Syftet med den ha?r uppsatsen a?r att underso?ka hur flickor/kvinnor respektive pojkar/ma?n framsta?lls i Sveriges Televisions kanal Barnkanalen, vilka egenskaper och utseenden de tva? ko?nen tillskrivs samt om na?gra stereotyper fo?rekommer och i sa? fall vilka de a?r.Detta har underso?kts med hja?lp av semiotiska analyser och med genusperspektiv som teoretisk utga?ngspunkt, t.ex. Hirdmans genussystem och genuskontrakt, Josefsons teorier om kvinnliga respektive manliga egenskaper och aktiviteter, Connells olika sorters maskuliniteter samt Ro?nnbergs stereotyper i barn-tv.Underso?kningen visar att flickor/kvinnor i barnprogrammen ofta framsta?lls enligt vad som anses vara typiskt kvinnligt na?r det ga?ller utseende och yttre attribut, men i de flesta fall a?ven har egenskaper och a?gnar sig a?t aktiviteter som anses vara typiskt manliga. Pojkar/ma?n i barnprogrammen framsta?lls fo?r det mesta utifra?n vad som anses vara typiskt manligt ba?de na?r det ga?ller utseende, egenskaper och aktiviteter.

Denna studie undersöker Amigos tres (2010), en lärobok i spanska som främmande språk för den svenska grundskolan. Syftet är att få kunskap om hur genus skildras och i vilken utsträckning könsroller skiljer sig från normer och stereotyper, funktioner och lägen mellan könen. Fokus har även varit på vilka sammanhang manliga och kvinnliga karaktärer finns, i vilken utsträckning och på vilket sätt beskrivningarna skiljer sig från den stereotypa bilden av manligt och kvinnligt. En kvalitativ textanalys har gjorts. Den teoretiska utgångspunkten har varit från Yvonne Hirdmans (2012) teori om manligt och kvinnligt, och Maria Nikolajevas (1998) forskning om egenskaperna som ofta tillskrivs flickor och pojkar.

Avsikten med denna uppsats har varit att granska deltagarna i Paradise Hotel 2013/14 ur ett genus- och gestaltningsperspektiv och undersöka vilka stereotyper som gör sig synliga i programmet. Undersökningen har skett i form av en innehållsanalys med teorierna; bilder och tilltal, genusteori och gestaltningsteori som grund.Det utvalda materialet utgörs av ett strategiskt urval av åtta händelserika scener. I det första analyssteget granskades handlingen i scenerna, därefter gjordes en granskning av innehållet i scenerna utifrån tre olika teorier; bilder och tilltal, genusperspektivet och gestaltningsteorin.Resultaten visar att genusordningen i Paradise Hotel bekräftar bilden av dagens ojämställda samhälle. Alla scenerna reproducerar teorierna om ojämna könsförhållanden och stereotypskapandet..

I maj 2005 sändes en TV-dokumentär om kvinnojourerna i Sverige, som orsakade en stundtals hetsig debatt och en intensiv mediegranskning. Här syntes många stereotypa bilder av kvinnor som är aktiva i kvinnojourrörelsen. Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka konsekvenser stereotypa bilder får för kollektiv identitet hos aktiva i kvinnojourer, baserat på vilka bilder som de upplever att andra har av dem. Vår teoretiska ram bygger på teorier om kvinnojourrörelsen i Sverige och det motstånd de tidigare har mött, teorier om kollektiv identitet samt teorier om stereotyper. Vår metod består av kvalitativa intervjuer.

The aim of this paper is to investigate what part film music plays in the creation of stereo-types in the production of Swedish cinema, in the 1990s and early 2000s. This period of Swedish cinema was largely defined through the visualization of life in the smaller provinces of the country. The results were reached through the analyzing of four important works of this era, representing different provinces and genres. The examined movies have shown frequent use of extreme characters and a somewhat hostile environment in search of an interesting story. The music is used in ways of describing class differences amongst the inhabitants and to set the gen-eral mood of the concerned provinces: an agent often working in the unconscious of the viewer in order to affect the final results..

I Sverige har endast 3 av de 30 vanligaste yrkena jämn könsfördelning vilket innebär att det råder kraftig könssegregering på arbetsmarknaden. Det finns dock ett fåtal kvinnor och män som väljer att arbeta i ett yrke som är dominerat av det motsatta könet. Enligt studier får dessa kvinnor och män utstå en del motstånd. Ofta härleds motståndet till att individerna i minoritetsgruppen bedöms utifrån sociala och kulturella föreställningar om kön istället för som enskilda individer. För män kan detta fenomen medföra både positiva och negativa konsekvenser.

Föreliggande uppsats syftar till att belysa en personalgrupps uppfattning om ledarskaps- egenskaper utifrån ett genusperspektiv. Frågeställningen var i vilken utsträckning personalen visade könsstereotypa uppfattningar kring manliga respektive kvinnliga chefers egenskaper, samt i vilken utsträckning det kunde förekomma skillnader mellan yngre och äldre anställda. Avsikten var att klarlägga om traditionella stereotypa uppfattningar kring kön, såsom att kvinnor exempelvis uppfattas som omhändertagande samt att män anses vara mer rättframma, lever kvar i samma utsträckning som tidigare. En enkätstudie genomfördes på en produktionsindustriell organisation i en mindre västsvensk ort med 85 personer ur personalen. Resultatet visade dock att ingen av de tre antagande som ställdes fick stöd i studien.

Syftet med denna uppsats var att genom en genusvetenskaplig och socialkonstruktivistisk ansats undersöka hur kvinnor framställs i de svenska hårdrocksmagasinen Close-Up Magazine och Sweden Rock Magazine. Då majoriteten av den genusrelaterade medieforskningen har intresserat sig för reklam- och modebilder finns en kunskapslucka kring hur kvinnor framställs i bilder inom genrer vid sidan av dessa.Denna studie avsåg att genom semiotisk textanalys undersöka bilder i dessa magasin, för att identifiera de kvinnliga stereotyperna i dem och sedan jämföra dessa med etablerade stereotyper som tidigare forskning påvisat. Sammanlagt analyserades 28 bilder i 15 magasin från 2013 utifrån feministisk blickteori och Goffmans teori om könsframställning.Tre tydliga kvinnliga stereotyper framträdde i resultatet. Dessa benämnde vi som Den hårda, Den medkännande och Den objektifierade. De två sistnämnda är väl kända sedan innan inom forskningssammanhang medan Den hårda kvinnan, som bland annat uppvisar tecken på aggressivitet, avsky och överlägsenhet, inte påträffats i liknande studier innan.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och förstå hur tidningen Dagens Nyheter skildrar unga killar med invandrarbakgrund. De frågeställningar som uppsatsen tog avstamp i var följande tre: Vilka bilder förmedlar Dagens Nyheter av unga killar med invandrarbakgrund och hur kan föreställningarna som bilderna ger uttryck för beskrivas? Går det att urskilja vissa stereotyper bland föreställningarna? Om så, hur kan dessa beskrivas och förstås? Undersökningsmaterialet bestod av 32 artiklar under tidsperioden 2004-11-07 till 2005-11-07. Våra teoretiska utgångspunkter var teorin om sociala representationer och postkolonial teori/orientalism. Materialet bearbetades genom kvalitativ textanalys och diskursanalys.

Uppsatsens titel: Häxa, offer, moder, revolutionär eller fjortis? ? En analys av hur kvinnor framställs på nutida svensk film baserade på originalmanus Seminariedatum: 2011-05-31 Ämne/Kurs: Filmproduktion 7, examensarbete filmproduktion Författare: Marie Lindberg & Linda Nilsson Handledare: Maj Asplund Carlsson Nyckelord: Filmanalys, genus, kvinnliga stereotyper, originalmanus, svensk film. Syfte: Syftet med vårt arbete är att analysera hur kvinnor framställs i fem svenska filmer med originalmanus och som utspelas i nutiden. Vi vill undersöka vilka tydliga stereotyper vi kan hitta och om det finns ett genomgående tema mellan filmerna. Vi kommer avslutningsvis att se det ur ett producentperspektiv och se vad det kan finnas för konsekvenser av filmerna och hur man som producent i framtiden kan hantera dessa. Metod: Vi har med hjälp av den kvalitativa forskningsmetoden rörlig bildanalys studerat våra fem filmer utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Teoretiska perspektiv: Vår huvudsakliga teori består av teorier kring genusvetenskap, populärkultur samt även stereotyper på film. Empiri: För att besvara frågeställningen har vi analyserat filmerna De ofrivilliga, Du & jag, När mörkret faller, Så som i himmelen och Vingar av glas. Resultat: Det vi har kommit fram till efter arbetes slut är att kvinnor till viss del framställs stereotypt och då ofta på ett negativt sätt. Däremot finns det undantag, då vissa kvinnor startar med att vara svaga under filmens början och utvecklas och växer sig så pass starka att de orkar bryta sig loss i slutet av historien.

AbstraktSyftet med denne undersökelsen var å se om det fantes et samband mellom lönn og vekt og utenforskap og vekt inom kriminalvården og det ble sjekket om extroversion, kjönn og alder hadde noen påvirkning på dette. Det ble brukt en delvis selvkonstruert enkät med 22 av  Eysenck´s extraversionsspörsmål (Eysenck & Eysenck, 1975). Det ble konstruert spörsmål om utenforskap og fysikk og stilt spörsmål om lönn, vekt og alder. Dette ble gjort  for å se om det fantes et  samband mellom disse faktorene. Personene som var med i denne studien jobbet alle inom kriminalvården (n=48), 21 kvinner og 27 menn med en middelalder på 42,91 år (sd=12,46).

Syftet med denna studie är att undersöka hur de kvinnliga huvudkaraktärerna i den amerikanska dramaserien Sex and the City framställs. En analys har gjorts på sex avsnitt av serien. Analysmaterialet studerades utifrån ett feministiskt samt stereotypiskt perspektiv. En av utgångspunkterna har varit antagandet om att karaktärerna är olika.Undersökningen syftar också till att analysera serien och se om den är en traditionell eller en modern såpopera.Studien grundar sig på en innehållsanalys. Resultatet kommer att delvis vara generellt för hela serien, eftersom karaktärerna följer med alla säsonger men utvecklas under seriens gång.Resultatet av undersökningen stärker antagandet av att karaktärerna är olika.

Syftet med denna undersökning var att se hur betraktares uppfattning av karaktärer påverkas då färgsättningen varieras. Undersökningen lutar sig mot en teoretisk bas om färg och uppfattningen av färg och ytterligare för att stärka karaktärernas utformning finns en genomgång av hur vi uppfattar människor, stereotyper, arketyper samt en kort förklaring till fantasy.För undersökningen skapades två olika karaktärer som skulle färgsättas med färgerna rött, blått, grönt och lila. Totalt färdigställdes arton bilder som sedan utvärderades i en webbenkät, enkäten varierades med slutna och öppna frågor för att få mer material om tankegångarna för färgsättningarna. Undersökningen visar att betraktare anser att färg påverkar sättet de uppfattar karaktärerna på och relaterar gärna till känslor, andra spelkaraktärer eller kända arketypiska figurer, exempelvis en fantasyprästinna. Studien kan med fördel användas som tankeställare i utformningen av karaktärer i spel och göra spelet mer minnesvärt..

Medier har makten att bekräfta eller förneka samhällets uppfattningar. De utgår från saker som vi i stort settär överens om och gör därmed dessa till sanningar. Det är därför viktigt att se över vilka meddelanden mediernager. Syftet med vår uppsats var att ta reda på hur ideal, normer och budskap ser ut i ett barnprogramsamt huruvida de skiljer sig från samhällets stereotyper och föreställningar; för att kunna avslöja och studeravilka budskap en modern julkalender i Sverige sänder ut. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning för attkunna se helheten och inte bara de olika delarna, då vi såg samtliga 24 avsnitt av Hotell Gyllene Knorren.

Det finns stereotyper om kvinnor med olika hårfärg och stereotyper påverkar människors empati och bedömning. Därför gjordes ett kvasiexperiment där det undersöktes om en kvinnlig brottsling väcker olika mycket empati beroende på (a) vilken hårfärg hon har och (b) empatisörens kön. I studien deltog 132 personer, varav 61 kvinnor och designen var en enkät där experimentgruppen fick läsa om en gärningskvinna som antingen var blond, brunhårig, svarthårig eller rödhårig och därefter skatta empati utifrån Batsons empatiskala. Resultaten visade att (a) blondiner väcker minst empati medan rödhåriga väcker mest (b) kvinnor  känner högre empati än män och (c) empati stiger med åldern. Dessa resultat förklarades bland annat med att blondiner mer än rödhåriga ses som objekt i samhället och är därför mindre empativäckande, att kvinnor i högre grad än män förväntas vara empatiska då det är detta beteende som förväntas av kvinnorollen samt att empati är något som utvecklas med tiden..