Denna studie är baserad på intervjuer med personer i Sverige som har någon form av relation till sjukdomen hiv/aids. Dessa människor har antingen jobbat med hiv/aids-frågor, haft anhöriga som smittats av hiv eller själva är smittade. Syftet med denna studie är att synliggöra erfarenheter av att leva med sjukdomen hiv/aids bland smittade, anhöriga och verksamma inom frivilligorganisation. Detta har vi gjort genom kvalitativ metod, intervjuer utformade utifrån vårt syfte. Dessa intervjuer har genomförts på tre orter geografiskt spridda över Sverige.

Denna studie genomfördes 25 mars till 27 maj 2013 på C-nivå vid Södertörns Högskola.  I studien studeras tre svenska kvinnor och fyra svenska män som väljer att inte ha barn. De övergripande frågeställningarna är: Hur beskriver kvinnor och män sitt val att inte ha barn?Hur bemöts de som väljer att inte ha barn av omgivningen? Hur svarar de som väljer att inte ha barn på bemötandet från omgivningen? Studien är kvalitativ där grundliga personliga intervjuer genomfördes. För analys av intervjumaterial valdes teorier om heteronormativitet, stämpling samt Stigmatisering. Studiens resultat visar att kvinnor och män som väljer att inte ha barn, i olika grad beroende på sammanhang, blir ifrågasatta och får möta negativa reaktioner från omgivningen.

6 Sammanfattning och diskussionVi har i vår studie sökt behandla hur bostadslösa skapar status. I vår analys fokuserade vi på tre centrala statusbegrepp samt ett fjärde tema, vilket vi använde för att ytterligare belysa hur bostadslösa skapar status. Våra statusbegrepp var statusförhandling, statuskrock och statusbalans. Vi tycker att de har hjälpt oss i vårt syfte genom att belysa vad vi anser ha varit viktiga tendenser i våra intervjupersoners berättelser. Vi vill på ett idealtypiskt vis tydliggöra vilken relation vi menar att våra statusbegrepp har till varandra.

Bakgrund: Blodsmittor är ett problem inom sjukvården och Stigmatisering av dessa patienter förekommer. HIV och Hepatit visade sig vara de infektioner som sjuksköterskor var mest rädda att bli smittade av, trots detta var användandet av skyddsutrustning inadekvat. Syftet: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med blodsmitta. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och inkluderade 11 vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i två teman, sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med blodsmitta och faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetssätt vid blodsmitta.

Bakgrund: Sjukligt feta människor upplever ofta ohälsa eller minskad livskvalité i form av fysiska komplikationer, Stigmatisering och diskriminering. En metod att hjälpa sjukligt feta personer att gå ner i vikt är obesitaskirurgi. Majoriteten av människorna som väljer obesitaskirurgi är kvinnor. Detta tros bero på att kvinnor blir mer stigmatiserade än män och att de blir psykiskt påverkade vid relativt lågt BMI. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnliga patienters upplevelser efter obesitaskirurgi.

Syftet med denna studie är att titta på samarbetsprojektet mellan Halmstad Kommun, Sverige, och Vitebsk region i Vitryssland för att kunna se hur mycket projektet har bidragit med att förändra synsättet i Vitryssland gentemot barn och ungdomar med funktionsnedsättningar. Vi valde att använda oss utav semistrukturerade intervjuer som hör till den kvalitativa metoden, bland annat utfördes tre intervjuer via e-post, eftersom två individer utav informanterna bor i Vitryssland. Därför valde vi att intervjua fem individer som var huvudansvariga för projektet och hade olika roller inom det. Ur ett stort urval av sociologiska teoretiker valde vi att fokusera på, Bengt Nirje, Goffman, Mills och Bourdieu. Det materialet som vi har haft tillgång till har varit väldigt begränsat och har varit lite komplicerat att analysera utifrån våra egna tankar och reflektioner, eftersom att vi inte har haft möjlighet till att åka till Vitryssland och få ta del utav projektets resultat Resultatet visade hur viktigt det är med en bra kommunikation men även att få förtroende för varandra, vilket leder till mer öppenhet därigenom ett bättre resultat.Nyckelord: Normaliseringsprincipen, delaktighet, Stigmatisering, tillgänglighet och hinder, jämlikhet, LASS, LSS, integrationsprocessen..

BakgrundHumant Immunbristvirus (HIV) är en obotlig virussjukdom. Viruset försvagar och bryter ner kroppens immunförsvar. Obehandlat leder sjukdomen till Acquired Immunodeficiency Syndrome (AIDS), då immunförsvaret är helt nedbrutet. Idag lever 30 miljoner människor världen över med sjukdomen och i Sverige finns cirka 6000 personer med HIV/AIDS. Sjukdomen behandlas livslångt med antivirala medel, som skapar förutsättning till ett längre och friskare liv.

I dagens samhälle har etnicitet betydelsen socialt konstruerade kategoriseringar som har sina utgångspunkter i förväntningar utifrån kulturella och historiska bakgrunder. I denna antologi har vi den socialkonstruktivistiska utgångspunkten att etnicitet skapas i socialt samspel.Etnicitet påverkar våra liv överallt. Det är något som är påtagligt på alla nivåer i samhället, såväl på individnivå som på strukturell nivå, således går det att urskilja att etnicitet är tätt knutet till maktstrukturer. Etnicitet är närvarande i vår vardag och är idag ett av de viktigaste analytiska perspektiven att använda för att få ökad kunskap om vårt samhälle och de individer och grupper som lever i det.Johanna Köpséns bidrag belyser etnicitet ur ett perspektiv som tydliggör att även svenskhet är etnicitet. Günay Dogans bidrag diskuterar hur föräldrar till utlandsfödda adoptivbarn förhåller sig till sitt barns etniska och kulturella bakgrund.

Bakgrund: Den ?kade migrationen g?r att sjuksk?terskor m?ter fler migranter med olika kulturella syner p? psykisk oh?lsa. Psykosociala p?frestningar ?kar hos migranter risken f?r att drabbas av psykisk oh?lsa och vid otillr?cklig kunskap leder detta till bristande bem?tande vid v?rd av migranter. Syfte: Syftet ?r att beskriva sjuksk?terskors erfarenhet av att v?rda migranter med psykisk oh?lsa fr?n annan kulturell bakgrund.

Bakgrund: Klamydia är den vanligaste sexuellt överförbara sjukdomen i Sverige och i andra europeiska länder. I dagens samhälle finns det många förändringar i attityder och beteenden som leder till sexuellt risktagande. Klamydia är en väldigt förrädisk sjukdom på grund av dess många gånger asymtomatiska natur. På grund av det faktum att många individer är omedvetna om infektionen kan den orsaka mycket skada. Syfte: Syftet med studien var att få en inblick i hur kvinnor och män upplever en klamydiainfektion Metod: En litteraturbaserad studie med kvalitativ ansats.

Uppsatsen syftar kartlägga den känsla av social tillhörighet som individer med utomsvensk bakgrund upplever i dagens Sverige. Hur Sverige och svenskhet erfars och utefter vilka villkor vardagen struktureras. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes och den subjektiva verklighetsupplevelsen analyserades med hjälp av en abduktiv ansats. Det empiriska materialet tolkades mot bakgrund av ett socialkonstruktionistiskt ramverk kombinerat med stigmabegreppet och behovet av tillhörighet för skapandet av identitet. Resultaten visar att det i Sverige existerar en strukturell diskriminering baserad på etnicitet och ett andregörande av individer med utomsvenskt påbrå, ett andregörande vilket har sin grund i ett förgivettaget vitt tolkningsföreträde. Maktobalansen tvingar individen in i en avvikande roll som paradoxalt nog krävs för att integreras.

Alkoholkonsumtion och narkotikaanvändning ökar i världen idag och leder till konsekvenser för den somatiska sjukvården då patienter med missbruksproblematik blir mer vanligt förekommande. Personer med missbruksproblematik upplever sig ofta som tillhörande en stigmatiserad grupp och mötet med vården som något negativt. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av mötet med vården hos patienter med missbruksproblematik. Litteraturstudien baseras på 11 vetenskapliga artiklar som analyserades. I resultatet framkom 3 kategorier, negativa upplevelser i mötet med vården, barriärer till att söka vård samt positiva upplevelser i mötet med vården.

The thesis aims to study how rainbows families are being treated by the authorities and the surroundings. It focuses on how homosexual parents are met in society. Although, homosexuals have the legal right to have a family and enter into marriage, the social norms are still far behind and rainbows families are seen as ?the others? and abnormal.  Earlier researches have been studding how the authorities still assumes that every family are living in a heterosexual family constellation. By this assumption they exclude families who are not living in a heterosexual family.

Forsberg, A & Kjällquist-Petrisi, A. Studenters attityder gentemot personer med Hepatit C. Empirisk undersökning om sjuksköterske- och socionomstuderandes attityder. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Utbildningsområde, Hälsa och Samhälle, 2007.

The aim of this study is to describe and analyse how young men who have participated in a riot describe their life-situations regarding to their relations to the police, their neighbourhood, employment, the background to the riots and how they use hip-hop as a resistance to subordination. The study is conducted through three semi-structured qualitative group interviews and to some extent field studies. The theoretical points of departure are Slavoj Zizeks theory of violence, which is divided into subjective, symbolic and systemic violence, and subcultural theory. The results of the study show that the young men in their daily life are exposed to by both systemic and symbolic violence, feel secure within their neighbourhood and find themselves harassed by the police. A major finding is that the riot primarily can be understood as an act to get society conscious of their situations, while they found themselves marginalised, lacking employment and youth club.