Studiens syfte har varit att undersöka hur transsexuella personer passerar som sitt upplevda kön och om det finns några skillnader mellan hur transsexuella män respektive transsexuella kvinnor passerar. Transsexuella personer beskrivs ofta som en utsatt grupp i samhället som ibland råkar ut för negativ uppmärksamhet genom olika typer av Stigmatiseringar, till exempel för att de inte följer heteronormen. Därför valde jag Stigma och queer som teoretiska begrepp för att analysera empirin. Materialet varvas även utifrån de centrala teman som vuxit fram genom tio kvalitativa intervjuer i en abduktiv analys. Resultatet ger sedan exempel av hur transsexuella personers vardag kan se ut genom kopplingar med hur väl de passerar som deras upplevda kön.

Denna socialpsykologiska studie har som syfte att med en kvalitativ metod nå en ökad förståelse för vilken betydelse samvaron och relationerna på Träffpunkten/Öppen Bas har för besökarnas sociala liv och välmående. Då med uppmärksamheten riktad särskilt mot begrepp som isolering, gemenskap och empowerment. Vi har med en hermeneutisk ansats och genom nio semistrukturerade intervjuer med brukare samt en personal inhämtat vårt empiriska material. För att besvara vår frågeställning har vi analyserat det empiriska materialet med hjälp av J. Asplunds teori om social responsivitet och konkret- och abstrakt socialitet, T.

Med denna socialpsykologiska studie ville vi få en ökad förståelse för vad socialt stöd upplevdesbetyda för rehabiliterande individers syn på sin psykiska ohälsa. De åtta intervjuernagenomfördes i anslutning till ett rehabiliteringsprojekt för personer med psykisk ohälsa i enav Sveriges kommuner. De intervjuade personerna var inskrivna i rehabiliteringsprojektet ochdeltog i dess aktiviteter. Resultatet visade att dialoger med personer som hade erfarenhet avliknande psykisk ohälsa och professionella hade störst inverkan på individernas syn på sinpsykiska ohälsa. I analysen använde vi Goffmans teori om Stigma, Meads teori om rollövertagandeoch Bubers dialogteori.

The main purpose of this study was to examine if, and how, persons with psychological impairments have worse living conditions than the population average. The papers intention was to investigate and describe these conditions and to analyze them based on theories of Stigma, and systems theory. This paper was composed on a qualitative study in which god men have been interviewed, in addition to accomplish the purpose. This study has highlighted the four individual areas of economy, employment, housing conditions and social relations. Results have shown that people with mental disabilities tend to live in worse living conditions than the population average.

AbstractWe are interested in group meetings of the self-help group Alcoholic Anonymous and the emotional energy created therein. We examine which impact self-help group AA has on its group participants regarding: group meetings, dealing with alcoholism and identity. Group membership has great value for individuals; it provides social identity and possibility to self-value. Previous research shows that group members of self-help groups who have been sober for a period of time experience higher self-esteem and less anxiety compared to non-members. Our thesis is based on a hermeneutic approach.

Syftet med denna studie är att belysa och undersöka hur individer med diagnosen ADHD upplever att det är att leva med ADHD och hur de upplever att deras funktionsnedsättning har påverkat deras identitet och tillhörighet till omgivningen och om tidpunkten för diagnostiseringen har påverkat deras identitet och upplevelser av tillhörighet. Jag vill även undersöka hur vanligt förekommande det är att dessa individer med ADHD någonsin har upplevt sig bli Stigmatiserade av samhället på grund av sin diagnos. Jag har genom att utföra halvstrukturerade livsvärldsintervjuer försökt att få svar på dessa frågor och med hjälp av socialpsykologiska teorier så som Vanessa Mays teori om tillhörighet, Erving Goffmans teori om Stigma och Jonas Stiers och Anthony Giddens perspektiv på identitetsteorin och även med hjälp av ett antal vetenskapliga artiklar analyserat mitt insamlade empiriska material. De individer som jag har intervjuat bor i olika delar av Sverige utan någon relation till varandra, varav två av dessa intervjuer utfördes genom video-chattprogrammet Skype på grund av avståndet mellan oss. Alla respondenter är vuxna individer i åldrarna 24-60 och de hade många erfarenheter av att leva med funktionsnedsättningen ADHD.

The main focus of this study is to explore Swedish soldiers? experiences of the transition back to everyday life after international service missions. This includes the help and support that they have received and also what barriers to care they have experienced during the transition back to everyday life. The theoretical perspectives of this study are social identity and Stigma theory. This study was performed using a qualitative method and includes six individual interviews with active duty officers within the Swedish armed forces.

 Denna uppsats undersöker vilket kulturell roll tatueringarna har haft historiskt genom en litteraturstudie. Tatueringskonsten har praktiserats av människor världen över i tusentals år och man har funnit bevis på att man använde sig av tatueringar i antika Grekland och Romarriket. Många kulturer har av olika anledningar använt sig av tatueringar och gett tatuering en stor social och kulturell mening. Tatueringar har använts för att markera brottslingar, slavar och andra Stigmatiserade grupper men har också varit en statussymbol och en identitetsmarkör. Kan man se likheter i hur tatueringar blivit framställda i litteraturen trots skillnader i både tid och rum hos de som utövat tatueringskonsten? Uppsatsen undersöker även hur tatueringar framställs inom populärkulturen idag genom att analysera två realitytv-serier; Miami Ink och LA Ink.

Detta examensarbete visar hur situationen ser ut för de kvinnor i Malmö som har ett tungt missbruk. Vårt syfte är att visa huruvida utsattheten för de kvinnor som missbrukar skiljer sig från de män som missbrukar. Studien visar också på vilka insatser som finns för dem i Malmö idag och vilket behovet är av fler insatser. För att besvara frågeställningarna har vi dels skrivit en kunskapsbakgrund, studerat teorier kring Stigma, genus och psykodynamiskt perspektiv och vi har använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi genomförde åtta intervjuer med nio informanter som i sitt yrke möter kvinnor med ett tungt missbruk.

Background: HIV/AIDS has existed officially for more than 35 years and is now seen as a global epidemic. The disease has claimed many victims and there is no indication showing decrease of the mortality rate. The disease is currently incurable, but antiretroviral drugs have good effect at slowing down the process. The persons who live with the disease are exposed to Stigma and, sometimes, negative attitudes. The negative attitudes could affect the person?s willingness carry through the test.

This essay aims to examine the meaning work at daily activity centers gives people with intellectual disabilities and the questions these people consider necessary to ask in quality surveys. This has been done by interviews with twelve respondents in various daily activitiy centers within a private care company in the Stockholm area. The theories that has been used to analyze the empirical data is SOC - sence of coherence, Stigma and empowerment. The result shows that the meaning of daily activity is to create and maintain social contacts, feeling important and needed by others and an opportunity to feel ?normal? and like everybody else.

Uppsatsen ämnar belysa brännmärkningsfenomenet utifrån ett ungdomsperspektiv samt bidra till ökad kunskap inom området. Syftet med studien är att finna en eventuell koppling mellan ungdomar som blivit placerade på ett hem samt deras upplevelser kring brännmärkning. Detta kopplas följaktligen till Erving Goffmans Stigmateori. Frågeställningarna omfattade huruvida ungdomarna upplever och påverkas av sin eventuella brännmärkning samt hur placerade ungdomar upplever att samhället uppfattar dem, bland annat speglat via medier. Uppsatsen har utgått ifrån en kvalitativ ansats där nio intervjuer genomförts och bearbetats.

Denna studies syfte är att beskriva några sjalbärande kvinnors upplevelser avbemötande inom högskole/universitetsmiljö. Studien undersöker dels bemötande frånlärare och dels bemötande från studiekamrater. För att undersöka detta användskvalitativa intervjuer. Intervjuundersökningens resultat visade på att respondenterna harmycket skilda upplevelser. Några av respondenterna har mycket negativa erfarenheterav bemötande från lärare, andra framhåller att lärarna är ett stort stöd.

Det övergripande syftet i denna uppsats är att studera finska romers identitetsskapande. Defrågeställningar som studien avser att besvara utgörs av hur finska romer anser att de blirbemötta utifrån de stereotypa föreställningar som finns och om Stigmatiseringen påverkarderas identitetskapande. Studien tillämpar ett kvalitativt angreppssätt baserat på fyraintervjuer. Studiens teoretiska ram består av Erving Goffmans teori om Stigma och RandallCollins teori om sociala ritualer. Arbetet visar att det finns ett diskriminerande bemötandesom bygger på fördomar av gruppen finska romer och för att hantera dessa är derasgrupptillhörighet viktig.

Stigmatisering innebär att en människa blir socialt frånstött på grund av avvikelse från sam-hällets beskrivning om vad som är önskvärt och normalt. Ordet Stigma är ursprungligen ett grekiskt ord som utmärker något ovanligt eller dåligt hos en individ. Syftet med denna littera-turstudie var att beskriva människors upplevelse av Stigmatisering vid kronisk sjukdom. Stu- dien baserades på vetenskapliga artiklar från årtalen 1990?2002.