Arbetarstadsdelen Hagalund i Solna byggdes vid förra sekelskiftet och kom tidigt att anses förslummad men har sedan kåkstaden revs på 1960-talet omladdats till kulturhistorisk idyll. Som ett led i miljonprogramsbebyggelsen under tidigt 1970-tal byggdes nya Hagalund vilken snart kom att betraktas som nyslum. Mitt syfte är att analysera olika beskrivningar av gamla och nya Hagalund och undersöka varför en stadsdel kom att stämplas som ful, farlig och olämplig av utomstående men av de boende kom att upplevas som modern, trygg och bekväm. Jag har intervjuat arton personer som bor eller har bott i stadsdelen Hagalund och fått deras sense of place av sitt Hagalundsboende. Flera av familjerna har varit stadsdelen trogna i över 30 år och är in place med Hagalund.

Syftet med denna studie har varit att undersöka varför en del ungdomar begår brott och vilka faktorer som kan ligga bakom. Genom att använda en kvalitativ metod i form av intervjuer med sex unga män med en tidigare kriminell bakgrund har vi försökt få svar på studiens syfte och frågeställningar. Intervjufrågorna har strukturerats in i olika delteman baserade på våra teoretiska utgångspunkter då vi velat fånga respondenternas livshistorier under deras kriminella karriär. Med utgångspunkt från Erving Goffmans (2011) teori om Stigma och teorier om det sociala kapitalets mörka sida har vi analyserat vårt empiriska material. Resultatet visar på hur strukturella och individuella faktorer såsom otrygga hemförhållanden, Stigmatisering i skolan och umgänge med andra kriminella inom ett nätverk kan ha en inverkan på en ungdoms brottslighet.

Denna antologi tar upp barn och ungdomars livsvillkor i nutid och belyser identitetsskapande i olika sammanhang. Vi utgår ifrån att den identitetsskapande processen i stor utsträckning påverkas av social interaktion. Alla har vi belyst olika aspekter av vardagliga sociala sammanhang som kan vara betydelsefulla för barn och ungdomar. Våra fyra studier omfattar skolelevers identitetsutveckling från lågstadiet till gymnasiet.Den första delen i antologin innefattar barn i åldrarna sju till åtta år och deras identitetsskapande tillsammans med andra barn och lärare i skolmiljön. Därefter behandlas högstadieelevers uppfattning om skolmiljöns betydelse för identitetsskapandet.

The aim of this study was to examine young adult cannabis users? attitudes towards cannabis and their perception of the normalization of cannabis. The purpose was also to explore how their views of cannabis correspond with norms regarding cannabis. This study is based on interviews with five young adult cannabis users. The theoretical framework is based on Parker?s normalization thesis, Goffman?s notion of Stigma, Becker?s definition of outsiders and the definition of social identity developed by Stone.

Uppsatsen syftar till att redogöra för den subjektiva upplevelsen av att bli bedragen i en nära relation och är således en fenomenologisk ansats. Undersökningen har baserats på tre kvalitativa intervjuer, där de intervjuade redogjort för sin subjektiva upplevelse av att bli bedragen samt definierat begreppet otrohet. Vi har utgått från teorier om skam, skuld och Stigma för att kartlägga hur upplevelsen påverkat självet. Scheffs teorier om sociala band har använts för att beskriva påverkan på individens förhållanden till andra. Vi har upptäckt att en monogam relation inte är ett krav för att otrohet ska uppfattas.

How do the police prevention methods work against juvenile delinquency? The purpose of this study is to see how the police work to prevent juvenile delinquency in two municipalities in Stockholm, Södertälje and Sundbyberg. Additionally, the purpose of this study is also to find out if there are any similarities or differences between the police methods the police use in these two municipalities. We have used qualitative method in which we have interviewed the police and young people from the communities. We interviewed young people to see their attitudes to the police and the area to find their perception of police work in the fields as well as the police forces attitude toward the young people.

The study deals with the beliefs that relatives of alcohol and drug dependent persons, and representatives from social services have to the various forms of support available for the relatives. Those who participate in the study points out that there are many people who have a need for support as a relative of an alcohol or drug addicted individual, but that there are circumstances that make them choose not to seek assistance. The study shows that the relatives can experience a reluctance to seek support from social services because of how the organization looks like. The study is qualitative, where the collection of the empiric material has consisted in six semi-structured interviews. Three of them have been with relatives of alcohol-or drug-dependent persons and three have been with social workers in various professions, whose work consists of helping both the relatives of people with alcohol and drug dependence as well as people who are dependent.

Hur upplever före detta intagna i kriminalvårdsanstalt vikten av studier i anstalt för deras återanpassning i samhället? För att försöka besvara denna frågeställning har vi i vår studie sammanställt datamaterial ifrån en kvantitativ studie. Syftet med studien är att utifrån ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda nyttan av studier hos före detta intagna i kriminalvårdsanstalt. Underliggande frågeställningar är:Vad är den upplevda betydelsen av studier för återfall i brottslighet?Vad är den upplevda betydelsen av studier för anställning efter frigivning ifrån anstalt?En deskriptiv analys uppvisar att respondenterna i vår studie i hög majoritet upplever att vare sig sysselsättningen i sig i anstalt eller studier i anstalt har betydelse för möjligheten att erhålla anställning eller för att återanpassas efter frigivning ifrån anstalt.

Abstract: The aim of this study was to examine how the sexuality of young people with intellectual disability (ID) are constructed, based on how school counselors describe the situatuation of these youths and based on how the counselors describe their role in giving advice and discussing sex and relationships. The empirical data were collected through semi-structured interviewes with seven scool counselors and one consultant. The material was analyzed on the basis of theories about sexual script, Stigma and social constructivism. The results showed that school counselors saw the young people with ID as a vulnerable group and as a group worthy of protection. Most of them had a picture of young girls as more vulnerable than young boys.

Uppsatsen undersöker hur personer som bevittnat våld i nära relationer under sin uppväxt påverkas av detta både som barn och i vuxenlivet. Uppsatsen bygger på fyra kvalitativa intervjuer med två socialarbetare, en polis samt en person som bevittnat våld som barn.Studiens teoretiska ramverk utgörs av anknytningsteorin samt förklaringsmodellerna Stigma och normaliseringsprocessen.Resultaten visar att personer som bevittnat våld i uppväxten tenderar att påverkas både psykiskt och fysiskt. En del barn blir utåtagerande medan andra blir inåtvända. Barn är aktiva aktörer i vad som försiggår även om föräldrarna vanligtvis tror att de inget märkt. De flesta barn har en strategi för att skydda sig själva och sina eventuella syskon, ibland förekommer olika roller i en syskonskara men det är sällan uttalat.

Studiens syfte var att undersöka hur fyra mödrar beskriver sina upplevelser av att ha en son med Aspergers syndrom. Fokus låg särskilt på beskrivningar av hur vardagslivet såg ut i kontakt med professionella, så som myndigheter och skolan, samt det sociala nätverket i form av familj och vänner. För att uppfylla syftet formulerades följande frågeställningar: Hur upplever mödrar till söner med Aspergers syndrom sin vardag? Vilka copingstrategier använder de i vardagslivet? För att besvara frågeställningarna genomfördes semi-strukturerade intervjuer med tre teman. Studiens vetenskapsfilosofiska utgångspunkt var social konstruktivism.

Syftet med denna uppsats är att få en bild av hur man kan uppleva det att vara homosexuell i sociala relationer och utifrån detta blir våra frågeställningar vilka reaktioner upplever homosexuella från sin omgivning och hur hanterar de eventuella reaktioner. Vi har valt kvalitativ metod där vi har intervjuat fyra homosexuella från två generationer, en man och en kvinna från varje generation. Teorier som vi använt oss av är Goffmans Stigmateori som ligger till grund för studien, samt sexualitetsteori och könsteori. De slutsatser man kan dra utifrån denna studie är att de homosexuella påbörjar en process när de tar steget att ?komma ut?.

This paper aims to investigate what part Swedish media plays when it comes to portraying hiv and people infected by the virus. The study comes from articles published in Sweden's two largest daily newspapers, Dagens Nyheter and Göteborgs Posten, in 2007.By using discourse analysis we found that hiv within Sweden is described as related to riskgroups or risk behaviour and that individuals with hiv is portrayed as average people living normal lives. Except for the above described pattern, stories about so called hiv-men frequently occur. Overall, the words abroad and foreigners are reproduced in articles about individuals living with hiv or aids. When it comes to articles describing hiv abroad, aids is more in focus and people living with the virus is portrayed as innocent victims.

Att många barn världen över mist rätten till sitt biologiska hushåll och att flera befarar att hamna i samma situation är ingen nyhet. I Bosnien- Hercegovina råder en kaotisk efterkrigstid som satt sina spår på familjebanden. Detta i form av att gemenskapen familjemedlemmar emellan blir allt svagare eller löses upp. För två år sedan byggdes ett Familjecenter för Stigmatiserade familjer vars mål är att stärka familjeband och ge hushållets medlemmar ny hopp. Jag blev väldigt nyfiken på detta Center speciellt eftersom det var så annorlunda från andra Sociala Välfärdscenter i staden.

Bakgrund:anorexia nervosa har under de senaste decennierna ökat i Sverige och liknande trend ses även i andra länder. Sjukdomens mångfacetterade och ibland svårförstådda natur baseras på dess upplevda för- och nackdelar. Behandling mot ätstörningar har förhållandevis hög andel som avslutar den i förtid och det påvisas att många uppvisar motvilja till att delta. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter av att leva med anorexia nervosa. Metod: En litteraturbaserad studie baserad på nio kvalitativa forskningsartiklar.