Syftet med uppsatsen är att titta på om de stereotypa bilderna som tycks finnas av män och kvinnor i reklam stämmer; som att rosa drar till sig en kvinnas uppmärksamhet eller att en stilren bild attraherar män mer än kvinnor.Eftersom annonserna vi har valt kommer från en typisk herrtidning och en typisk damtidning hoppas vi på att kunna komma fram till att det finns distinkta skillnader i hur män och kvinnor reagerar på de sex annonser vi har valt ut. Vi vill försöka komma fram till detta genom att använda oss av de fråg<br>eställningar som är nämnda nedan.Vår huvudfrågeställning kommer att vara som följer:Finns det i svensk alkoholreklam en stereotyp bild av en manlig  respektive kvinnlig konsument av alkoholreklam och hur ser i så fall dessa ut?Vi kommer även att använda oss av underfrågor som kan kopplas till huvudfrågeställningen. Dessa kommer vara:Hur reagerar olika målgrupper på reklam som riktas mot dem samt andra målgrupper?Går det att genom enkäter hitta vad det är som män respektive kvinnor finner intressant och iögonfallande?Går det att genom att undersöka annonser se vilka element som är tänkta att attrahera ett visst kön?Går det att rikta alkoholannonser mot ett kön på ett sådant vis att det andra könet blir helt exkluderat?Genom dessa frågor hoppas vi på att kunna hitta vad en stereotypt manlig respektive kvinnlig konsument reagerar på i annonser för alkohol och vad de identifierar sig själva med i denna.

Syfte och frågeställningar: Syftet med min undersökning är att granska ett urval läroböcker i karaktärsämnen på Handels och administrationsprogrammet utifrån ett intersektionellt perspektiv med särskilt fokus på genus. Frågeställningen lyder: Hur beskrivs män och kvinnor genom bilder och illustrationer i läroböckerna?Material och metod: Intersektionalitet är en övergripande inriktning för studien då även klass och i viss mån etnicitet uppmärksammas, studien fokuserar dock på genus. Rådande heteronormativitet samt överlag den manliga dominansen visas genom granskning av tidigare studier av läromedel. Den värdegrund som ska råda i skolan konstateras handla om relationen mellan individer.

Då djur i fångenskap inte får möjlighet att utföra ett naturligt beteende som de har stark motivation för blir de ofta frustrerade och kan utveckla onormala repetitiva beteenden för att hantera stressen, så kallade stereotypier. Vilken typ av stereotypt beteende som utvecklas beror på vilket beteende som ej tillgodosetts. Även om studieresultat tyder på att utförande av stereotypiskt beteende hjälper djuren att hantera stress bör uppkomsten av ett sådant beteende motverkas då det är en indikator på en sämre djurvälfärd. Det är alltså inte utförandet av det störda beteendet som bör motarbetas, utan de bakomliggande orsakerna.Berikning skall stimulera och ge djuren ett större urval av beteendemöjligheter och på så sätt främja en förbättrad fysisk och psykisk hälsa. Målet med berikning är att hjälpa djuret att hantera stress och tristess som livet i fångenskap medför.Det mest avgörande för beslutet om huruvida en berikning skall användas eller ej är tidsaspekten och kostnaderna.

SAMMANFATTNINGIsbjörnen är mycket populär hos djurparksbesökare och en viktig symbol för klimathotet, trots detta finns fortfarande många frågetecken kring hur vi ger isbjörnar i djurparker hög välfärd. I litteraturen har vi länge talat om isbjörnar som solitära djur men trots detta låter vi dem ofta dela hägn med andra isbjörnar på djurparker. Det har observerats positiva effekter av grupphållning av isbjörnar, bland annat sänkt förekomst av stereotypa beteenden, men vi måste vidare utreda vilken påverkan det har på deras välfärd. Ytterligare problem för isbjörnar på djurparker är stereotypt vankande som har observerats hos flertalet karnivorer som i det vilda rör sig över stora områden eller hemytor. Syftet med denna studie var att titta på hur isbjörnarna på Orsa björnpark utnyttjar sitt hägn, vilka beteenden som kan observeras samt hur stor del av observationerna de spenderar tillsammans.

I detta arbete undersöks en grupp ungdomars attityder till skrivet och talat ungdomsspråk utifrån dialoger i två textutdrag ur ungdomsboken Sandor slash Ida (Kadefors 2009). Syftet har dels varit att undersöka huruvida det fiktiva ungdomsspråket i ungdomslitteraturen är verklighetsförankrat eller inte, dels att försök spåra ungdomarnas upplevda och faktiska normer kring sitt eget talspråk. För att kunna mäta/jämföra det fiktiva ungdomsspråket i textutdragen mot informanternas språk har kategorin fiktiv norm tillförts. Undersökningen har gjorts utifrån kvalitativ etnografisk metod och har bedrivits i form av ett mellanting mellan aktionsforskning och deltagande observation som ett led i informanternas ordinarie svenskundervisning. Informanterna har i tre olika grupper diskuterat språket i textutdragen.