppbaserat belöningssystem och ska man skilja pÄ belöningar mellan personal pÄ olika nivÄer dÄ de kan ha annorlunda vÀrderingar pÄ vad som Àr bra belöningar. Hur har Scania valt att göra och hur motiveras de anstÀllda av detta? Syfte Syftet Àr att undersöka hur motiverade de anstÀllda i Scania blir av det existerande belöningssystemet och hur systemet skulle kunna förÀndras för att öka motivationen.

Vi har under vÄr utbildning fÄtt ta del av mycket litteratur och forskning om samspel i leksitatuationer, men dÀremot inte sÄ mycket om samspelet i andra situationer pÄ förskolan. DÀrför blev vi intresserade av att undersöka matsituationens betydelse för pedagogerna och de bakomliggande tankar som de grundar sitt handlande pÄ i samspelssituationen. Det Àr i gemensamma samspelssituationer som barn lÀr sig av och tillsammans med varandra, och med de vuxna pÄ förskolan. En grupptillhörighet skapas som sedan anvÀnds för att bygga upp en god vÀrdegrund. Det Àr viktigt att barn fÄr vara med och pÄverka och ha inflytande över sin situation i samspelet sÄ att de kÀnner sig som en viktig del av det.

Syftet med studien Àr att förstÄ varför medarbetarna pÄ avdelningen Capital Goods, DeLaval, trots rörlig ersÀttning som motivationshöjare, har svÄrt att uppnÄ de mÄl som Àr uppsatta i deras balanserade styrkort. Syftet Àr vidare att komma med förbÀttringsförslag till ledningen om hur de ytterligare kan motivera sina medarbetare. Varför har medarbetarna pÄ Capital Goods, DeLaval svÄrt att uppnÄ de utsatta mÄlen pÄ deras balanserade styrkort? Vad motiverar medarbetarna pÄ Capital Goods till att uppnÄ mÄlen som Àr uppsatta pÄ de balanserade styrkorten?Studien Àr kvalitativ karaktÀr dÀr intervjuer med chefer har genomförts för att fÄ en bÀttre förstÄelse av problemet. Studien Àr ocksÄ kvantitativ karaktÀr, dÀr en enkÀtundersökning genomfördes för att komplettera de kvalitativa intervjuerna och stÀrka reliabiliteten i vÄr studie. I vÄr undersökning framkom att de flesta orsakerna till lÀgre mÄluppfyllelse Àr sammanlÀnkade med varandra.

Den hÀr studien handlar om konstens möjligheter i mellanmÀnskliga möten utifrÄn en öppen verksamhet kallad "SkaparkvÀll", som bedrivs i en mellansvensk stad inom ramen för Svenska kyrkan. Studien syftar till att fÄ en fördjupad förstÄelse av nÄgra deltagares personliga upplevelser av verksamheten med hjÀlp av kvalitativa intervjuer. Med inspiration frÄn en hermeneutisk ansats tolkas intervjuerna samt blir belysta genom en teoretisk förstÄelseram. PÄ sÄ sÀtt fördjupas förstÄelsen bÄde för personernas upplevelser samt för verksamheten i allmÀnhet. Den teoretiska förstÄelseramen hÀmtas frÄn traditionen kring Uttryckande konst ? ­Expressive arts ? i huvudsak.

I dagslÀget hör förÀndringar i organisationer till vanligheten. Den rÄdande lÄgkonjunkturen har bidragit till att allt fler organisationer har fÄtt rationalisera sina verksamheter, dÀr uppsÀgningar av personal Àven Àr vanligt förekommande. DÄ dessa uppsÀgningar krÀver omfattande personalstrategier att hantera för den berörda personalen, syftar denna studie till att undersöka hur den kvarvarande personalen hanteras och pÄverkas i och med organisationsförÀndringen. UtifrÄn vÄra frÄgestÀllningar vill vi med studien kartlÀgga den kvarvarande personalens situation.Studiens resultat visar pÄ att den kvarvarande personalen inte hanterasts utifrÄn specifika strategier under dessa förÀndringar, dock fanns stödsamtal tillgÀngliga men dessa utnyttjades inte. Kompetensöverföringen frÄn uppsagd personal till kvarvarande, skedde mestadels genom praktiskt samarbete.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare, studie- och yrkesvÀgledare och elever upplever att IV programmet (Individuella Programmet) i Helsingborg fungerar. Numera finns IV programmet pÄ alla gymnasieskolor i staden. Tidigare gick alla IV elever pÄ samma skola, Ungdomscentrum (UC). Orsaken till omorganisationen var att mÄnga IV elever hoppade av IV programmet och att man av den anledningen, för att minska avhoppen, ville inkludera alla IV elever till den vanliga gymnasieskolan,. Detta har medfört att lÀrare, studie- och yrkesvÀgledare och elever har flyttat ut till de övriga gymnasieskolorna i Helsingborg.

I dag Àr 83 procent av alla 1-5-Äringar inskrivna pÄ förskolan. I lÀroplanen stÄr det att förskolan skall locka till lek och aktivitet och att det ska finnas utbildade och andra vuxna som ska vÀgleda barnen. Barn behöver röra mycket pÄ sig för att öva sin grovmotorik genom att bland annat springa, hoppa och klÀttra. Forskning visar att barn pÄ förskolan rör sig för lite rent generellt. Studier gjorda pÄ utomhusmiljön visar att barn som har en mer stimulerande utomhusmiljö rör pÄ sig mer, dock verkar det inte spela nÄgon roll om det Àr förskolans egen gÄrd eller i naturen.

Den svenska hÀlso- och sjukvÄrden har genomgÄtt stora förÀndringar de sista decennierna. Det stÀlls större krav pÄ kostnadseffektivitet utifrÄn den ekonomiska situationen. En motsÀttning finns mellan medicinens möjligheter och vÄrdens resurser. Arbetsgivare har till uppgift att tillgodose behovet av sjukvÄrd och samtidigt uppfylla kravet pÄ en god arbetsmiljö. Sjuksköterskor som ges möjlighet att utveckla sin kompetens i en stimulerande arbetsmiljö, har förutsÀttningar att kÀnna arbetstillfredsstÀllelse.

Syftet med studien var att undersöka vilken uppfattning nÄgra yrkesverksamma förskollÀrare hade om hur de sjÀlva arbetade mot förskolans lÀroplans strÀvansmÄl rörande barns begynnande lÀsande och skrivande. Studien har ocksÄ gjorts med anledning av den politiska satsningen pÄ att kompetensutveckla förskollÀrare med förskolelyftets kurs Barns litteracitet och matematiska gestaltande. Sex förskollÀrare i södra Norrland har intervjuats om deras interaktion med förskolebarnen. Av dem har tre lÀst kursen och tre har inte lÀst kursen. Detta gjordes för att se om det gÄr att avlÀsa nÄgon skillnad mellan grupperna i förestÀllningen om förskollÀrarens roll i barns intresse för skriftsprÄket.

Studiens syfte Àr att undersöka vad pedagoger i grunskolan har för Äsikter om iPaden och hur de upplever de kan anvÀnda den i undervisningen. Studiens huvudfrÄgor Àr att undersöka vilka Äsikter pedgogerna har om iPaden, men Àven vilka förvÀntningar de har pÄ verktyget som lÀromedel, för att sedan se hur deras önskemÄl och förvÀntningar kan ligga till grund för en ideal lÀromedelsapplikation.Som metod för studien har en kvalitativ ansats valts. Studien genomfördes genom semistruk-turerade intervjuer med pedagoger pÄ en kommunal grundskola, som dÄ beskrev sina tankar och förvÀntningar pÄ iPaden. LikasÄ gjordes vidare studier av en utvald lÀromedelsapplikat-ion, för att se vilka av pedagogernas förvÀntningar och önskemÄl som uppfylldes av applikat-ionen. Det insamlade materialet analyserades sedan med stöd av det sociokulturella perspektiv och dess teori om lÀrande.

Syftet med vÄr studie Àr att lyfta fram Àmnesintegreringens positiva möjligheter för att fÄ ele-verna mer motiverade i kÀrnÀmnena. Med hjÀlp av intervjuer med kÀrnÀmneslÀrare, karaktÀrs-ÀmneslÀrare, resurslÀrare och skolledare samt enkÀtundersökningar med elever pÄ gymnasie-skolor som har yrkesförberedande program har vi försökt att komma fram till gemensamma metoder som skulle kunna öka Àmnesintegrering och dÀrigenom ge eleverna ökad motivation och förstÄelse för att kÀrnÀmnena Àr lika viktiga som karaktÀrsÀmnena. Vi har delat in resulta-tet i fyra olika delar: samtal och intervjuer med lÀrare som undervisar pÄ yrkesförberedande program, en djupintervju med en skolledare pÄ en skola som har yrkesförberedande program, enkÀtundersökningar med elever pÄ yrkesförberedande program samt egna observationer un-der kurser med Àmnesintegrering. Sammanfattningsvis tycker vi att lÀrare pÄ dessa skolor Àr i stort intresserade av att arbeta mer Àmnesintegrerat. KÀrnÀmneslÀrarna tycker att det vore önskvÀrt att karaktÀrsÀmneslÀrarna försöker finna sammankopplingar frÄn karaktÀrsÀmnet till deras kÀrnÀmne sÄ att eleverna ser sambandet mellan praktiken och teorin.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i engelska i gymnasieskolan arbetar med högpresterande och sÀrbegÄvade elever, samt vilka faktorer det Àr som möjliggör och försvÄrar lÀrarnas arbete med dessa elever. I studien har fem kvalitativa intervjuer gjorts med verksamma lÀrare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. De teorier som tillÀmpas i studien Àr Lev Vygotskijs teori om den nÀrmaste utvecklingszonen, Roar Pettersens ramfaktorteori samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att de fem intervjuade lÀrarna har förmÄga att definiera vad en högpresterare och sÀrbegÄvning Àr samt skilja pÄ dem. Alla har erfarenheter av högpresterare, men endast tre av dem har erfarenheter av sÀrbegÄvningar.