Denna studie syftar till att förstå de före detta kriminellas problematik relaterat till Stigmatiseringsprocessen. Studien vill bidra med en förståelse till hur före detta kriminella upplever den Stigmatisering som finns i samhället. Frågeställningarna bygger kring Stigmatiseringsprocessen och behandlar områden på organisatorisk, social och teknisk nivå av denna process. Den organisatoriska nivån hanterar de samhälleliga organisationer som bidrar till utanförskapet. Den sociala nivån beskriver de sociala relationerna som är av betydelse för integreringen.

Introduktion: Hiv är en virussjukdom som innebär bristande immunförsvar och som sprids och smittar via blod eller sexuell kontakt. Hiv har ändrats från att först vara en okänd allvarlig sjukdom till att bli den största sociala och ekonomiska hälsoförändring världen över. Idag lever ca 35 miljoner människor i världen med hiv. Sjukdomen identifierades först under 1980-talet då hos missbrukare och homosexuella män. Det har sedan lett till negativa uppfattningar om sjukdomen samt Stigmatisering och diskriminering.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrån ett Stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar på en Stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Studien presenteras utifrån hur Stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta påverkar individens självbild. Hanteringen av den upplevda Stigmatiseringen hos personer med psykisk ohälsa kommer även behandlas under studiens gång.

Idag lever femton procent av Sveriges befolkning med matöverkänslighet. Det ställer krav pårestaurangbranschen som måste kunna möta dessa gästers behov. Det finns dock problem inom branschen som försvårar situationen, dels bristande kunskap, hög personalomsättning samt en norm i samhället vilken säger att man tackar inte nej till mat som serveras. Uppsatsens teori och empiri utgår från Five aspects meal model från Restaurant and Culinary Arts vid Örebro Universitet, samt författarna Link och Phelans (2001) fem komponenter för beskrivning av Stigmatisering. Syftet med uppsatsen är att utforska matöverkänsliga gästers upplevelse och erfarenheter av besök på restaurang.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrån ett Stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar på en Stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Studien presenteras utifrån hur Stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta påverkar individens självbild. Hanteringen av den upplevda Stigmatiseringen hos personer med psykisk ohälsa kommer även behandlas under studiens gång.

Bakgrund: Suicid är den vanligaste dödsorsaken i Sverige för män mellan 25-44 år och kvinnor mellan 20-39 år. Vid ett suicid kan så många som 25 närstående beröras. År 2007 begicks 1126 konstaterade suicid vilket kan resultera i över 25 000 berörda i Sverige detta år Syftet: Syftet var att beskriva upplevelser av och vad som påverkar sorgearbetet för närstående efter ett suicid. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes genom sökning av kvantitativa och kvalitativa artiklar. Sammanlagt nio stycken artiklar granskades och analyserades.

Till f?ljd av den utmaning som Sverige st?r inf?r g?llande den v?xande kriminaliteten v?cktes en nyfikenhet kring ?terintegreringsprocesser som ska f?rebygga och minska ?terfall till brott. Med ett pedagogiskt intresse syftar denna studie d?rmed till att unders?ka det enskilda Kramikontorets centrala roll i ?terintegreringen f?r klienter till arbetslivet. Krami ?r en arbetsmarknadsinsats best?ende av tre samverkande myndigheter, vilka ?r Kriminalv?rden, Arbetsf?rmedlingen samt kommunen. Studien ?mnar till att framst?lla de anst?lldas perspektiv p? Krami ?s arbete f?r att kunna synligg?ra hur v?l verksamheten upplevs bidra till ?terintegreringen till arbetslivet.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrån ett Stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar på en Stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Studien presenteras utifrån hur Stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta påverkar individens självbild. Hanteringen av den upplevda Stigmatiseringen hos personer med psykisk ohälsa kommer även behandlas under studiens gång.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrån ett Stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar på en Stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Studien presenteras utifrån hur Stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta påverkar individens självbild. Hanteringen av den upplevda Stigmatiseringen hos personer med psykisk ohälsa kommer även behandlas under studiens gång.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrån ett Stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar på en Stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Studien presenteras utifrån hur Stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta påverkar individens självbild. Hanteringen av den upplevda Stigmatiseringen hos personer med psykisk ohälsa kommer även behandlas under studiens gång.

Bakgrund: Bakgrunden beskriver hur sjuksköterskor bemöter patienter med missbruk och beroende. Den beskriver även vikten av en främjande vårdrelation samt hur patienter med missbruk och beroende önskar bli bemötta av sjuksköterskor inom beroendevård.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av att vårda patienter med missbruk eller beroende med fokus på bemötandet i vårdrelationen.Metod: Fem sjuksköterskor, yrkesverksamma inom beroendevård, intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet läggs fram genom två kategorier, Sjuksköterskors beskrivningar av hur de förhåller sig till patienter med missbruk eller beroende.  Denna kategori har fem subkategorier. Den andra kategorin är Sjuksköterskors önskan att göra gott för patienter med missbruk eller beroende.

Att leva med obesitas, fetma, i dagens samhälle kan innebär att personen blir utsatt för Stigmatisering och fördomar av sina medmänniskor och detta kan även ske inom sjukvården. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka attityder sjuksköterskor har gentemot personer med obesitas. I denna systematiska litteraturöversikt ingick 13 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom flera olika attityder gentemot personer med obesitas, mestadels negativa. De mest framträdande attityder sjuksköterskor har gentemot personer med obesitas var att de upplevdes som lata, likgiltiga och hade en bristande disciplin.

I min kandidatuppsats i sociologi undersökte jag hur Rågsveds nyöppnade poliskontor uppfattades av unga män som bodde och studerade i området. I mina resultat framgick det att flera av de intervjuade upplevde att media påverkade samhällets generella uppfattning av Rågsved och dess invånare på ett negativt sätt. Därför är syftet i denna magisteruppsats att undersöka den mediala diskursen kring Rågsved, och hur Rågsved framställs i media. Utifrån en socialkonstruktivistisk ansats studerades diskursers inverkan på samhällets bild av Rågsved. Materialet består av artiklar i tidningen Dagens Nyheter från år 2002 och 2009 för att möjliggöra en jämförelse och urskilja eventuella skillnader och/eller likheter mellan två tidsperioder.

Syftet med studien är att beskriva och analysera hur ungdomar med diagnos Aspergerssyndrom uppfattar och upplever sin skolsituation samt även föräldrarnas erfarenheter och upplevelserom att ha ett barn med Asperger syndrom och dess skolsituation.De frågeställningar jag utgått ifrån har varit: Vilka uppfattningar och upplevelser har ungdomarav att vara en elev med Aspergers syndrom? Vilka uppfattningar och upplevelser har föräldrarav att ha ett barn med Aspergers syndrom? Hur menar ungdomar och föräldrar att skolsituationensåg ut innan respektive efter att diagnosen Aspergers syndrom fastställts?I studien använder jag mig av en kvalitativ ansats. Med hjälp av en semistrukturerad intervjuguideintervjuades sju ungdomar, tre flickor i åldrarna 15-20, fyra pojkar i åldrarna 13-20,samt elva föräldrar. Slutligen gjordes en kvalitativ innehållsanalys på det transkriberade intervjumaterialet,vilket innebar att de meningsbärande enheter som motsvarade syftet togs fram.Därefter kondenserades, kodades och kategoriserades materialet. De kategorier som skapadesi ungdoms perspektiv var: Skola, Stigmatisering, Upplevelse och uppfattningar gällandeAspergers syndrom och Stödet i skolan.

Fördomar förekommer i hela samhället och det är viktigt att vårdaren reflekterar över sina fördomar gentemot den blodsmittade patienten för att inte orsaka ett vårdlidande. Bemötandet bör ske utan påverkan av fördomar för att möjliggöra en god vårdrelation och att vården sker på lika villkor. Syftet med arbetet är att belysa hur den blodsmittande patienten upplever vårdarens fördomar, för att möjliggöra en ökad förståelse hos vårdaren. Studien har utförts som en litteraturstudie där kvalitativa artiklar granskats och sammanställts till ett resultat. Det som framkom i resultatet är att den blodsmittade patienten upplever att de bemöts av fördomar från vårdaren. De upplever att vårdaren ser dem som smittfarliga, vilket kan bero på vårdarens rädslor och okunskap om blodsmittan.