Studien syftar till att undersöka om det finns skillnader mellan hur deltagare av utländskt- och svenskt ursprung i AMA arbetsmarknads verksamhet Utvecklingscentrum definierar sin arbetslöshet och vad de anser är de bakomligganden orsakerna till deras arbetslöshet. Tidigare forskning inom området belyser arbetslösheten som ett samhälligt dilemma och menar att den grupp av människor som drabbas värst är grupper av utländskt ursprung. Valet av undersökningens metod föll på Grundad teori där 6 djupintervjuer genomfördes. Från resultatet utkristalliserades kärnkategorin; utstötta från arbetsmarknaden. Resultatet visar att de utländska deltagarna har angett flera aspekter som de upplever dem bakomliggande orsakerna till deras arbetslöshet, som dock inte igenkänns av de svenska deltagarna då de uppger helt andra orsaker.

Syftet med studien är att undersöka, förstå och reflektera kring de faktorer som kan ha bidragit till sex individers, som vid ankomsten räknades som ensamkommande flyktingbarn, integrering in i det svenska samhället. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi valt att använda oss av kvalitativ metod då den dels möjliggör en djupare förståelse för oss men även då vi vill få fram deras subjektiva upplevelser av deras integration. Vi grundade vår analys på fem vetenskapliga artiklar samt teorier och begrepp så som; Angel & Hjerns (2004) Flyktingkrismodell, Beckmans (2011) Integrationsteori, Kamalis (2006) ?Vi? och ?Dom? teori, Goffmans (2006) Stigmateori och Berger & Luckmanns (2008) Socialisationsteori. Resultatet visade att respondenterna upplevde att språk var en viktig faktor i integreringen och att värdfamiljen haft en stor betydelse för dem.

Abstract Syftet med den här uppsatsen är att ge en bild av hur ungdomar uppfattar socialtjänstens bemötande. Men även se vilka möjligheter respektive hinder det finns för ett bra möte. I teoridelen har vi använt oss utav Goffmans Stigmateori, Beckers stämplingsteori, Mills teori om den sociologiska visionen och Foucaults teori om det disciplinära samhället. Vår empiriska undersökning består av åtta kvalitativa intervjuer, med ungdomar. Undersökningen har fokus på olika teman; bemötande, möte, hinder och möjligheter som återspeglar åtta ungdomars erfarenheter av den svenska socialtjänsten.

Syftet med denna uppsats är att få en bild av hur man kan uppleva det att vara homosexuell i sociala relationer och utifrån detta blir våra frågeställningar vilka reaktioner upplever homosexuella från sin omgivning och hur hanterar de eventuella reaktioner. Vi har valt kvalitativ metod där vi har intervjuat fyra homosexuella från två generationer, en man och en kvinna från varje generation. Teorier som vi använt oss av är Goffmans Stigmateori som ligger till grund för studien, samt sexualitetsteori och könsteori. De slutsatser man kan dra utifrån denna studie är att de homosexuella påbörjar en process när de tar steget att ?komma ut?.

Denna uppsats handlar om arbetshandikappkodning som är det system arbetsförmedlingen använder sig av för att möjliggöra vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder för personer med nedsatt arbetsförmåga. Uppsatsens syfte var att synliggöra hur denna kodning inverkat på individens liv på väg till arbete, men också hur kodningen har påverkat övriga livet, positivt eller negativt. För att få svar på våra frågor genomförde vi fem temabaserade intervjuer. Respondenterna var alla män mellan 30 och 50 år och alla hade en eller fler koder. Som underlag för analysarbetet använde vi oss av Erving Goffmans Stigmateori.

Uppsatsen ämnar belysa brännmärkningsfenomenet utifrån ett ungdomsperspektiv samt bidra till ökad kunskap inom området. Syftet med studien är att finna en eventuell koppling mellan ungdomar som blivit placerade på ett hem samt deras upplevelser kring brännmärkning. Detta kopplas följaktligen till Erving Goffmans Stigmateori. Frågeställningarna omfattade huruvida ungdomarna upplever och påverkas av sin eventuella brännmärkning samt hur placerade ungdomar upplever att samhället uppfattar dem, bland annat speglat via medier. Uppsatsen har utgått ifrån en kvalitativ ansats där nio intervjuer genomförts och bearbetats.

Studien syftar till att undersöka om det finns skillnader mellan hur deltagare av utländskt- och svenskt ursprung i AMA arbetsmarknads verksamhet Utvecklingscentrum definierar sin arbetslöshet och vad de anser är de bakomligganden orsakerna till deras arbetslöshet. Tidigare forskning inom området belyser arbetslösheten som ett samhälligt dilemma och menar att den grupp av människor som drabbas värst är grupper av utländskt ursprung. Valet av undersökningens metod föll på Grundad teori där 6 djupintervjuer genomfördes. Från resultatet utkristalliserades kärnkategorin; utstötta från arbetsmarknaden. Resultatet visar att de utländska deltagarna har angett flera aspekter som de upplever dem bakomliggande orsakerna till deras arbetslöshet, som dock inte igenkänns av de svenska deltagarna då de uppger helt andra orsaker.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur socialarbetare resonerar kring olika grupper av hemlösa och om det finns skillnader i bedömningen av boendelösningar utifrån vilken orsak till hemlöshet en klient har. Uppsatsen baseras på personintervjuer med sex socialarbetare inom samma kommun. De teorier som användes för att analysera data var symbolisk interaktionism och Stigmateori. Resultatet visade att socialarbetarna hade olika syn på skälen till hemlöshet då de arbetar på olika positioner inom kommunen och har olika erfarenhet av arbete med hemlösa. Utifrån de boendelösningar som den studerade kommunen erbjuder hade socialarbetarna olika sätt att se på dem.

Människor med kognitiva svårigheter är en bred målgrupp med varierande problematik. Forskning om målgruppen finns och intresset för målgruppen har ökat. Föräldrar med kognitiva svårigheter finns däremot inte omnämnda i någon större uträckning i forskningen. Den här studien är en litteraturstudie som fokuserar på föräldrar med kognitiva svårigheter och deras interaktion med förskola/skola. Den teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism.

Studiens syfte är att få en uppfattning om hur individer som lider av fibromyalgi upplever återgången till arbetslivet efter en tids sjukskrivning och hur de resonerar runt sin sjukdom och arbetet. Vidare studeras den fibromyalgisjukes upplevelse av bemötandet från arbetsgivare och arbetskamrater. Den empiriska delen baserar sig på kvalitativa intervjuer som berör fibromyalgisjukas arbetsliv, vardag och bemötande från olika samhällsinstitutioner. I den teoretiska referensramen behandlas Baumans och Sennetts teorier om arbetets, individens och välfärdsstatens villkor i det moderna samhället ur ett makroteoretiskt perspektiv. På mikroteoretisk nivå behandlas Goffmans Stigmateori och Hochschilds teori om emotionshantering.

I dagens samhälle är det inte ovanligt att man under någon period i livet varit arbetslös. Har man inte varit det själv finns det förmodligen någon i ens närhet som är eller har varit arbetslös. I detta examensarbete har jag fördjupat mig i hur man uppfattar sin situation som arbetslös då man är över 45 år. Det övergripande syftet med studien är att öka förståelsen för hur äldre uppfattar och hanterar situationen som arbetslös. I min studie har jag använt mig av en kvanlitativt inriktad analysmetod som heter fenomenografi.

Studien med titeln Aspergers Syndrom ? En konstruktion i text har en kvalitativ ansats och dess syfte är att undersöka hur Aspergers Syndrom, AS, konstrueras i självbiografiska böcker skrivna av personer som själva fått diagnosen AS. Vi har en socialkonstruktionistisk utgångspunkt. Den metod vi använder oss av är inspirerad av manifest textanalys. Självbiografierna har valts ut genom två uppställda kriterier, att de ska vara skrivna av personerna själva som har fått diagnosen AS samt att det klart och tydligt ska framgå att det är just AS, eller högfungerande autism, de har.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur arbetsförmåga definieras samt hur arbetsförmå¬gan bedöms utifrån olika aktörer i samhället. Syftet var också att ta reda på hur rehabiliteringen fungerar utifrån de olika aktörerna i samhället. Frågeställningen är: ? Vad är arbetsförmåga? ? Hur bedöms arbetsförmåga? ? Hur fungerar rehabiliteringskedjan?Intervjupersonerna har valts ut genom ett strategiskt urval genom det är de personer som valts ut för intervjun som kan svara bäst på frågorna. Alla intervjuerna var semistrukturerade och djupinter¬vjuer som tog över en timme att genomföra.

Vårt examensarbete är en undersökning av hur gymnasiesärskolans studie- och yrkesvägledning ser ut. Examensarbetet utgår ifrån studie- och yrkesvägledarnas perspektiv. Examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie med sex verksamma studie- och yrkesvägledare som arbetar med gymnasieelever som ingår i särskola. Vi har avgränsat oss till fem gymnasieskolor i Skåne, en gymnasiesärskola och fyra allmänna gymnasieskolor som har specialutformade program för elever som ingår i särskola. Teoriavsnittet består av fyra teorier och en vägledningsmodell. Kerstin Keens kompetensteori redogörs, likaså Ervin Goffmans Stigmateori, Jean Piagets utvecklingsteori, Daniel Sterns utvecklingsteori samt Billy Law, A.G Watts och vägledningsmodell. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna förbereder eleverna inför vidare studier och arbeten med bland annat individuella vägledningssamtal och praktik.

I dagens samhälle är arbete en stor del av människans liv. Genom arbete blir vi självförsörjande och tilldelas en social roll. Arbetsmarknadspolitiken i Sverige har sedan 1970- talet utgått från synen på allas rätt till arbete. En grupp som trots det har svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden är människor med någon typ av funktionshinder. Som blivande studie- och yrkesvägledare har vi stort intresse för människor och deras rätt till valmöjligheter och vi tycker det är viktigt med kunskaper om hur arbetsmarknaden ser ut för olika grupper.