Turismen har på senare tid kommit att få en allt viktigare roll i Sverige och för många regioner har turismen utvecklats till en viktig näring eftersom den har bidragit till att skapa nya jobb. För de flesta företag är det svårt att skapa tillväxt enbart med hjälp av interna resurser och därför är det av stor vikt att samarbeta med andra företag. Samarbete har de senaste åren kommit att få en allt större betydelse för olika aktörer inom turistnäringen. I den här studien har vi valt ut en turistregion i södra Sverige där vi studerat hur olika lokala aktörer inom turistnäringen samverkar och hur samarbetet eventuellt kan utvecklas för att Stimulera tillväxten i regionen. I studien har vi valt en kvalitativ ansats där fem personliga intervjuer har genomförts med olika organisationer som är aktiva inom turistnäringen.

Abstract Syftet med det här arbetet är att undersöka och få kunskap om hur pedagoger på förskolan arbetar med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Jag vill undersöka pedagogernas förhållningssätt till flerspråkigheten och vilka resurser de har för att Stimulera språk-och identitetsutveckling hos flerspråkiga barn. Får att ta reda på pedagogernas uppfattningar och få in deras svar genomfördes kvalitativa intervjuer med pedagogerna inom förskolan. Resultatet med hänsyn till pedagogernas svar och uppfattningar visade att det finns olika fakta som påverkar språkutveckling hos flerspråkiga barn, bland annat familjen och miljöns betydelse i den processen. Familjen och hemmamiljön påverkar flerspråkiga barns modersmålutveckling.

Syftet med denna studie var att studera hur barn i tillrättalagda miljöer i förskolan utvecklar intresse för och Stimuleras till skriftspråksinlärning. Våra frågeställningar har varit hur ser sampelet ut mellan pedagoger-barn och barn-barn i skriftspråkliga aktiviteter? Hur används förskolans miljö för att Stimulera skriftspråksutveckling? Vilka redskap använder pedagogerna vid skriftspråksutveckling? Hur kan förskolan bidra till barns tidiga skriftspråksutveckling enligt pedagogerna? För att få en välgrundad uppfattning om ämnet har vi genomfört fyra observationer på två olika förskolor. De observerade barnen var fyra och fem år. Vi har även intervjuat fyra pedagoger som alla arbetade på de observerade avdelningarna.

Abstract Arbetets art: Lärarprogram som har inriktning mot förskola och förskoleklass 120 hp. Titel: Matematik i förskolan, en jämförande studie mellan Polen och Sverige av läroplaner, samtalet på förskolan och pedagogernas arbetssätt Engelsk titel: Mathematic in preschool A comparative study of Poland and Sweden concerning curricula, preschool discourse, and how educators work Författare: Grönvall Anna Handledare: Ann-Elise Persson Examinator: Nils Andersson Datum: 2010-11-01 Mitt syfte med denna studie är att jämföra mellan Polen och Sverige det matematiska innehållet i läroplanerna, vilka arbetsmetoder som används i de båda länderna för att synliggöra matematiken och hur pedagoger använder samtalet för att Stimulera barns matematiska tänkande och utveckla deras begreppsförståelse. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om matematiskt tänkande i förskolan. Jag har gjort en dokumentanalys av ländernas läroplaner (Lpfö, 98; Lp, 2009) och en semistrukturerad intervju kombinerad med observation. Studien är utförd på två förskolor i Polen och två förskolor i Sverige i barngrupper med barn i 4-5-års ålder.

I det sociala samspelet mellan förskollärare och barn har förskolläraren möjlighet att Stimulera barns utveckling såväl socialt, motoriskt som kognitivt. Studien vill belysa hur man kan se på den fria leken ur ett pedagogiskt perspektiv..

olikaverktygkanunderlättaimplementeringenavettaffärssystem(enterpriceresourceplanning-­?systems).Genomattappliceraenhetlighetsramverket(comonality-­?frameworkforIT-­?enabledchange)påfallstudienundersökervimedhjälpavbegreppetgränsobjekt(boundaryobjects)hursådanaverktygkanspelaenviktigrollförenlyckadimplementering.RättanpassadegränsobjektkanbidratillattskapaenförståelseförnyIT,samtintresseförattanvändaden.Efterendiskussionomdeempiriskafyndenpresenterarvirådtillpraktikerpåområdetochföreslårblandannatattverktygmedettvisuelltgränssnittärfördelaktigaimångasituationer.UppsatsensbidragtillforskningenbestårienutvecklingavenhetlighetsramverketgenomattvivisarpåhurgränsobjektpåverkardedimensionersomenligtramverketmåstegeshänsynvidenIT-­?organisationsförändring..

Bakgrund: Matematik är ett ämne som har uppmärksammats de senaste åren. Skolverkets undersökning visar att var sjätte elev inte når målen i matematik i årskurs nio (Skolverket, 2008a). Vad är det som gör att vissa barn misslyckas med matematiken och hur kan man som lärare hjälpa dessa barn? Det här är några av tankarna som gjorde att vi valde ämnet matematik och matematiksvårigheter. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur lärare ser på matematik och matematiksvårigheter och hur de arbetar för att Stimulera barns lärande i matematik.

AbstractI vårt examensarbete fördjupar vi oss i yngre skolbarns läsutveckling. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur lärare använder skönlitteratur för att Stimulera eleverna i deras läsutveckling. Enligt skolans läroplan är skönlitteratur en nödvändig komponent i läsutveckling och annat lärande. Forskningslitteraturen belyser starkt vikten av att läsa skönlitterära böcker och visar på många olika möjligheter som det ger i undervisningen och för barnens sociala utveckling. Litteraturen visar också på sätt att Stimulera läsning av skönlitterära böcker, samt vilken roll lärare respektive föräldrar spelar för barns läsutveckling.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar för att Stimulera elevers motivation till lärande. Vilken betydelse får motivation för hur lärare utformar sin undervisning samt hur lärare ser på och agerar för att Stimulera motivation till lärande. Utifrån följande frågeställningar studeras motivation och undervisning ur ett lärarperspektiv: Vilka aspekter i lärarens förhållningssätt är betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrämjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier använder lärare för att hantera omotiverade elever och Stimulera dem till lärande? Som metod för studien har kvalitativ intervju använts. Sex lärare har intervjuades och undervisade alla i årkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lärarna utförligt arbetar med att främja motivationen i klassrummet.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar för att Stimulera elevers motivation till lärande. Vilken betydelse får motivation för hur lärare utformar sin undervisning samt hur lärare ser på och agerar för att Stimulera motivation till lärande. Utifrån följande frågeställningar studeras motivation och undervisning ur ett lärarperspektiv: Vilka aspekter i lärarens förhållningssätt är betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrämjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier använder lärare för att hantera omotiverade elever och Stimulera dem till lärande? Som metod för studien har kvalitativ intervju använts. Sex lärare har intervjuades och undervisade alla i årkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lärarna utförligt arbetar med att främja motivationen i klassrummet.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar för att Stimulera elevers motivation till lärande. Vilken betydelse får motivation för hur lärare utformar sin undervisning samt hur lärare ser på och agerar för att Stimulera motivation till lärande. Utifrån följande frågeställningar studeras motivation och undervisning ur ett lärarperspektiv: Vilka aspekter i lärarens förhållningssätt är betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrämjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier använder lärare för att hantera omotiverade elever och Stimulera dem till lärande? Som metod för studien har kvalitativ intervju använts. Sex lärare har intervjuades och undervisade alla i årkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lärarna utförligt arbetar med att främja motivationen i klassrummet.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar för att Stimulera elevers motivation till lärande. Vilken betydelse får motivation för hur lärare utformar sin undervisning samt hur lärare ser på och agerar för att Stimulera motivation till lärande. Utifrån följande frågeställningar studeras motivation och undervisning ur ett lärarperspektiv: Vilka aspekter i lärarens förhållningssätt är betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrämjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier använder lärare för att hantera omotiverade elever och Stimulera dem till lärande? Som metod för studien har kvalitativ intervju använts. Sex lärare har intervjuades och undervisade alla i årkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lärarna utförligt arbetar med att främja motivationen i klassrummet.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar för att Stimulera elevers motivation till lärande. Vilken betydelse får motivation för hur lärare utformar sin undervisning samt hur lärare ser på och agerar för att Stimulera motivation till lärande. Utifrån följande frågeställningar studeras motivation och undervisning ur ett lärarperspektiv: Vilka aspekter i lärarens förhållningssätt är betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrämjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier använder lärare för att hantera omotiverade elever och Stimulera dem till lärande? Som metod för studien har kvalitativ intervju använts. Sex lärare har intervjuades och undervisade alla i årkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lärarna utförligt arbetar med att främja motivationen i klassrummet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärares uppfattningar om hur den fysiska inomhusmiljön bör utformas för att Stimulera till barns utveckling och lärande. Studiens teoretiska utgångspunkt hämtas från det sociokulturella perspektivet, där människan ses som oskiljbar från den kultur och det sociala sammanhang hon ingår i. Miljön ges ur detta perspektiv en stor betydelse, då människans ömsesidiga samspel med omgivningen och miljön påverkar möjligheterna till utveckling och lärande. Genom kvalitativa intervjuer har det i resultatet framkommit att förskollärare anser att den fysiska inomhusmiljön, för att Stimulera till barns utveckling och lärande, bör utformas så att den är upptäckande, utmanande och utvecklande. Vidare framhålls att tillgänglighet är en viktig aspekt som förskollärare tar hänsyn till och att den påverkas av en rad faktorer.

Syftet med undersökningen är att studera undervisningen i SO inom en pedagogisk riktning, Freinetpedagogiken, där olika arbetssätt belyses för att Stimulera lusten till lärande. Genom att studera undervisningen på en Freinetskola har jag sökt svar på frågor om vad som är viktigaste mål för SO-undervisningen, hur undervisningen organiseras och vilken syn lärare och elever har på SO..