Stereotyper inom psykologin handlar om att tillskriva individer egenskaper som generaliseras över grupper. Detta leder till att negativa fördomar skapas och människor felaktigt döms på förhand. Studien undersökte om skillnader fanns i bedömningen gällande en gärningsmans bakgrund. Syftet med studien var att undersöka om en gärningsman med brottsligt förflutet döms till grövre påföljd vid brott, än en gärningsman utan brottsligt förflutet, samt att rättsväsendet bedömer brottet allvarligare än kontrollgruppen. Deltagare var 99 individer, varav 56 från rättsväsendet som besvarade en enkät gällande ett misshandelsfall.

Studien syftar till att identifiera de kulturella skillnader, hinder och motsättningar som kan uppstå i ett äktenskap mellan en muslimsk man och svensk kvinna. Männen utgör studiens kärna eftersom de härstammat från ett annat land och har en muslimsk bakgrund. För övrigt avser studien även att belysa på vilket sätt man lyckas bemästra dessa motsättningar.En kvalitativ metod har använts där fyra muslimska män från Mellanöstern har intervjuats. Dessa analyser har genomförts för att belysa problematiken kring blandäktenskapen, men även för att erhålla en djupare förståelse för de etniska skillnaderna mellan partnerna. Resultat visar på att ett blandäktenskap inte bara omfattas av kulturella skillnader mellan partnerna utan även leder till ett enormt motstånd från omgivningen och samhället.

Syftet med det här arbetet är att få reda på hur barn, femåringar respektive sjuåringar, märker av genusperspektivet i reklam riktad till dem. Jag har använt mig av gruppintervjuer där jag tillsammans med barn undersökt hur barn reflekterar över genusperspektivet i reklamen riktad till barn. Frågeställningarna har undersökts genom fem olika reklamavsnitt som vänder sig till barn. Uppsatsens teoretiska perspektiv vilar på en grund från genusvetenskapen och socialiseringsprocessen. Resultatet av min analys där jag använt mig av gruppintervjuer, visar att barn ser genusperspektivet och enligt femåringarna så är det färgen som mest visar vem reklamen är riktad till.

Syftet med den här studien är att genom diskursanalys analysera hur genus konstrueras i två läseböcker avsedda för grundskolans tidigare åldrar. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka huruvida konstruktionerna av genus i läromedlen förstärker och/eller bryter mot rådande genusStereotyper. Utgångspunkten för uppsatsen är teorier som ser genus, och vad vi uppfattar som kvinnligt och manligt, som sociala, kulturella, historiska konstruktioner, snarare än som biologiskt nedärvda, beständiga och oföränderliga egenskaper. Uppsatsen har ett diskursanalytiskt angreppssätt. Analysen syftar därmed till att analysera läsebokstext och söka diskurser i dessa, diskurser som visar på hur genus konstrueras i texterna.

The study is based on three Swedish novels published in 1945,1956 and 1964, and three Swedish novels published in 1998, 2008and 2009. The aim has been to investigate how librarians are portrayed in Swedish literature, as well as a comparison between the older and the newer literature. What librarian images are portrayed in the analyzed literature? Is the portrayal mostly positive, negative or neutral? Are there any clear differences in how librarians portrayed in newer and older Swedish fiction? If so, what are they? The method used has been qualitative content analysis where relevant paragraphs have been coded and divided them into categories of appearance, personality, and professional identity. The conclusion is that the librarian is often portrayed as an intellectual and somewhat high-strung bibliophile.

The aim of this study is to examine whether the image of the stereotype librarian has created conflict in young librarians´ personal identity and/or professional identity and if this has shown in their choice of clothes? Our purpose was to find out, with the help of their choice of clothes, the young librarians view of themselves as individuals and professional librarians. We have searched for the answers to the following questions: - Do young librarians experience that clothing at their workplace has any significance and if so, what do they want to signal with their clothing? - Do they experience that clothing and appearance has any impact on their personal and professional identity? - How do they relate, by their choice of clothes, to the stereotype images of the librarian? We have performed qualitative interviews with eleven young female librarians. As a theoretical framework we have used ideas and concepts from different areas of research; semiotics, social psychology, business administration and ethnology.

A picture says more than thousand words - an analysis of GQ Magazine´s cover images and ninth grade student´s views of them is an essay in media and communication studies covering 15 hp. This essay examines how men and women are depicted on the cover of GQ Magazine and how ninth grade students perceive these images. Our research questions are: How is gender presented in cover images? How do the students interpret these images? What possible differencies or similarities are there? Our theoretical framework is based on gender theory. Methods used are a survey conducted at Tegs Central school and a semiotic analysis of the cover images.

Denna studie är baserad på intervjuer med personer i Sverige som har någon form av relation till sjukdomen hiv/aids. Dessa människor har antingen jobbat med hiv/aids-frågor, haft anhöriga som smittats av hiv eller själva är smittade. Syftet med denna studie är att synliggöra erfarenheter av att leva med sjukdomen hiv/aids bland smittade, anhöriga och verksamma inom frivilligorganisation. Detta har vi gjort genom kvalitativ metod, intervjuer utformade utifrån vårt syfte. Dessa intervjuer har genomförts på tre orter geografiskt spridda över Sverige.

Biståndsorganisationer brottas alltid med problem kring hur relationer ska etableras mellan dem själva och mottagarländerna. Samtidigt som relationen ska vara jämlik brottas biståndsorganisationerna även med problemen kring hur fördelningen av biståndsresurser ska bli så rättvis som möjligt.Denna studie är en kritisk diskursanalys av sju årsredovisningar utgivna av den statliga svenska biståndsorganisationen SIDA/Sida åren 1976/77 till 2005. I dessa årsredovisningar har jag letat efter olika beskrivningar av bistånd och biståndspolitik.I analysen av det empiriska materialet har framkommit att SIDA/Sida beskriver bistånd i fyra olika diskurser. Dessa är Bistånd som samarbete, Bistånd på grund av fattigdom, Bistånd som uppgift och Bistånd och rättvis fördelning.De beskrivningar SIDA/Sida gör bidrar till upprätthållandet av en postkolonial biståndsdiskurs där Stereotyper kring biståndsgivare och ?tagare är mycket tydligt.

I denna uppsats undersöker jag hur det är att arbeta som hbt-aktivist i Litauen, och redogör för hur man som aktivist förbereder sig inför landets första Prideparad: Baltic Pride. Uppsatsens syfte är att ur ett queerteoretiskt perspektiv undersöka hur litauiska hbt-aktivister arbetar för att synliggöras som grupp.Jag undersöker på vilka sätt litauiska hbt-aktivister förhåller sig till, och verkar inom, heteronormativa praktiker i sitt dagliga arbete och i förberedelserna av Baltic Pride. Mitt material består av sex semi-strukturerade intervjuer med litauiska hbt-aktivister.Resultatet visar att det litauiska samhällets i mångt och mycket negativa inställning till hbt-personer påverkar hur aktivisterna väljer att presentera sig själva som grupp. I presentationen av sig själva vill aktivisterna bryta ner stereotypa bilder av homosexualitet genom att iscensätta ett genusbeteende som associeras till normalitet. Inom ramen för Baltic Pride innebär detta en slags Anti-Pride, där iscensättningen av hbt-identiteten som en del av normen uppfattas som en effektivare strategi för att utmana heteronormen snarare än att använda lekar med könsroller, Stereotyper eller parodier av normativa genusbeteenden..

The aim of this bachelor?s thesis is to investigate what role the public library in Sweden may have when it comes to gender equality issues. The questions at issue that were asked, in order to give an answer to the aim, was how the librarians defined and saw work with equality, how much the steering documents for the library impact and what they are doing in their practice to weaken the dichotomies between the sexes. The theoretical starting point used for this study is three concepts, the gender system, the stereotypes and the gender contract described by the Swedish historian Yvonne Hirdman. The purpose of the three concepts is that gender is a social construction which produces gender stereotypes and a gender order in society, which the library is a part of.

Utgångspunkten för min studie har varit att se på ur vilket perspektiv Islam behandlas i tre västerländska nyhetskanaler eller nyhetsprogram. De tre undersökta nyhetskanalerna har varit Euronews, Aktuellt och TV4s nyheter. Undersökningen har gjorts under mars månad år 2000. Ett nyhetsprogram från var och en av de tre kanalerna spelades in varje dag.För att en korrekt tolkning skall ha varit möjlig har jag vidare studerat en mängd litteratur. En del har behandlat vad Islam är, medan annan litteratur behandlat hur media använder olika Stereotyper och schablonsbilder när de skall beskriva ett nyhetsfenomen.

Syftet med denna uppsats är att medvetandegöra stereotypiska framställningar av manliga karaktärer med invandrarbakgrund, skrivna av författare som vuxit upp som första eller andra generationens invandrare. Som utgångspunkt har jag använt mig av läroplanens mål som pekar på att litteratur ska erbjuda varierade och positiva bilder av andra kulturer, samt hjälpa eleven att skapa en trygg identitet. I min studie har jag gjort en kvalitativ textanalys av tre böcker samt även avskilt fenomenet ?invandrarlitteratur? som en diskurs där jag har upptäckt att diskursen i sig generar fördomar genom att efterhängsna termer och klassificeringar tenderar att leva kvar. De slutsatser jag har kommit fram till är att Stereotyper till stor del lever kvar i karaktärernas porträttering, både när det gäller beskrivningen av deras motiv och hur de hanterar konflikter.

Som sociala varelser är vi människor ständigt i rörelse och utsätts för nya intryck. Mentala föreställningar om omvärlden hjälper till att spara tid och energi istället för att processa samma information om igen. Detta leder till kategoriseringar, Stereotyper och i förlängningen fördomar. Denna undersökning har sökt kartlägga en grupp bestående av 23 rekryterare och deras attityder gentemot kandidater av annan etnisk bakgrund. Attityderna har mätts dels genom att de fått genomföra Implicit Association Test (IAT) samt även fyllt i en enkät.

Forskningen om barns syn på psykisk ohälsa är knapp och bristen på skalor gör det svårt att generalisera resultat. Därför genomfördes en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur 11-åringar upplever psykiskt sjuka, om de har fördomar gentemot människor med psykisk ohälsa och i sådana fall varför. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes på svenska 11-åringar från två olika skolor. Deltagarna visade sig ha liten kunskap om psykisk ohälsa. Deltagarna hade vissa Stereotyper och fördomar gentemot psykiskt sjuka även om de också visade empati särskilt då de kände någon med psykisk sjukdom.