This is a study of the reactions of high school students in Sweden when reading A Modest proposal (Swift, 1729). If they get the chance to write whatever they want about the text, what do they find important? This study emanates from Rosenblatts (2002) view of reading out of two different stances: the aesthetical and the efferent. The aesthetical mode is reading for pleasure and experiencing the text, whilst in efferent reading the reader is primarily focused on what he or she will carry away as information from the text (Rosenblatt). To be able to categorize the material from the students more properly, a different set of ideas about reading modes, obtained from Tengberg (2011), is also presented and used in this essay..

SyfteSyftet med uppsatsen är att belysa möjligheter och hinder för motivation i lärandet hosgymnasieelever i behov av särskilt stöd. Studien är gjord utifrån forskningsfrågorna:Vilka faktorer påverkar motivationen i relation till lärandet i skolan för elever i behov avsärskilt stöd? Samt På vilket sätt påverkar dessa faktorer motivationen hos elever i behovav särskilt stöd?TeoriEn elev skall ges stödundervisning om det kan befaras att eleven inte kommer att nå dekunskapsmål som anges i kursplanerna eller om eleven av andra skäl behöver särskiltstöd (Gymnasieförordningen, 1992). Detta är något som den svenska gymnasieskolandelvis misslyckats med. En grundläggande problematik är att elever i behov av särskiltstöd har olikartade behov för att uppnå lärandemålen.

Syftet med studien var att få inblick i hur arbetet med rättvis bedömning och betygsättning kan gestaltas i gymnasieskolan ur ett elevperspektiv. Fem elever från fyra gymnasieskolors studieförberedande program intervjuades. Resultatet visade för det första att tre olika bedömningsformer kan urskiljas: 1) Summativ bedömning; 2) Summativ bedömning med formativa inslag; 3) Formativ bedömning. För det andra sker för de flesta av eleverna ingen större involvering i bedömningsprocessen: eleverna blir bedömda. För det tredje anser de flesta av eleverna att den återkoppling de får av läraren är bristfällig och otillräcklig.

En förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig kunskap är att de förstår det som lärarna säger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fått delge sina uppfattningar om sina lärares sätt att tala i undervisningen genom att besvara en enkät. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningsspråket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lärares språk och om lärarnas undervisningsspråk påverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt är positiva till lärares sätt att tala, men att många av dem inte alltid förstår vad lärarna säger. Eleverna ger därmed uttryck för att vara beroende av lärarnas undervisningsspråk och menar att det påverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutändan också deras inlärning. .

Syftet med följande arbete var att undersöka hur de gymnasieelever som erhållit plats vid PRIV, programinriktat individuellt val, upplevde sin studiesituation. Vad de upplevde som positivt respektive negativt och hur de upplevde att ha en annan studieplan än sina klasskamrater. Elva elever på olika nationella program på två olika gymnasieskolor har intervjuats och gett sin syn på PRIV. Elevernas erfarenheter och upplevelser har kategoriserats, analyserats och jämförts. Resultatet visade att samtliga elever upplevde sig som privilegierade över att erhållit en plats vid PRIV. De upplevde mening och sammanhang med sina studier.

Övervikt och fetma är idag ett stort problem i Sverige och kan leda till en rad hälsorelaterade sjukdomar. En av anledningarna är att människor idag lever ett alldeles för stillasittande liv. För att minska riskerna att drabbas av välfärdssjukdomar har fysisk aktivitet visat sig vara en bra metod. Fysisk aktivitet tillsammans med en god kosthållning kan ytterligare förstärka chanserna till att upprätthålla en god hälsa.För att komma tillrätta med problemet i Sverige så har folkhälsan fått en tydlig roll i samhällspolitiken. Tydliga mål om hur arbetet med den svenska folkhälsan ska förbättras har utformats.

En stor del av dagens sjukskrivningar beror på psykisk ohälsa och fysisk inaktivitet och har blivit ett folkhälsoproblem. Stress beror av relationen mellan individ och miljö, där individens självuppfattning och verklighetsupplevelse är av betydelse för upprätthållandet av välbefinnande. Stress uppkommer av flera olika orsaker, stressorer, vilka skiljer sig människor emellan. Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv inverkan både i att förebygga och behandla stress och företagssköterskan kan genom hälsorådgivning ha en betydande roll för yrkesverksammas fysiska aktivitetsutövande. Syftet med studien var att beskriva den fysiska aktivitetens betydelse för den upplevda stressnivån bland anställda inom ett kommunalt energi- och vattenbolag.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka tre andraspråkselevers situation på gymnasiet. De tre eleverna kommer från Afghanistan, och deras hemspråk dari är en dialekt av persiskan. En fråga var huruvida interferens från hemspråket kunde märkas i elevernas skriftliga och muntliga svenska. En andra fråga var på vilken nivå elevernas läs- och begreppsförståelse låg, och en tredje gällde vilka uppfattningar de hade om att lära sig svenska och att studera på gymnasiet. Slutligen söktes svar på hur lärare kan stödja eleverna i deras språkutveckling och därmed också i deras kunskapserövrande.Den metod som valdes var inspelning av intervjuer med eleverna för att få veta deras uppfattningar, samt kunna analysera uttal, syntax och form i talet och göra jämförelser med persiskan.

Detta examensarbetehandlar om barns uppfattningar om sin egen rörelse. Anledningen till denna undersökning är att barn i dagens samhälle är mer stillasittande och övervikten bland barn har ökat. Enligt läroplanen för förskolan ska förskolan sträva mot att barn görs medvetna om vikten av god hälsa. Syftet med arbetet var att undersöka dels vad barn har för definition på begreppet rörelse, dels undersöka hur barn upplever rörelsen på förskolan och om de anser att det är viktigt med rörelse. Fjorton femåriga barn intervjuades enskilt där intervjun försöktes göras som ett samtal.

Rural development in Southeast Sweden- three different views and their consequences for the agrarian landscapeThis paper deals with the future for the rural areas of the southeast province of Östergötland, Sweden. The aim is to unveil, analyse and compare different views on rural development and their consequences for the agrarian landscape. Three views are considered, namely that of the different levels of Governments and their departments, that of the farmers and landowners and, finaly, that of the inhabitants of the rural areas.Differences in the views upon rural development is reflected in differences in the ways of thinking of landscapes. Is the open, and actively cultivated, landscape the ideal for all? Who is to decide what needs or ought to be done to achieve certain desired values and/or goals ? and who pays for it? The one thing that is, and should be, clear from the beginning is that all development, whether positive or negative in an area, bears consequences for the landscape.

Många människor med diagnosen schizofreni har uppvisat en bristfällig aktivitetsbalans med endast få aktiviteter. Dessa aktiviteter består mestadels av vila och stillasittande. Symptom vid schizofreni leder till att personen får svårt att få en normalt fungerande situation i vardagen vilket ökar risken för isolering, känsla av meningslöshet, förämrat självförtroende samt social isolering. För att studera tidsanvändning och aktivitetsbalans krävs inblick i hur individen spenderar sin tid samt hur fördelningen ser ut mellan olika aktivitetskategorier. Tidsanvändningsinstrument, såsom tidsdagbok, gör det möjligt att kartlägga dagens aktiviteter och dess innehåll.

En förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig kunskap är att de förstår det som lärarna säger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fått delge sina uppfattningar om sina lärares sätt att tala i undervisningen genom att besvara en enkät. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningsspråket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lärares språk och om lärarnas undervisningsspråk påverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt är positiva till lärares sätt att tala, men att många av dem inte alltid förstår vad lärarna säger. Eleverna ger därmed uttryck för att vara beroende av lärarnas undervisningsspråk och menar att det påverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutändan också deras inlärning. .

Statistik visar att elever med akademiskt utbildade föräldrar oftare tar sig vidare till högre utbildningar än de som har föräldrar med lägre utbildningsnivå. Bourdieu har länge belyst fenomenet med sina teorier om kulturell reproduktion och selektion vid högre utbildningar. Det finns även ett samband mellan utbildningsnivå och hälsoläge ur ett folkhälsoperspektiv. Syftet med undersökningen är att problematisera och belysa hur gymnasieelever resonerar kring universitet- och högskolestudier ur ett Bourdieuperspektiv. Kvalitativa semi-strukturerade interjuver har genomförts och teoretiskt tolkats utifrån Bourdieus teorier.

SammanfattningSyfte Syftet har varit att undersöka om Gymnastik- och idrottshögskolans (GIH:s) tre månader långa hälsoprojekt på sikt hade effekt på seniordeltagarnas aktivitetsvanor. Därtill studerades seniorernas motivation till fysisk aktivitet vid uppföljningen tio månader efter projektets slut.Metod GIH:s hälsoprojekt är ett stående inslag i hälsopedagogutbildningen vid GIH. Det omfattar ledarledd fysisk aktivitet, två gånger per vecka, under åtta veckor. Dessutom ingår individuella hälsotester och hälsosamtal före projektets start, och vid projektets slut. I denna studie gjordes en kvantitativ uppföljning av seniordeltagare tio månader efter projektets slut.

En enkätundersökning genomfördes på 306 gymnasieelever. Syftet var att undersöka samband mellan empati/personal distress och bassjälvkänsla/förvärvad självkänsla. Studien visade att respondenter med hög förvärvad självkänsla har hög empati och personal distress. De med hög bassjälvkänsla känner mycket empati om den förvärvade självkänslan är hög. Respondenter med hög bassjälvkänsla och låg förvärvad känner dessutom lägre empati än de som har lågt i båda självkänslotyperna.