Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor som fått diagnosen borderline personliglighetsstörning upplever att deras liv har varit innan, under och efter diagnostiseringen. Syftet är också att ge en inblick i hur dessa kvinnor beskriver begreppet borderline. Studien har en kvalitativ ansats med narrativ teori som utgångspunkt, där sex kvinnor med diagnosen BPD har intervjuats. En inblick i informanternas subjektiva upplevelser har strävats efter genom berättelser. Detta för en förståelse för hur de ser på sin omvärld och sig själva.

The aim of this essay was to understand how teachers identify and deal with the problems surrounding economic vulnerability among their students.  A qualitative study method was conducted by seven semi-structured interviews with teachers from a big city in Sweden. When analyzing my result I found support in Goffman's stigma theory as well as in previous research. The teachers identify economic vulnerability amongst their students through their material belongings, when the class does something extraordinary, and through how the students communicate. Problems that the teachers can see in the classroom for economically disadvantaged students are that they can be aggressive, unruly and become introverted. Problems with studies and shoplifting are also common.

Vi måste spegla oss och få bekräftelse av andra för att utvecklas. Tidigare forskning och litteratur inom socialpsykologi och pedagogik visar att genom att bli sedda med andras ögon får vi syn på oss själva. Hur vi speglas eller bekräftas påverkar den bild vi har av oss själva. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vad lärare anser att bekräftelse innebär samt vad deras erfarenheter av bekräftelsens betydelse för elevers självbild är. Studien har en kvalitativ ansats och studiens empiri utgörs av fyra enskilda intervjuer med lärare verksamma i klasser med elever i åldrarna sex till tretton år.

Tiggeri och tiggare är idag ett omtalat fenomen som berör människor på olika sätt. Hur människor bildar sig en uppfattning kring ett fenomen kan många gånger avgöras av hur media framställer fenomenet. I denna studie presenteras en analys kring hur tiggeri och tiggare framställs i media över en längre tidsperiod. Materialet består av 30 artiklar publicerade i Dagens Nyheter under perioden december 1998 ? december 2013.

Studien koncentrerades på den ökade uppmärksamheten kring pokerspel i media. Intresset tycks ha ökat kring detta "fenomen" vilket fört med sig både kommersiell uppmärksamhet och kanske en ökad nyfikenhet för dem som tidigare inte varit spelintresserade. Föreliggande analys diskuterade varför ett sådant intresse plötsligt fått genomslagskraft. Diskussionen inleddes med ett teoriavsnitt där flera teser togs upp. Dessa kom att handla om livsstilar, risktagande, tillfälligheten, Internet och spel i vardagen, störst utrymme fick Anthony Giddens.

Syftet med studien var att undersöka vad som får män som brukar våld mot sin kvinnliga partner att motivera sig att få professionell hjälp, samt att påbörja och fortsätta ett förändringsarbete. De frågeställningar som använts handlade om hur männen hittar motivation, vad som gör att de vill förändras, vad i den professionella relationen de tycker är positivt respektive negativt för förändring samt vad i deras övriga tillvaro som hindrar eller främjar förändring. För detta användes en kvalitativ metod som bestod av halvstrukturerade intervjuer med tre män som gick i ett behandlingsprogram via frivården efter att ha utövat våld i nära relation. Det insamlade materialet strukturerades upp i teman som var centrala i männens berättelser och som kunde kopplas till syftet. Resultatet analyserades med hjälp av ett ekologiskt systemteoriperspektiv samt begrepp från generell systemteori och socialpsykologi.

Denna uppsats undersökte stereotypers inverkan på tre steg i en urvalsprocess: utformande av kravprofil, bedömning av sökande utifrån cv och anställningsintervju och slutligt anställningsbeslut. Studien utgick, med stöd av teorier om stereotypkonstruktion och social identitetsteori, ifrån att en kompetent utgruppsmedlem främst diskrimineras med hänvisning till brister i social kompetens. Hypoteserna var för det första att stereotyper om invandrare skulle bidra till högre krav på social kompetens i kravprofilen om gruppen av sökande var etniskt blandad jämfört med om denna bestod av enbart svenskar, och för det andra antogs denna skillnad därefter leda till en stereotyperad bedömning av de sökande och ett diskriminerande anställningsbeslut. Efter pilotstudier lades också hypotesen till att personer som är måna om att inte skatta sökande fördomsfullt ändå skulle tro att andra var benägna att göra det, vilket antogs påverka anställningsbeslutet. Ingen av hypoteserna fick stöd i resultaten.

Syftet med uppsatsen är att problematisera användningen av begreppet bötning i förhållande till de handlingar som de utgörs av och att se förekomsten av sådana handlingar på två orter i Västsverige. Syftet är att vidga begreppet och att försöka hitta förklaringsmodeller till varför bötningsrelaterade handlingar förekommer. De centrala frågeställningarna är: Hur ser fördelningen bland dem som utsätter andra och de som blir utsatta för bötningsrelaterade handlingar ut mellan könen på de orter som ingår i undersökningen? I vilken utsträckning känner ungdomarna oro inför att bli utsatta för bötningsrelaterade handlingar? Vilka former av påtryckningar används för att böta någon? Hur ser ungdomarnas förtroende ut till vuxna när det gäller att tala om bötning? I vilken utsträckning känner man till innerbörden i bötningsbegreppet utanför Göteborg?Uppsatsen bygger på en enkätundersökning där förstaårselever från två gymnasieskolor i Västsverige fått besvara ett antal frågor som behandlar deras egna erfarenheter av bötningsrelaterade handlingar. De teorier som använts för att förklara orsaker och samband mellan ungdomarna och bötningsproblematiken är socialpsykologi och utvecklingsteori.

Syftet med denna studie har varit att undersöka varför en del ungdomar begår brott och vilka faktorer som kan ligga bakom. Genom att använda en kvalitativ metod i form av intervjuer med sex unga män med en tidigare kriminell bakgrund har vi försökt få svar på studiens syfte och frågeställningar. Intervjufrågorna har strukturerats in i olika delteman baserade på våra teoretiska utgångspunkter då vi velat fånga respondenternas livshistorier under deras kriminella karriär. Med utgångspunkt från Erving Goffmans (2011) teori om Stigma och teorier om det sociala kapitalets mörka sida har vi analyserat vårt empiriska material. Resultatet visar på hur strukturella och individuella faktorer såsom otrygga hemförhållanden, stigmatisering i skolan och umgänge med andra kriminella inom ett nätverk kan ha en inverkan på en ungdoms brottslighet.

Studien har haft fokus på ungdomars svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, och om huruvida ungdomars förväntningar och handlingsutrymme kunde påverkas av att de var arbetslösa. Syftet med denna studie har varit att genom kvantitativ metod ta reda på ungdomars förväntningar på sin framtid, samt på vad de har för tilltro till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom två samverkansprojekt, där de erbjöds olika arbetsmarknadsåtgärder, med målet att ungdomarna skulle gå vidare till arbete eller utbildning. Analys har gjorts utifrån det socialpsykologiska perspektivet, brukarperspektivet och handlingsteori, och det som framkom var att det kunde finnas hinder av både yttre och inre karaktär samt att ungdomarnas handlingsutrymme var begränsat. Ungdomarna kände att rimliga krav ställdes på dem. De var också optimistiska inför framtiden och de hoppades på att få ett arbete som var välbetalt, roligt och utvecklande.

This study examined some contradictive results in a report from the Swedish board of Integration. The contradiction was concerning the Swedish populations dismissive judgments of experience a shared ground of values between the Swedish society and those witch are generally held within Islam. These dismissive judgments were given at the same time as the population reported to have a lacking knowledge of Islam in general. To test for psychological aspects of these contradictions, the analysis was based on the theoretical ground of Social Identity Theory and Theory of Attributions. The study used an existing survey that examines people´s estimations of their own and other members of society´s fulfilling of democratic values.

I den här kvalitativa studien har vi valt att undersöka bemanningsanställdas syn på gemenskap.  Tidigare studier visar att individer med lågstatusyrken, som bemanningsarbeten ofta uppfattas som, söker betydelse och motivation i annat än själva arbetet. Det framgår även att gemenskap är en viktig del när det kommer till framgång samt att ju längre tid det går desto mer tillit bygger vi upp till varandra på arbetsplatsen. Vi frågar oss därför hur bemanningsanställda som inte har någon fast punkt skapar denna tillit och gemenskap.Vi har genom åtta intervjuer sökt förståelse för varje enskild individs syn på värdet av gemenskap på arbetsplatsen. Genom en hermeneutisk ansats har vi tagit fram vårt empiriska material som vi sedan valt att analysera till hjälp av fyra utvalda teoretiker. Vi har använt oss av Scheff, Collins, Weiss och Asplund för att få en bred syn på relationer och gemenskap.Resultatet visar att alla anser att gemenskap på arbetsplatsen bidrar till ökad trivsel men att det skiljer sig i betydelsen för de olika respondenterna.

Lung cancer is a disease which patients experience stigma in society and in care. This is because lung cancer is often seen as a self-inflicted disease. The stigma surrounding lung cancer is due to the strong relationship with smoking and have been shown to have a negative impact on the perceived health. The purpose of this study was to illuminate experiences of stigma for patients with lung cancer. The literature review was based on 11 scientific articles.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomars identitetsskapande påverkas ur ett stigmatiserat bostadsområde. Vi har därför utrett hur ungdomar upplever den mediala framställningen av bostadsområdet, därtill hur det kan inverka på deras identitetsskapande. Metoden baserades på en kvalitativ ansats där sex ungdomar har intervjuats från Stockholms förort Husby. Teorier som har tillämpats i vår analys var Goffmans stigma teori, Ristilammis förortsdiskurs samt en teoretisering av ?vi? och ?dem?.

The aim of the study was to explore the psychological well-being of a group of adolescents in relation to how they regarded achieving in school, in a gender perspective. Twenty semi-structured interviews were conducted with students aged 17-19 at a high-achieving school in a big city in Sweden. The interviews were analyzed thematically and the results showed that the adolescents acted differently as well as regarded achieving in school differently depending on gender. The young women were driven by ambition, they were high-achieving and planning for the future. The young men cared less about achieving and thought more about the present.