Sök:

Sökresultat:

30 Uppsatser om Stilanalys - Sida 2 av 2

Johan August Gustafsson-Den dristige träskulptören från Öland : En semiotisk bildanalys av ett urval av hans artefakter.

Utifrån särlingen, bonden, uppfinnaren, mytens och havets man Johan August Gustafsson (1852-1932) undersöks hans konstnärskap med begreppen original, modernitet och primitivism samt djuppsykologins och modernitetens framväxt.I uppsatsen analyseras ett urval av åtta artefakter med en hjälp av en semiotisk bildanalys och en Stilanalys med syfte att försöka finna en eventuell förändring i hans konstnärskap och om detta var något som förväntades av särlingars konst eller om den förväntades vara genuin.Författaren framhåller problematiken mellan skillnaden att vara erkänd konstnär och att få stämpel som original, mot att vara original med strävan att bli erkänd som konstnär. J.A.G. tillhörde den senare kategorin och nådde inte sitt mål under sin livstid, men som särlingars konst har de en tendens att bli erkända först efter sin död..

Anonymitet och intensifierad kontinuitet : Klassisk stil och form i Hämnarens resa

The intention with this essay is to investigate how the narration of the South Korean film Sympathy for Mr. Vengeance (Park Chan-wook, 2002) relates to the Hollywood pictures of today. An important change which David Bordwell pays attention to is an intensifying of former stylistic paradigms in what he denominates as intensified continuity. That said, Bordwell and Kristin Thompson are in agreement on that the new films still are predominantly classical. The neoformalistic standpoint which Thompson and Bordwell use appears however to contain some problematic implications.

Advice Animals ? Onlinekulturens nya retorik : En stilanalys av postmodern kommunikation

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur fem pedagoger på fem olika förskolor väljer att arbeta för att stärka det svenska språket hos barn som har svenska som andraspråk. Jag vill jämföra pedagogernas olika arbetssätt, och likheter och skillnader kommer att diskuteras. Syftet är också att fokusera på vilket förhållningssätt fem pedagoger har till barns användning av sina modersmål vid inlärning av ett andraspråk och hur pedagogerna ser på betydelsen av barns modersmål när barnen lär sig ett andraspråk. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod med intervju som datainsamlingsmetod. I resultatet framkom det att pedagogerna har en viktig och betydande roll för barnens tillägnande av ett andraspråk.

Stil i fokus? : Studie över stilistiska inslag i tidskriften Svenskläraren och internetsajten lektion.se

Kännetecknande för Lpf94 är bl.a. att svenskämnets två huvudpunkter: Litteraturen och språket, där ses som en helhet. Tydligt är också att styrdokumenten betonar utvecklandet av kritiska och analytiska färdigheter. Stilistik är en analytisk vetenskaplig metod där språk och innehåll möts och där den metaspråkliga förmågan är central.Syftet med denna studie är att via litteraturstudier undersöka i vilken omfattning, vad och i vilka sammanhang artiklarna i tidskriften Svenskläraren och lektionsförslagen på internetsajten lektion.se behandlar stil och/eller språklig form ur ett mer språkligt perspektiv.Den mest frekventa kategorin vari inkluderade artiklar/lektionsförslag kunde kategoriseras var ?Verifiering av stilintryck?.

"När jag blir stor drömmer jag om ett liv i storstaden med shopping utanför dörren och starbucks i handen" : En studie av skriftspråket hos tre unga bloggerskor i Jönköping

Syftet med denna uppsats är att undersöka tre unga bloggerskor från Jönköping och deras sätt att skriva. Genom att undersöka de grammatiska strukturerna i fem inlägg av varje bloggerska och jämföra dem med varandra, vill vi utläsa ett eventuellt gemensamt bloggspråk. I vår bakgrund beskriver vi bloggens utveckling och dess roll i den svenska skolan. Forskning kring blogg, med särskild betoning på bloggspråk, är begränsad. Vår undersökning syftar till att vara en kvalitativ studie där vi har utgått från en Stilanalys kompletterad med en variabelanalys.

En färgad röst : En stilanalys av tysk expressionism och sagor i filmer av Tim Burton

The purpose with this study was to see the relation between gymnastic pause and concentration to find out the students in a first grade experiences and thoughts about gymnastic pauses in the classroom. I have made a qualitative study to fulfill my purpose, I have observed students before and after the gymnastic pauses, carried through gymnastic pauses with the pupils and interviewed pupils in group.Previous research shows that the good working atmosphere and concentration has improved when pupils have had gymnastic pauses but it is difficult to say how it looks in the long term when the research doesn?t show that.In my study, it appears that the gymnastic pauses make it calmer in the classroom. Some of the pupils believe that they have had a better ability to concentrate after the gymnastic pauses while some pupils believe that they have not had a better ability to concentrate. Some pupils say it's good to get a break to carry on with the schoolwork during the entire lesson.

Nedanförmänsklig symbios : En analys av Gustaf Frödings "Djäfvulskärlek" och "Änglakärlek"

Uppsatsen utgår från frågan hur David Mamets pjäs Oleanna kunde tolkas så radikalt annorlunda vid sin  svenska premiär på Kungliga Dramatiska Teatern 1994 jämfört med vid sin urpremiär i New York ett drygt år tidigare. I USA uppfattades Oleanna allmänt som en varning för hämndlysten feminism och för faran med överdriven politisk korrekthet, och debatten kom att gälla huruvida denna varning var befogad eller bara reaktionär och dum. I Sverige sågs den tvärtom som en kritisk genomlysning av patriarkala strukturer. Uppsatsen söker svaret i en kombination av inom- och utomtextuella faktorer och innehåller därför både en receptionsanalytisk del och en närläsning av dramat. I receptionsanalysen jämförs pjäsens mottagande i USA och Sverige och sätts i relation till respektive samhälles offentliga samtal om feminism och identitetspolitik.

Culture is communication

I den här uppsatsen har jag undersökt internkommunikationen på ett multikulturellt företag för att se hur olika kulturer visar sig i olika förhandlingsstilar. Mitt material har bestått av sexton mejl mellan en tysk och en svensk affärsman från det multikulturella företaget Volkswagen. Mina frågeställningar var:1. Skiljer sig Sch och Joh:s sätt att formulera sig och vilken betydelse får det i så fall för förhandlingen? 2.

?Ska det vara mig eller mej?? Om uttal av personliga pronominas singulara objektsformer

I den här uppsatsen behandlas uttalet av de personliga pronominas singularaobjektsformer. Dessa har sedan medeltiden stavningsmässigt genomgått enförändring från mik till mig. Klart är också att mej-uttalet fanns etablerat i vardagligttalspråk redan på 1600-talet.Synen på objektsformerna som markörer för stil och ålder undersöks i enlitteraturgenomgång av språkvårdsrekommendationer från 1600-talet och framåt.Dessutom görs en intervjuundersökning av hur körledare idag ser på saken och påvilka grunder de bestämmer sig för det ena eller andra uttalet. Undersökningenmotiveras av att man i körsammanhang ofta ställs inför valet mellan uttalen [mig]och [mej].Resultaten av litteraturgenomgången visar att mig-uttal sedan flera hundra åranvänts som en markör för högre stil medan mej-uttal varit den vardagliga formen.Den visar också att olika stilmarkörer har utvecklats åt olika håll, vilket man kanbehöva ta hänsyn till vid Stilanalys av äldre texter.De intervjuade körledarna anger stil och ålder som de viktigaste faktorernatalande för mig-uttal. De underskattar också i samtliga fall åldern på mej-uttalet.Resultaten ger förhoppningsvis ett fylligare underlag för att i, främstkörsammanhang, göra ett stilistiskt medvetet val mellan de båda uttalen av mig..

Flanörromanen vid sekelskifte-och millennieskifte : En jämförande studie

Johan Klings debutroman Människor helt utan betydelse har fått epitetet flanörroman i många artiklar och recensioner. Den är, i likhet med Hjalmar Söderbergs flanörroman Förvillelser, hans debutroman. Klings bok utspelar sig vid millennieskiftet, Söderbergs vid sekelskiftet. Detta väckte ett intresse hos mig och de frågor som kom upp var vad som definierar en flanörroman som genre och om det var en tillfällighet att flanörromanen dyker upp igen efter 100 år. En annan fråga som kom upp var vilka skillnaderna och likheterna skulle kunna vara.

Ett inte så kärt barn med många namn - en språklig undersökning om populärlitteratur för barn

Syftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan populärlitteratur och den litteratur som anses vara exklusiv. För att få svar på detta genomfördes en språklig analys av fyra böcker. Tre av böckerna anses vara populärlitterära medan den fjärde anses vara exklusiv.Den språkliga analysen innehöll tre huvuddelar: en textuell analys, en ideationell analys samt en Stilanalys, detta för att få en så bra översikt samt bred infallsvinkel som möjligt. Efter den språkliga analysen jämförde jag böckerna som anses vara populärlitterära med den som anses vara exklusiv, för att se om det fanns någon skillnad de olika litterära klassificeringarna emellan.Den språkliga analysen visade att det inte fanns någon direkt språklig skillnad mellan de böcker som anses vara populärlitterära och den som anses vara exklusiv. Inte heller mellan de populärlitterära böckerna fanns det någon direkt skillnad.

Med stilen som utgångspunkt Ett stilistiskt perspektiv på ett avsnitt ur den svenska översättningen av Gertrude Steins The Autobiography of Alice B. Toklas

I denna uppsats analyseras ett avsnitt ur Thomas Warburtons svenska översättningav Gertrude Steins The Autobiography of Alice B. Toklas (1933). Analysen byggerpå en jämförelse mellan källtext och måltext, där skillnader på språklig detaljnivådiskuteras med avseende på möjliga orsaker och effekter. Diskussionen utgår ifrånen systematisk analys av hur stilistiska effekter i källtexten uppstår som ett resultatav genomgående drag på olika språkliga nivåer. Syftet är bland annat att se vad somhänder med sådana språkliga aspekter som inte hör till de mest uppenbara ochtypiska översättningssvårigheterna och som kanske därför inte får så mycket uppmärksamheti översättningsprocessen.Verktygen och metoderna för analysen är i huvudsak hämtade från den lingvistiskaStilanalysen och dess tillämpning inom översättningsvetenskapen, samt tillviss del anpassade efter den bok som utgör mitt analysobjekt.

"Det är på det hela taget ett förbannadt språk vi ha" : En analys av språk och stil i Hjalmar Söderbergs romaner i jämförelse med Peter Cassirers analys av Historietter

Denna undersökning analyserar ett urval stildrag och språkaspekter i tre av Hjalmar Söderbergs fyra romaner: Förvillelser (1895), Martin Bircks ungdom (1901) och Doktor Glas (1905) och relatera resultatet till Peter Cassirers motsvarande analys av stilen och språket i novellsamlingen Historietter (Cassirer 1970).Undersökningen är av stilistisk karaktär och studerar huruvida texter i olika genrer av en och samme författare kan skilja sig, eller visa sig överensstämma, med den övriga produktionen. Metoden är kvalitativ när det gäller de motiviska aspekterna och berättarsynvinkeln och kvantitativ när det gäller de språkliga och allmänt stilistiska aspekterna.Resultatet visar att somliga stilaspekter sammanfaller mellan novellerna i Söderbergs Historietter och hans romaner, speciellt vad gäller de språkliga aspekterna. Andra stildrag är inte gemensamma, men detta beror huvudsakligen på att noveller och romaner har skilda format, såsom längd och uppbyggnad. Detta gäller till exempel aspekterna på miljö och persongalleri. Det beror även på att Söderbergs flanörstil är tydligare i hans romaner än i hans noveller.

Med dig vare också Herren : En undersökning av attityder till gudstjänstens språk i Svenska kyrkan

Syftet med denna uppsats är att utreda hur gudstjänstdeltagare i Svenska kyrkan ser på språket i gudstjänsten och om det finns faktorer såsom ålder, kön, utbildningsnivå eller kyrkogångsfrekvens som påverkar deras attityder. Studien är utförd genom en enkätundersökning bland gudstjänst-deltagare på kyrkkaffet efter gudstjänsten i tre församlingar i tre olika städer i Sverige. Dessutom har de skrivna ordningarna till gudstjänsterna samlats in och undersökts stilistiskt, som ett språk-vetenskapligt referensmaterial att jämföra enkätundersökningens resultat med. Gudstjänstdeltagarna har på enkäten fått sätta kryss på skalor mellan två olika stilistiska mot-poler för att beskriva hur de upplever språket i gudstjänsten. Polerna på enkäten var vagt?precist, vardagligt?högtidligt, känslofyllt?känslofattigt, ålderdomligt?modernt och originellt?vanligt.

Give me Moore - I hate being Solo : en jämförande analys ur informationsdesignperspektiv

I den här uppsatsen har jag analyserat tre tidningsartiklar från herrtidningen Moore, och tre tidningsartiklar från tjejtidningen Solo. Jag har analyserat en artikel i varje nummer, så totalt har jag använt sex tidningar. Utöver artiklarna har jag också analyserat två av tidningarnas omslag. Efter analyserna har jag gjort jämförelser mellan de båda tidningarnas artiklar och omslag för att se om det går att påvisa några skillnader, men även likheter.     Min avsikt med att göra det här var att bevisa vetenskapligt att skillnader finns i tidningarnas informationsdesign, alltså deras bilder, texter och layout. Jag har analyserat artiklarna efter en ganska strikt modell, men även tagit mig friheten att välja bort eller lägga till vissa element i modellen beroende på vilken sorts artikel jag analyserat.

<- Föregående sida