Detta examensarbete är skrivet för att bistå förvaltningsföretaget Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB, med tankar och idéer om hur de kan utveckla sitt arbete för att skapa energieffektiva beteenden i skolmiljö. En sänkt energianvändning är en viktig del av de miljömål som SISAB arbetar för. För att ge en teoretisk bakgrund undersöktes först frågan: Hur ser forskare på vad som styr våra val och beteenden? För att anknytningen till skolmiljön skulle tydliggöras kompletterades denna litteraturstudie med en mindre empirisk undersökning bland lärare. Undersökningen gjordes utifrån frågan: Hur talar lärare om energianvändning och SISABs möjlighet att skapa förutsättningar för en lägre användning förknippad med vanor? Undersökningen gjordes i syfte att fånga upp lärares idéer och få en uppfattning om vilka önskningar och behov lärare har av att ta del av SISABs kunnande i energifrågor.

Detta examensarbete har karaktären av ett utvecklingsarbete, där slutresultatet mynnar ut i en tematisk planering för historieämnet i en högstadieklass. Det essentiella syftet med uppsatsen är att eleverna ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt gentemot medievärldens och samhällets normerande diskurser. Genom att pedagogen tillsammans med sina elever aktivt problematiserar stereotypa framställningar av vad som anses kvinnligt respektive manligt, kan elevernas reflekterande utvecklas. Det teoretiska ramverket som appliceras på och används i den tematiska lektionsplaneringen innefattar historiedidaktisk forsknings teoretiserande av historiemedvetande, samt genus- och klassteori. Teorierna är utvalda med syftet att ifrågasätta och synliggöra reproducerande perspektiv och strukturer i skolan, samt skapa underlag för konkreta arbetssätt med högstadieelever..

Denna uppsats undersöker hur genus skapas och iscensätts i Sveriges Televisions julkalendrar 1996 och 2007 samt om det skett någon förändring över tid vad gäller skapandet och framställandet. Detta undersöks genom en semiotisk analys samt med queerteori som teoretisk utgångspunkt. Undersökningen visar att julkalendrarna i många fall bidrar till ett vidmakthållande av stereotypa könsroller. Man kan dock urskilja en förändring mellan de båda kalendrarna då den senast sända ger ett intryck av att producenten gjort medvetna val för att undvika ett reproducerande av könsstereotyperna..

Språket har en central roll i kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Inom vården är språket en förutsättning för samtal, handling och samarbete. Fördomar och stereotypa uppfattningar av människor kan bland annat manifesteras genom språket. Detta märks i vården av äldre då sjukvårdspersonal tenderar att tala med hög och gäll röst, man förenklar språket och använder en överdriven intonation. I många fall påminner talet om hur en vuxen person talar till ett barn.

Bakgrund: Törnrosa lanserades 1959 och är en Disneyfilm som blivit hårt kritiserad för stereotypa karaktärsframställningar. 2014 lanserades Maleficent som baseras på samma berättelse. Den tidigare forskningen pekar på att kvinnliga karaktärer i tidiga Disneyfilmer har framställts som passiva och svaga i olika former vilket också den feministiska arenan ställer sig kritiskt till, då pojkar uppmuntras till det motsatta. Likaså hur förhållningen mellan god och ond framställs, i förhållande till svag och stark samt det kvinnliga sökandet efter en man. Populärkulturen följer samhällsutvecklingen och återspeglar denna och feminismen är en del av denna samhällsutveckling.

Den aktuella studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys med en analytisk induktion. I undersökningen har den aktuella forskningssituationen kring skolinspektion granskats. Källmaterialet bygger på nationell såväl som internationell forskning, som undersökt effekter och bieffekter som är förenade med inspektion. Med utgångspunkt i forskningssituationen har även föräldrars, lärares samt skolledares åsikter kring inspektionen undersökts. Vidare har möjligheterna till att verkliggöra skolutveckling via inspektion undersökts.

Rollen som ledare hos grupplevande djur har ifrågasatts inom den vetenskapliga litteraturen. Kronhjort och dovhjort är de två grupplevande arterna av hjortvilt som lever i Sverige. Större delar av året lever de i könsseparerade, matriarkala familjeflockar som enligt lekmannen sägs domineras av en ledarhind. I denna litteraturstudie har rollen som ledare i en flock analyserats ur ett etologiskt perspektiv. Vetenskaplig och populärvetenskaplig litteratur har jämförts med fokus på sociala beteenden hos framförallt ungulater (hovdjuren), dit bägge dessa arter hör.

Hästen är ett stäppdjur som under en lång tid utvecklat sin flyktinstinkt samt specifika beteendemönster som spänd kroppshållning och fnysningar. Dessa beteendemönster visar sig vid rädsla och har som funktion att varna artfränder för möjlig fara. Utvecklingen av ovanstående beteenden har haft en stor betydelse för artens överlevnad. Att snabbt fly från saker som hastigt dyker upp i synfältet, är hästens främsta sätt att skydda sig mot fara. Flyktinstinkten har haft så stor betydelse för hästens överlevnad att den inte går att träna bort. Hästens flyktinstinkt ligger ofta bakom flertalet av alla hästrelaterade olyckor som sker.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur pojkar och flickor bemöts av pedagoger på en förskola. Datainsamlingen har gjorts genom observationer av hur bemötandet sker vid olika situationer på tre stora avdelningar. Forskningsansatsen är kvalitativ. Datainsamlingen har även genomförts med hjälp av intervjuer med förskollärare. Undersökningen visar på en viss skillnad i hur förskollärarna bemöter barnet olika beroende på vilket kön barnet har.

Beteendestörningar så som krubbitning, vävning och boxvandring ses ej hos frilevande hästar och kopplas ihop med vår hästhållning. De kan ses hos hästar av olika raser, åldrar och inom hästsportens alla discipliner. De anses vara negativa för hästens välfärd och rapporterade frekvenser för hästar med beteendestörningar i olika populationer ligger mellan 1,4- 30,3 %. Beteendestörningar utvecklas ofta redan vid tiden för avvänjning och faktorer som anses vara förebyggande är möjlighet till social kontakt, fri rörelse, utfodring med mycket grovfoder och goda avvänjningsrutiner. Syftet med arbetet var att studera hur hästuppfödare i Västra Götalands län upplever beteendestörningar hos häst.

Denna uppsats undersöker genom en textanalys inspirerad av hermeneutiken det utrymme som kvinnor och män ges i läroböckerna för gymnasieskolans kurs i Organisation och ledarskap samt en analys av hur detta påverkar konstruktionen av ledare från ett genusperspektiv. De tre utvalda läroböckerna har analyserats utifrån teorier kring könsroller, könsordning, genussystem och ledarskapets manliga könsmärkning. Studiens resultat visar att män ges ett större utrymme i böckerna. De finns med på fler bilder och nämns fler gånger i texterna. Ofta reproducerar läroböckerna stereotypa könsroller men det finns också exempel på när könsrollerna utmanas.

Bakgrund: Konstruktionen av könsroller och samhällets behov av att kategorisera in i "manligt" och "kvinnligt" får en rad konsekvenser. De flesta individer försöker passa in i den könstillhörighet som de tilldelats, ibland omedvetet. För att komma ifrån denna traditionella könsindelning är det viktigt att arbetet med detta börjar i tidig ålder. Personal som arbetar med barn och ungdomar har en viktig roll och kan påverka hur dessa individer kommer att se på sig själva. En stor del av det socialpedagogiska arbetet görs med barn och ungdomar på ungdomsmottagningar runt om i landet.Syfte: Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv undersöka en specifik ungdomsmottagnings informationsträffar med skolklasser.

Vi har genomfört en studie på en specifik förskoleavdelning där vi undersökte hur pedagogerna på avdelningen interagerar med flickor respektive pojkar. Vårt syfte med studien var att se om pedagogernas arbete bygger på särskilda genusnormer och genusvärderingar, och hur dessa i så fall kommer till uttryck. Genom utförda observationer och intervjuer som förstärkts med visuellt material i form av fotografier har vi försökt ge konkreta exempel på hur föreställningar om begreppen ?flicka? och ?pojke? konstrueras i sociala sammanhang och i interaktionen mellan pedagoger och barn. Vår studie visar att pedagogerna är både medvetet och omedvetet aktiva i formandet av könsrelaterade normer, traditioner och värderingar.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka vad lärare i ämnet idrott och hälsa i årskurs 1-6 hade för syfte med den feedback som ges under lektionerna. Studien syftar även till att undersöka vilka olika sorters feedback som dessa lärare ger uttryck för.? Vad har lärare i idrott och hälsa för mål med den feedback som ges?? Vilka olika sorters feedback ger lärare i idrott och hälsa uttryck för?MetodStudien är en kvalitativ studie där sju stycken lärare i idrott och hälsa som undervisar i årkurserna 1-6 medverkar. Först observerades två lektioner och sedan blev lärarna intervjuade. Totalt genomfördes 14 observationer och sju intervjuer.ResultatStudien visar att lärare har olika syften med den feedback som ges.

I detta arbete undersöks en animerad karaktärs rörelser för att se vad som upplevs som stereotypiska manliga och kvinnliga rörelser. En könsneutral karaktär skapas och det animeras två gånganimationer och två springanimationer med antingen stereotypa manligaeller kvinnliga rörelser. Animationerna visas sedan för fem grafiker och fem icke-grafiker för att se hur de tolkar och upplever animationerna, och om de genom animationernas rörelserkan avgöra om det är en man eller en kvinna. Respondenternas svar analyseras och sammanfattas sedan i ett resultat. Det undersöks hur rörelserna påverkar vår uppfattning när vi ska avgöra om det är en man eller kvinna vi ser.