Arbetet består av en närläsning av karaktären Kurt Hummel i tv-serien Glee med fokus på stereotyper för homosexuella män, och hur Kurt förhåller sig till dem stereotyperna. Studien är gjord utifrån ett queerteoretiskt perspektiv och visar att Kurt i viss mån framställs stereotypt i seriens tidigare avsnitt, men att han efter hand uppvisar ett djup och komplexitet som man inte ofta ser hos homosexuella karaktärer på tv..

Sit, Eat, Drink, Talk, Laugh ? Dining and Mixed Media, is an exploratory study of qualities in everyday life and challenges people to enjoy the qualities of mundanity. Seeking inspiration in ethnographic studies, field work was conducted in domestic settings, returning an extensive body of material to work from. The study challenges people to absorb the moment, reflect and enjoy, rather than pacing through a lifetime, with a constant focus on the future instead of the present. This work takes a starting point in food and dining as a social activity, where interactive sound and a reference to online social media is explored through two interventions.

Vi har valt att göra vår C-uppsats i relation till en begränsad verksamhet; en fritidsverksamhet i Västra Götalandsregionen. Vårt syfte med studien är att undersöka hur pedagogerna gör kön i interaktion med barnen, i de observerade situationerna. Våra frågeställningar är ?Vilka samband kan vi se i observationerna mellan pedagogernas interagerande med barnen och barnens positionering och kön?? och ?Hur svarar barnen på pedagogernas interagerande i förhållande till barnets kön och intagen position??. Vi har använt oss av videoobservationer som metod och filmat samlingar och mellanmål, då vi var intresserade av att studera pedagogernas interagerande med barnen utifrån barnens intagna positioner och kön.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur stort utrymme män respektive kvinnor får på bilderna i samtliga aktuella läromedel för gymnasiets Engelska steg 5 samt hur kön framställs på dessa bilder. För att kunna undersöka detta formulerades följande frågeställningar: Förekommer män och kvinnor lika ofta på bilderna i läroböckerna? Om inte, vilket kön finns det flest bilder på? Framställs män respektive kvinnor på ett stereotypt sätt? Är de läroböcker som är mest respektive minst jämställda enligt den kvantitativa bildanalysen även mest respektive minst jämställda enligt den kvalitativa bildanalysen? Är framställningen av män och kvinnor förenlig med läroplanen för gymnasiet, Lgy 11? Såväl en kvantitativ som en kvalitativ bildanalys gjordes för att svara på dessa frågeställningar. I den kvantitativa bildanalysen räknades antalet bilder som män respektive kvinnor förekommer på i varje läromedel. Utifrån dessa resultat gjordes därefter en kvalitativ bildanalys ur ett genusperspektiv på de tre mest respektive minst kvantitativt jämställda läromedlen samt på ett läromedel med ett i förhållande till de andra läromedlen avvikande resultat.

The purpose of this literature study was to describe how patients experience their quality of life while undergoing a pacemaker implantation. Searches were carried out in the databases Academic Search Elite, Ebsco Host, Pub Med, Pub Med Central, Science Direct and manually. Keywords used were quality of life, treatment outcomes, emotions, pacing and life. This resulted in nineteen peer rewieved articles that were selected for the study results. The results showed that patients undergoing a pacemaker implantation experienced an improvement in their physical health with increased functional status, more energy and strength.

Stereotyper är vanliga sätt för oss människor att förenkla och underlätta situationer vi stöter på i vår omgivning. Trots fördelarna en förenklad vardag innebär kan stereotyper även innebära negativa konsekvenser, så som diskriminering eller utanförskap. I denna studie undersöktes svenskars föreställning av typiska ägare till fem olika hundraser (labrador, pudel, pitbull, tax och chihuahua) med syfte att undersöka om stereotyper förekommer rörande svenska hundägare och om dessa stereotyper skiljer sig åt mellan hundägare och icke-hundägare. Studien genomfördes med hjälp av en enkät som publicerades på det sociala mediet Facebook. 120 personer deltog i studien, varav 27 var män och 93 var kvinnor. Deltagarna var mellan 18 och 60 år gamla, med en medelålder av 29,6 år (Sd=9,6). Deltagarna fick besvara frågor rörande hur de föreställde sig typiska hundägare till de fem raserna, samt gradera hur väl de instämde med tolv påståenden avseende acceptans för stereotyper i allmänhet.

SAMMANFATTNINGIsbjörnen är mycket populär hos djurparksbesökare och en viktig symbol för klimathotet, trots detta finns fortfarande många frågetecken kring hur vi ger isbjörnar i djurparker hög välfärd. I litteraturen har vi länge talat om isbjörnar som solitära djur men trots detta låter vi dem ofta dela hägn med andra isbjörnar på djurparker. Det har observerats positiva effekter av grupphållning av isbjörnar, bland annat sänkt förekomst av stereotypa beteenden, men vi måste vidare utreda vilken påverkan det har på deras välfärd. Ytterligare problem för isbjörnar på djurparker är stereotypt vankande som har observerats hos flertalet karnivorer som i det vilda rör sig över stora områden eller hemytor. Syftet med denna studie var att titta på hur isbjörnarna på Orsa björnpark utnyttjar sitt hägn, vilka beteenden som kan observeras samt hur stor del av observationerna de spenderar tillsammans.

Studien är kvalitativ till sin karaktär och halvstrukturerade intervjuer med spansklärare har genomförts. Resultatet har analyserats utifrån en läroplansteoretisk inriktning. Syftet har varit att undersöka spansklärares uppfattningar av den aktuella kursplanen med fokus på deras bedömningsarbete utifrån kunskapskraven. Undersökningens huvudsakliga resultat visar att lärarna känner sig osäkra i hur kunskapskraven i kursplanen ska tolkas och användas i bedömningen. Informationen kring hur den aktuella kursplanen ska användas har varit bristfällig.

Undersökningen syftade till att undersöka könsstereotyper. Den teoretiska referensramen betonar stereotypers kognitiva och sociokulturella natur. En enkät tillställdes kvinnliga och manliga journalister. I enkäten gavs en kort informationstext om antingen en fiktiv kvinna eller man. Försökspersonerna ombads skatta hur sannolikt det var att den fiktive personen i texten hade de egenskaper som presenterades i enkäten.

Syftet med min kandidatuppsats är att undersöka hur föreställningar om kön kommer till uttryck i barnlitteratur och på vilka sätt barnböckerna förhåller sig till traditionella normer och värderingar gällande kön och könsroller.Med utgångspunkt i fem populära barnböcker undersöks följande frågeställningar:Vilka roller tar personerna i boken och hur förhåller sig dessa roller till traditionella föreställningar om vad som är kvinnligt respektive manligt?Vad gör personerna i boken som kan tolkas som stereotypt respektive normbrytande?Vilka identiteter har personerna i boken, hur ser de ut, vad har de för kläder, leksaker och färger runt sig?Avslutningsvis kommer jag också att jämföra barnböckerna och diskutera likheter, skillnader, övergripande mönster, samt diskutera möjliga förklaringar till varför det ser ut som det gör..

Mitt syfte är att undersöka bilder i programkataloger för gymnasiet för att visa hur olika program framställs i bild. Vad förmedlar dessa bilder gällande synen på olika program, detta i avseende på ämneskonception och intersektionalitet? För att analysera bildmaterialet använder jag mig av en egen bildanalysmodell med grund i semiotisk bildanalys men där även intersektionalitet är en del. Resultatet består av bildanalyser av enskilda bilder men även helhetsintryck av kataloger. Jag har tyckt mig se ett mycket nischat och stereotypt tilltal gällande både ämneskonception och intersektionalitet, som kan riskera att exkludera istället för att inkludera elever.

Studier har visat att frivilligt barnlösa individer stereotypt har betraktats vara olyckliga och otillfredsställda, något som inte har fått vetenskapligt stöd. Syftet med den här tvärsnittsstudien var att undersöka om det föreligger några skillnader i livskvalitet och livstillfredsställelse mellan frivilligt barnlösa personer och föräldrar i den svenska populationen. Forskningsfrågan undersöktes med en enkät som bestod av självskattningsskalorna QOLI (Quality Of Life Inventory) och SWLS (Satisfaction With Life Scale). 130 deltagare genomförde studien varav 54 är frivilligt barnlösa individer och 76 är föräldrar. Studien visade att det inte finns några signifikanta skillnader mellan grupperna med avseende på livskvalitet och livstillfredsställelse.

Atlantlaxen (Salmo salar) har en komplex livscykel. Den lever sitt liv i både i sötvatten och saltvatten och migrationen mellan dessa två är en viktig process för laxens överlevnad. Laxen i Östersjön har minskat kraftigt under de senaste hundra åren och mänsklig påverkan tros ha minskat laxproduktionen med upp till 95 %. För att säkra de kvarvarande laxbeståndens fortlevnad krävs förståelse för vilka faktorer som påverkar överlevnaden hos laxen i de olika stadierna av livscykeln. Under åren 2008-2013 fångades vandrande laxsmolt i Sävarån som mynnar i Bottenviken.

Mitt syfte är att undersöka bilder i programkataloger för gymnasiet för att visa hur olika program framställs i bild. Vad förmedlar dessa bilder gällande synen på olika program, detta i avseende på ämneskonception och intersektionalitet? För att analysera bildmaterialet använder jag mig av en egen bildanalysmodell med grund i semiotisk bildanalys men där även intersektionalitet är en del. Resultatet består av bildanalyser av enskilda bilder men även helhetsintryck av kataloger. Jag har tyckt mig se ett mycket nischat och stereotypt tilltal gällande både ämneskonception och intersektionalitet, som kan riskera att exkludera istället för att inkludera elever.

Studier har visat att frivilligt barnlösa individer stereotypt har betraktats vara olyckliga och otillfredsställda, något som inte har fått vetenskapligt stöd. Syftet med den här tvärsnittsstudien var att undersöka om det föreligger några skillnader i livskvalitet och livstillfredsställelse mellan frivilligt barnlösa personer och föräldrar i den svenska populationen. Forskningsfrågan undersöktes med en enkät som bestod av självskattningsskalorna QOLI (Quality Of Life Inventory) och SWLS (Satisfaction With Life Scale). 130 deltagare genomförde studien varav 54 är frivilligt barnlösa individer och 76 är föräldrar. Studien visade att det inte finns några signifikanta skillnader mellan grupperna med avseende på livskvalitet och livstillfredsställelse.